Ht 2007

The object of interest in this essay is the issue of reducing work hours and how that issue was handled in the Trade Union Confederation (LO). In previous research the struggle for shorter work hours has been viewed as a struggle between trade union and employers’ organizations. The previous research has had difficulties in explaining LOs part in this struggle, their actions have not been the expected. LO had not played an active part in the struggle for shorter work hours and the previous research has not been able to given a satisfying explanation for this. In this essay the starting-point is another. The issue of reducing work hours, this essay argues, was a problem for LO. The problem consists of the need for LO to mark against communism, both inside and outside of the organization. But this essay also argues that the issue of reducing work hours is in it self subversive and therefore a problem for the reformist LO. From this staring-point the essay analyses the view of the issue of reducing work hours in LO during the period of 1945-1967. The conclusion in the essay is that LO disarmed the issue of reducing work hours, making it harmless. By shifts in conceptions of needs, the possible and conceptions of time and development the issue of reducing work hours was disarmed. The disarmed issue enabled LO to unite the organization in the delicate matter without the risk of pursuing a subversive issue.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

Den här uppsatsen utgår från hypotesen att även om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium så kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska världsmarknaden; och detta har i sin tur påverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet där Väst uppfattas som ett ”facit” kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar på är framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan år 2000 och 2010. Den här uppsatsen dra slutsatsen – här presenterad i breda drag – att det är väldigt få undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet på Afrikas historia som sin utgångspunkt. Författarna till de artiklar som analyseras strävar båda efter att kritisera en förlegad syn på Afrikas historia men då de inte är tillräckligt tydliga när det kommer till den eurocentriska diskursens inflytande över historieskrivningen så anser jag att de lämnar allt för många, viktiga frågor obesvarade. Det står dock klart att ”lösningen” på Afrikas många problem inte enbart kan bygga på västerländska modeller och västerländskt tänkande utan vi bör snarare försöka konstruera en historieskrivning som erkänner nödvändigheten av ett flertal diversifierade utgångspunkter och perspektiv på den globala ekonomin.

This thesis is about the work of Nordel, an advisory body set up in 1963 by the largest power companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The purpose of Nordel was to strengthen and consolidate Nordic cooperation in the production and transmission of electrical power. The analysis has been conducted by using Elinor Ostrom’s framework for studying common-pool resources, which is described in her book Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action (1990). The thesis concludes that Nordel reaffirmed the bilateral practises already established by the individual power companies and was circumscribed by national energy policies. Nordel’s main contribution to the Nordic cooperation was to act as a forum for common technical issues and general aims, and as a knowledge-producing organisation.

This dissertation studies the economic partnership between husband and wife amongst the Swedish nobility during the fifteenth century. Medieval marriages have been seen as an institution that first and foremost was economically and socially beneficial to men. The dissertation aims to broaden this view by emphasizing the marriages’ importance to women’s economic agency within the prevailing patriarchal structure of medieval society.Through arranged marriages noble families formed political and social networks in order to uphold and secure their positions. In scholarly literature the role of women is often reduced to being a link between men, the father and the husband, enabling property transfers between lineages. This dissertation describes how spouses circumvented the regulations of inheritance to benefit each other and their conjugal family. Furthermore, it discusses how these strategies were economically advantageous for married women whilst sustaining the patriarchal structure. The legal status of women changed when they became widows, and it has often been pointed out that widows had opportunities and agency that neither unmarried nor married women had. The autonomy that women gained when they married was conditional on the guardianship of her husband. The widow had no guardian, thus being her own mistress. However, based on the high rate of remarriage amongst noble widows this dissertation argues that widow’s legal freedom to handle economic and juridical matters was considerably constrained within the existing gender system. Furthermore, it argues that remarried women’s freedom of action was larger than that of widows. Hence, marriage offered the possibility of forming an economic partnership with a man that represented their conjugal estate in economic transactions.

Microfinance is the number one buzz word in the development sphere nowadays. The basic idea of microfinance is to make financial services available for those excluded from the conventional banking system. By charging market price interest rates on the loans granted the business is meant to become sustainable and independent of fluctuations in cash flow from donor funding. The microfinance sector in Malawi is relatively young and still in the development phase. Since the majority of the charity organizations running microfinance projects in Malawi are originating from the Western world, the services these institutions offer are inherently affected by Western (Christian) banking culture. This paper investigates if this set up results in the exclusion of Malawi’s Muslim population due to the fact that Islamic law prohibits Muslims from charging or paying interest on loans. The conclusions of this thesis are that the Muslim population uses the microfinance services to the same extent as their Christian brethren. However, a large proportion of the Muslim clientele feel that they are morally prohibited from using the microfinance services because of the interest rate charged. They only make use of the interest-based loans because they have no other option, and would thereby prefer services compatible with Islamic law. My recommendation is for the microfinance institutions to embrace this knowledge and further investigate the need of Islamic microfinance, and the possibility to implement it, before the consequences becomes more than a moral issue.

Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser. Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur. Nedanstående frågor har ställts: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur? I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess. Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv. En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.

Between 1750 and 1850 the population of Sweden doubled. The increase was very unequally distributed among the different social groups of the rural population. The number of peasants grew very little, while the numbers of the landless (crofters, bordars etc.) more than quadrupled. This study examines whether Christer Winberg's thesis of the landless growth can be applied to Björklinge parish in Uppland. Winberg believes that it was mainly children of tenant farmers who became landless. Tax Farmers fell less often and less deeply. To be able to see any particular trends among tenant farmers, I also examine the social mobility of tax farmers. I have therefore chosen three villages with different tax-Axlunda and Gränby is of nobility nature while Hammarby is a village of a fiscal nature. The results show that the two tenant villages, Axlunda and Gränby had two different trends regarding social tenant farmers movement after 1821 onwards. The farmers in Axlunda experienced a strong downward social mobility, while the peasants in Gränby stayed on their farms to a greater extent. In Hammarby it differed significantly between the peasants. The farmers could both move up and down in the social hierarchy.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet. Genom studien kan det urskiljas att ytlighet har blivit allt viktigare där Vattenfalls miljömässiga ansvar under tiden som affärsverk endast uppkommit som en bieffekt av statens krav på Vattenfall. Som bolag är det dock viktigt för Vattenfall att påvisa sitt miljömässiga ansvarstagande utåt sett för att behålla sin position på den europeiska energimarknaden.