The subject of this essay is waste and waste management in Sweden during the years1975-2005. The purpose of this investigation is to identify which factors that have affectedthe development of waste management from a political angle in order to identifycharacteristic features of the period in terms of waste management regime. The investigationorigins from Ylva Sjöstrand’s thesis about resource recovery, incineration and tippingof waste in Stockholm 1900-1975 and the theoretical framework in this essay is based onher thesis.By analysing three propositions from the years 1975, 1993 and 2003 concerning wasteand waste management I will argue that the new waste management regime that dominatedSweden during 1975-2005 is called sustainability regime. The name sustainabilityregime is therefore the result which this essay leads to.

Uppsatsen behandlar betydelsen av näringslivsstrukturen för befolkningsutvecklingen. Utgångspunkt har varit vilken näringsstrukturen var i kommunerna i Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län 1975. Hur har sambandet mellan andelen jordbruk och industri kontra tjänstenäringar påverkat befolkningsutvecklingen i kommunerna. Valet av län har gjorts utifrån ett typiskt industri län, Västmanland. Ett tjänstelän Uppsala och ett med tjänste- och industri struktur vid kusten och stor glesbefolkat inland, Västerbotten. Slutsatsen är att ju större tjänstesektor 1975 ju större befolkningsökning till 2010. Det motsatta har gällt för de som hade störst industrisektor 1975 där har det genomgående varit en befolkningsminskning.

The aim of this study is to examine what effects the pension reforms of 1935 and 1946 had on the poor relief rates of old age pensioners, in Sweden between the years 1930 and 1950. Unlike earlierstudies the focus is on how different groups of pensioners were affected. Salonens theoreticalframework on subsistence is used, which states that an individuals subsistence is based on incomesand expenditures in relation to the market, the family and the state. Both quantitative and qualitativemethods are used. By studying governmental investigations, the study finds that the purpose of thereform of 1935 was to favor women and the urban elders, while the favored groups by the reform of1946 were the urban elders as well as elders in one person households. The 1935 reform did notaffect the favored groups notably since the pensions were too small. The larger pensions of 1946however did substantially even out the poor relief rates between different elders. After theimplementation in 1948 the difference in poor relief rates between different elders was almost nonexistent. This was due to a substantially larger drop in the poor relief rates of the urban elders aswell as amongst elders in one person households. By studying different incomes of old agepensioners, the study finds that the pensioners with the greatest need of the 1946 years largerpensions were the urban men, the rural women, as well as the one person households in both ruraland urban areas. In conclusion this study finds that the reform of 1935 was unsuccessful insupporting the more vulnerable elders, while the reform of 1946 was successful in that matter.

Studiens syfte är att empiriskt analysera detaljhandelsföretaget Kooperativa Förbundets förhållande till traditioner, företagsideal och marknadsföring under perioden 1977–1987. Mer precist kommer den interna tidningen Kooperatören att studeras med hjälp av de teoretiska begreppen corporate identity, corporate branding och history marketing. KF befann sig i slutet av 1970-talet i en besvärlig sits med en försämrad marknadsposition och en otydlig företagsidentitet. Den allmänna inställningen till konsumentupplysning och konsumtion hade sedan andra världskriget förändrats och medfört att KF befann sig på en marknad med nya krav och behov. Det innebar att KF:s gamla traditioner och ideal inte längre var lika aktuella och företaget ställdes inför en identitetskris. Hur såg den interna diskussionen ut gällande företagsidentiteten och vilka aktörer var drivande? Då krav på nyprofilering hängde över KF kan det, något förenklat, urskiljas två motstridande interna rörelser. Den ena ansåg att företaget och dess värderingar i sin ursprungsform behövdes på marknaden, bara det att konsumenterna var oförmögna att förstå det. Oro uttrycktes för att de kooperativa idealen skulle överges och man ville genom att återberätta företagets grundideal och historia bringa klarhet i vad KF stod för. Den andra rörelsen förespråkade en förändring av företagsformen för att kunna möta den nya marknadens behov. Delar av KF:s ideal och marknadsföringsrutiner skulle därmed moderniseras för att åter tilltala konsumenterna. Dessa röster hördes allt oftare under mitten av 80-talet, vilket bland annat resulterade i att mer kommersiellt inriktad marknadsföring infördes i företagets rutiner.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en upphandling av ett militärfordon gick till under det kalla kriget. Syftet är vidare att beskriva den bakgrund och förutsättningar mot vilken anskaffningen genomfördes samt hur relationen mellan stat och relevant industri såg ut vid den här tiden. Genomlysningen visar att det fordon som utvecklades av Volvo AB låg helt i linje med den taktisk-tekniska målsättning som fastställdes 1957 samt rådande materielförsörjningsstrategi. Det tillkom visserligen fördyrande anpassningar av fordonet efter de första leveranserna men dessa försvaras av en längre livslängd än beräknat.

Denna uppsats handlar om relationen mellan föräldraledighet och ensamstående mödrar. Med ett långt tillbakagående historiskt avstamp, ämnar uppsatsen undersöka normer omkring föräldraskap, när och hur föräldraledighet först infördes och hur den utvecklats, och hur den ensamstående modern inkluderats, eller exkluderats, i sammanhanget. Uppsatsen avhandlar en tid om 137 år, som är uppdelad i fyra mindre tidsperioder. Utifrån en genuskonstruktivistisk teoriram bestående av fyra element – ett kulturellt, ett normativt, ett institutionellt och ett om subjektiv identitet – appliceras en analysmodell i respektive tidsperiod, för en strukturell bearbetning av material som bidrar till uppsatsens övergripande syfte. Tack vare en periodindelning, synliggörs förändringar men det är också möjligt att identifiera vilka normer som kvarstår. Genusroller har gett stor påverkan på kvinnor och mäns förväntade antaganden och medborgaransvar över en lång tid och fastän förändringar har skett, har vissa strukturer överlevt. Inom ramen för den svenska föräldraförsäkringen, får juridiska vårdnadshavare till barn som omfattas av den svenska socialförsäkringen 480 dagar i föräldrapenning, som kan tas ut i ändamål att avstå arbete för att ta hand om barn med ekonomisk ersättning. Vid fall då barnet har en juridisk vårdnadshavare, tillfaller alla föräldrapenningdagar denna, men om barnet har två juridiska vårdnadshavare – vilket en majoritet av alla barn i Sverige har idag – delas föräldrapenningen rakt av mellan dem 150 av de 240 föräldrapenningdagarna en förälder får överföringsbara, men 90 dagar är öronmärkta för respektive förälder. När föräldraförsäkringen infördes år 1974 – innan föräldraförsäkringen fanns en moderskapsförsäkring som endast riktade sig mot mödrar – var inga dagar reserverade för någon förälder, men över tiden då mönstret att kvinnor tog ut en stor majoritet av all föräldrapenning vidtog politiker åtgärder för att jämna ut den sneda fördelningen av föräldraledighetsuttag: jämställdhetsåtgärder! Från och med 1995 har föräldrapenningdagar öronmärkts i tre etapper i jämställdhetens namn. För föräldrar som inte lever ihop kan det vara praktiskt svårt att dela på en föräldraledighet med ett litet barn. Historiskt sett är det oftast kvinnor som lever ensamma med barn och idag är det vanligast att även separerade föräldrar har gemensam vårdnad, alltså delas föräldrapenningen mellan föräldrar som inte lever ihop. Med ett stort historiskt perspektiv, söker studien förklaring på hur normer producerats och vilka som upprätthålls i konstruktionen av villkoren för föräldraledighet: på vilka premisser är den formulerad, vilken funktion ämnar den att fylla? Utifrån dessa förställningar reflekteras därefter ensamstående mödrars villkor i fråga om föräldraledighet. Uppsatsens slutsatser är att föräldraledighetsvillkoren, för det första, är baserade på en stark tvåsamhetsnorm. Detta har lett till att det jämställdhetskoncept som innebär att logiken för att syftet med jämställdhetsåtgärderna – det vill säga att män ska ta ut en högre andel föräldrapenning – är anpassat för att män ska ersätta kvinnors traditionella tid och ansvar i hemmet. Detta jämställdhetskoncept är sedermera inte applicerbart på ensamstående mödrar, då hon inte har någon man som ersätter henne i hemmet. För det andra, saknar jämställdhetssträvan i en stor utsträckning en nyansering av maktrelationer och inkludering av fler perspektiv än enbart den normativa tvåsamhetens.

This study analyses the Swedish state and private actors’ efforts to establish trade with the communist government in China, between the years 1949–1964. By examining how the actor’ cooperated through the theory of economic diplomacy the purpose is to establish who was the driving force and how the actor’ argued concerning the establishment of trade relations between the nations. This in relation to the Swedish neutrality and the Swedish dependency on the western market that it relied heavily upon in the postwar economy.The study finds that Sweden was heavily influenced by the western nations in how it developed its trade with China. The state, but also the private actors’ in some instances, feared a retaliation from the USA that would hinder them access to western market. In 1957 Sweden established a trade deal with China, but only after western Europe allowed it. After 1958 the private actor’s abandoned China because of difficulties in trade and left the state in a process of trying to reestablish it. The trade between the nations nearly collapsed but resumed in 1964. The conclusion is that the Swedish state considered the political consequences heavily when evaluating the trade with China and became the driving force in 1955. This was done because the state evaluated that the retaliation wouldn’t be to vigorous, while most of the private actors considered commercial gains instead of political consequences concerning trade with China.

I denna uppsats undersöks den sociala rekryteringen till det svenska prästerskapet mellan åren 1826 och 1970. Forskningsproblemet är rotat i en bred metodologisk diskussion kring vad som egentligen utgör de historiska förutsättningarna för social rörlighet och vilket sätt som fungerar bäst för att komma fram till detta. En stor skiljelinje i den samtida forskningen gäller huruvida stora förändringar av samhället så som industrialisering och byggandet av en välfärdsstat över huvud taget påverkar förutsättningarna för uppåtgående social mobilitet.Uppsatsen undersöker social rekrytering genom tillämpningen av biografiska matriklar där präster är intecknade. Måtten på rörlighet som tillämpas ser till olika spridningar av efternamn och yrkesstatus hos prästernas föräldrar. Skiljelinjen i forskningsläget uttrycks som två olika teorier, Industrialiseringsteorin och Lagen om mobilitet. Den första menar att det går att förvänta sig markanta förändringar i den sociala rörligheten från och med industrialisering och den senare slår fast att social rörlighet är konstant över tid och okänslig för stora förändringar i samhället.Måtten som appliceras i uppsatsen erhålls från förespråkare av de två teorierna, dels för att jämföra måtten i sig och dels för att knyta samman metodologiska ansatser med hypoteser som jämte uppsatsens syfte får styra undersökningen. Resultatet visar att statliga reformer förknippade med industrialisering så som skiftesreformer har en avgörande effekt på materialet, men det står också klart att förändringar i själva samhällsyrket präster besitter också påverkar resultatet. Utöver detta står det också klart att social rörlighet i form av ökad representation av samhällsklasser sker oberoende av samhällsreformer sakta och konstant. Slutsatsen är att industrialisering har en tydlig effekt på social rörlighet men att rörligheten inom det svenska prästerskapet inte går att förklara ordentligt utan att ta hänsyn till utvecklingen av deras samhällsyrke. / The following essay explores the recruitment of Swedish priests between the years 1826 and 1970. The research problem stems from a broad methodological discussion among researchers concerned with what the historical preconditions for social mobility are, and how we are supposed to go about gauging it. A clear fault line between researchers concerns the impact of industrialization and the derivatives of it on social mobility, and whether historical change of this type actually influences upward social mobility at all.The source material utilized consists of biographical records on Swedish priests, using the data provided by these, the study measures social mobility by comparing the representation of surname groups and class attainment in the priest population over time. The identified fault in previous research is expressed by its division into two distinct theories: The Industrialization thesis and The law of mobility. The first theory states that changes in the rate of social mobility occurs in conjunction with industrialization and the latter states that the rate of mobility is constant over time.The applied measurements are procured from vocal supporters of both theories, partly in order to develop reasonable hypotheses for the essay, and partly to compare the measurements themselves. The results show that societal reforms associated with industrialization, explicitly those introduced by the government such as the rationalization of agriculture during the 19th century have a crucial effect on the distribution of surnames and class status. On the other hand, this change was slow and remarkably constant over longer time periods. The conclusion is that industrialization and its derivatives have a significant effect on social mobility, but that the mobility among the Swedish priesthood cannot be properly explained without taking the transformation that the role of priest underwent during the observed period.

This essay aims at investigating the housing conditions for workers in mechanical workshops in Stockholm during the early postwar period of 1946. These conditions are measured by spaciousness and by the sanitary levels, according to appurtenant theory. Lacking a census regarding the target population the essay uses data from a 1946 survey about housing conditions for 266 working class families, where the familiy man was employed in a mechanical workshop, in Stockholm during 1946. This data, of spaciousness and sanitary levels, is thereupon used as a representation for the target population, since the average income per year is found to be equal between the two populations. This representatation rests on the hypothesis of income per year as an important factor for a person’s housing condition.

This study considers the changing ideals of marriage during the 19th century as reflected in acollection of Swedish bourgeoisie love-letters from the 1870s. Through a combined quantitative andqualitative effort the goal is to establish how adherents to the relatively new ideal of marriage forthe sake of romantic love; thought, wrote and experienced the material aspects of marriage. It alsoaspires to shed light on how traditional family influence on the marital sphere survived the proposedshift in ideals.The study finds that family, economy and shared feelings were themes that dominated the letters.Individuals that adhered to the ideal of romantic love spent considerable time realizing the materialpre-requisites of marriage. This leads to a conclusion that marriage ideals and marriage practiceevolved at different paces. Family influence largely survived the change of ideals through paternalauthority, individual immersion in the family-dominated socio-economic network and aspirations ofthe young to retain the socio-economic status of their elders.