I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning. En skillnad mellan aktörerna är att Uppsalas aktör satsade på att profilera sig lokalt, medan Västerås aktör satsade på att bredda sin marknad regionalt.

In this paper I argue that the development of innovation ideas within the financial system of scientific research might have a counterpart within the financial system of the social sciences and the arts. The ideas of innovation share a common way to evaluate science in terms of how well it can contribute to economic growth. In the past two decades a similar development can be observed within Riksbankens Jubileumsfond (RJ), one of the largest external financiers of the social sciences and the arts in Sweden. The idea of evaluating research used by the innovation ideas has grown popular within RJ, only it seems they evaluate research in terms of how well it fits into an international research community rather than how much it can contribute to economic growth as is the case within the innovation ideas. By examining the different ways of financing research that RJ has used during the last 2 decades, this paper aims to introduce a new perspective in which it is possible to understand the development within this type research funding as a part of a bigger system of development.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Denna undersökning granskar det som är den tidiga folkskolans motsvarighet till dagens lågstadielärare; småskollärarinnan. Syftet är att betrakta denna som ett agerande subjekt och granska hur småskollärarinnan genom en utbredd kårtidning beskrev sig själv. Vidare vill undersökningen se vilket aktörskap småskollärarinnan upplevde sig ha till sina förändringsmöjligheter. Utgångspunkten är att det skett en marginalisering av denna yrkesutövare på grund av aspekter som klass och genus. I det granskade materialet begränsas dock inte småskollärarinnan av kön eller klassuppfattning, utan uppmanar till hög yrkesstolthet. Porträtteringen i tidningen visar på en betoning av utövarnas höga moral och hängivenhet. Som aktör är småskollärarinnan aktiv i att uppmuntra till förändring, även om detta skedde inom ett begränsat utrymme.

This paper aims at examining the distribution of income, from labour, business and capital, in Stockholm during the period from 1870–1914. The main source material consists of population records, with income data for all tax payers, and the investigation is limited to three observation years; 1870, 1893 and 1914. The results show a slow general equalization of incomes (with aggregate data), especially so in the period from 1870–1893, and this is coinciding with a reduction of income share for the top 10 percent. The results do however show a growing inequality in income shares between men and women (with decomposed data), where women’s share declined throughout the whole period from 1870–1914.

Denna uppsats undersöker förändringen av reklamannonser för livsmedel och hushållsmaskiner,med tidsbesparande egenskaper, i Sverige mellan åren 1950 och 1970. Källmaterialet kommer fråntvå svenska dagstidningar, Göteborgs-Posten och Eskilstuna-Kuriren, med nedslag gjorda år 1950,1960 och 1970. Det som undersöks är huruvida annonser för tidsbesparande produkter betonadedessa egenskaper. Uppsatsen finner att denna betoning minskade under tidsperioden. Uppsatsenargumenterar för en förklaring av denna minskning utifrån en förändring av kvinnans roll isamhället från hemmafruideal till tvåförsörjarfamiljer. Denna förändring drevs av en förändring idiskursen om manliga och kvinnliga ideal.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och på vilket sätt media bekräftar och reproducerar Yvonne Hirdmansgenuskontrakt under perioden 1960-1990. Genom att utföra en diskursanalys ämnar studien att kunna visa påvilket sätt Damernas Värld väljer att porträttera framgångsrika kvinnor i sin tidning. Perioden som studienbehandlar präglas av stora jämställdhetsförändringar i Sverige och Hirdman argumenterar för attgenuskontraktet görs om från ett husmoderskontrakt till ett jämställdhetskontrakt. Representativa citat frånDamernas Värld presenteras och länkas samman med Hirdmans teori för att kunna undersöka om huruvidagenuskontraktet samt förändringen av genuskontraktet går att utläsa i materialet. Studiens resultat visar på atten förändring går att utläsa samt att husmoderskontraktet tycks prägla materialet under hela perioden.

I uppsatsen studeras den svenska arbetstidens utveckling mellan 1960 och 2014, en tidsperiodsom enligt Schön ungefär motsvarar en strukturcykel. Med hjälp av regressionsanalysundersöks förhållandet mellan den svenska årsarbetstiden och variablerna BNP,arbetsproduktivitet, arbetslöshet och löneandel, för att se vilka faktorer som i högst gradsamverkar med förändrad arbetstid. Syftet är att se om det finns statistiskt stöd förmaktresursteorin och/eller synen att förkortad arbetstid är en konsekvens av ekonomiskutveckling. Resultatet visar att det inte finns stöd för att svensk arbetstid påverkats avmaktresursfördelningar, samtidigt som det höga statistiska sambandet mellan årsarbetstid ochBNP och arbetsproduktivitet indikerar att arbetstid och ekonomisk utveckling samverkar.

This dissertation adresses financialization – the increasing role of financial activities in the overall economy – in Sweden in 1900-2013. The focus is on the long run relationships between private debt, asset markets, inequality and financial crisis during this period. In line with established scholarship, the present study finds that changes in bank debt had a positive impact on the probability of financial crisis in Sweden. Functional income distribution between profits and wages was an underlying factor influencing the formation of bank debt levels through its impact on collateral in stock markets. Expenses related to the Swedish welfare state – the size of the public sector, government investment and housing construction – had a long run relationship with the wage share. The welfare state has been an effective counter-measure not just against a high profit share, but also against financialization. Moreover, the dissertation shows that the recent era of financialization in Swedish capitalism is not unique in kind. Rather, recent financialization is very similar to the macroeconomic situation during the early decades of the 20th Century. These findings are consistent with much of heterodox economic theory, in particular the Neo-Marxist approach. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript. Paper 4: Manuscript.</p>