This licentiate thesis analyzes preferences among Swedish vacationers during the period of 1938-1959. The aim of the thesis is to closely examine these preferences in order to contribute to a more fully developed understanding of holiday-related consumption during the period. The thesis provides an in-depth analysis of the contents of the preferences and also analyzes the kind of consumption related to those preferences. The material on which this thesis is based consists of written recollections gathered from informants who, in response to a list of questions, described their own, past holiday experiences. An important overall result is that holidaymakers desired change. Informants sought contrast to their everyday lives. The strong desire for change had an impact on all areas of holidaymaking. Informants believed that the best way to relax was through a complete break from their ordinary lives. They appreciated meeting new people, being in new places and seeing different natural surroundings than what they encountered on a daily basis. All this meant that they needed to go away. Consequently, travelling was highly appreciated by the informants. The strong desire for change and the different expressions this took has not been fully understood before, nor has it been known that travelling was of such importance already at this time. That change and travel were such important aspects of holiday life provided strong incentives for consumption. A journey often required several modes of consumption, not only those that were directly travel-related. Travelling promoted consumption in a dynamic manner. / Licentiatuppsatsen gäller semesterfirande svenskars preferenser år 1938-1959. Uppsatsens syfte är att närmare undersöka preferenserna för att på så sätt bidra till en mer ingående förståelse av periodens semesterrelaterade konsumtion. En fördjupad analys görs av preferensernas innehåll. Dessutom analyseras vilken typ av konsumtion som kan knytas till preferenserna. Som material används nedskrivet minnesmaterial där informanter, även kallade meddelare, som svar på en frågelista redogör för egna, tidigare semestrar. Ett viktigt övergripande resultat är att semesterfirarna önskade omväxling. Det starka önskemålet om omväxling slog igenom på semesterns alla områden. Meddelarna ville ha kontrast till sina vardagliga liv. De menade vidare att de bäst fick vila genom att helt koppla av från sin vanliga vardag. De uppskattade att göra nya bekantskaper, att vistas på nya platser och i annan natur än den de såg till vardags. Allt detta innebar att de behövde åka iväg under semestern. Att resa var också mycket uppskattat bland informanterna. Det starka önskemålet om omväxling och de uttryck detta tog sig har inte varit känt tidigare, inte heller att uppskattningen av att resa var så stark redan vid den här tiden. Att omväxling och resa uppfattades som så viktiga i semesterlivet gav dessutom starka incitament till konsumtion. En resa krävde oftast flera slag av konsumtion. Resandet uppmuntrade dessutom till andra former av konsumtion än de direkt reserelaterade. Det är tydligt att det fanns en konsumtionsfrämjande dynamik i resandet. / Konsumtion och livsstilar i Sverige 1900-1965

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka likheter och skillnader som finns inom användandet av ersättningsmodellen pay for performance (P4P), inom hälso- och sjukvården, i Sverige och Storbritannien under tidsavgränsningen 1980–tal till 2000–tal.  Metod: Uppsatsen är skriven som en komparativ studie mellan två länder och materialet som samlats in har hämtats från tidigare studier och artiklar och är således en sekundär litteraturstudie.  Resultat: En av de stora skillnaderna som uppenbarats under undersökningen är att det skiljer sig stort mellan hur mycket vårdgivarna själva kan påverka den ekonomiska ersättningen och till vem den betalas ut. Det finns även kopplingar mellan införandet av prestationsbaserade ersättningsmodeller och de politiska förändringsprocesser som skett, det har visat sig att det finns kopplingar mellan den återhållsamma ekonomin som präglade 1980-talet, och införandet av P4P under 1990-talet. / Abstract  Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe the similarities and differences regarding the management model Pay for performance (P4P) in health-care in Sweden and Great Britain. The chosen time delimitation for this study is the years between the 1980´s and the 21st century. Method: This thesis is a comparative study of two countries and the material collected has been taken from earlier studies and articles and is thus a secondary review.  Results: One of the big differences between the two countries, which is shown in this study, is that it differs greatly between how much the care providers themselves could influence the financial compensation, and to whom it is paid. There are also connections between the restrained economy that characterized the 1980´s and the implementation of P4P during the 1990´s.

<p>Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser.</p><p>Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur.</p><p>Nedanstående frågor har ställts:</p><p>• Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram?</p><p>• Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner?</p><p>• Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats?</p><p>• Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur?</p><p>I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess.</p><p>Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv.</p><p>En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.</p>

<p>The paper, with a brief summary of timber floating in Sweden and also of some previous re-search in this field, contains a study on costs for timber-floating in the river Dalälven located in central Sweden. The public used timber-floating system in Dalälven and the historical background about this activity is described. The study is focused on the total costs for timber-floating in the public open floating system in Dalälven from 1900 to 1970, the year before the timber-floating was definitively closed down. Also the costs for separating the logs of a specific owner when they reached the point where they could be separated from the timber of other owners are analyzed.</p>

Ht 2007

The aim of this study is to show how the thoughts have been motivated for the cell penalties extension. The new law which came through 1892 meant more isolation for the prisoners. Before this law the government priority meant much more work penalty but after the law which came through 1892 meant work penalty after three years of isolation. My main conclusion of this study is that the government priority was that the work should be equally as the extension of the isolation. The law texts showed that the isolation penalty was a way to rehabilitate the prisoners so that they would be ”good” corporate citizens and for them to achieve this result the government meant that they needed isolation so that the prisoners could rehabilitate, be raised and then could get a work after the release.

I denna uppsats undersöks den demografiska utvecklingen i Piteå landsförsamling under åren 1862-1872. Detta för att få en kunskap om hur den ekonomiska krisen 1867-1868 påverkade folkmängd, födelsetal, dödstal och giftermålsfrekvens. Vidare undersöks hur olika socialgrupper påverkades med avseende på mortalitet och giftermålsfrekvens. Resultatet av undersökningen är att ekonomiska faktorer påverkar demografiska faktorer och att lägre socialgrupper tvingas anpassa sig i högre utsträckning.

This paper focuses on the link between economic context and legislation. In 1992, an extensivemarket led reform on Swedish elementary school made it possible for corporations and othernon-governmental foundations to run schools with funds from taxes. Meanwhile, Swedensuffered from a severe recession. This paper seeks to analyse the role of the economic crisis inthe debate regarding this reform. The object of analysis is editorials in two major newspapers,government bills and excerpts from parliament debate, and the theoretical framework is acombination of Karl Polanyi’s commodification theory and Christopher Hood’s New PublicManagement definition. The results show a diversity in the use of economic arguments,depending on political position and source. Explicit justification of the reform – where therecession make a major argument – have been found foremost in government bills.

The central bank of Sweden, the Riksbank, has for a long time controlled the lending to thepublic by the business banks. To control the credit market the Riksbank set up severalregulations, one of the most prominent a limit of how much the business banks could be lendingout to the public. In November 1985 the limit of lending was deregulated. How did thisderegulation affect the lending and the business banks? Why was this deregulation done and howcan we explain this in context to the economy? To answer these questions I’ve used data fromthe official statistics of Sweden and from the Riksbank to make figures. My result shows that thelending to the public bloomed after 1985 and that the business banks probably started borrowingmoney from abroad to finance the lending.

This essay is a qualitative examination of tayloristic labour processes in Swedish healthcare from 1945 to 1960. It focuses on nurses and explores how they reacted to changes in their working conditions brought about by taylorism through their association journal, Tidskrift för Sveriges Sjuksköterskor. The study has three major themes: what topics were important to nurses, what their views were on changes in working conditions and how their ideals changed. By looking at articles pertaining to these themes the study found that nurses were not averse to changes to their own working conditions. They were positive about the more qualified work and higher status taylorism created. However, they were negative about the possible effect that it could have on the care given to patients.