I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat. Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta är en litteraturstudie över handeln i Östersjön under medeltiden som syftar till att studera hur handelsnätverk förändras av teknologiska och institutionella innovationer. Centralortsteori och nätverksteori kombineras för att studera hierarkin av handlade orter. Visbys förändrade roller från handelscentrum till simpel hamnstad förklaras genom att studera hur maktbalansen skiftar i ett handelsnätverk när räckvidden för transporter förändrar handelsflödets koncentration och knutpunkter. Slutsatsen blir att de viktiga handelstäderna skiftar när handel kan ske över en längre räckvidd, och att institutioner uppkommer i dessa orter som en funktion av detta. En hypotes över mekanismerna för denna process presenteras.

No description available.

No description available.

Microfinance and micro-credit practices have become a popular means of local development. In India, their expansion has been largest in Andhra Pradesh. These practices target primarily women, who are encouraged to construct self-help-groups in order to have a social basis for raising collateral and for receiving financial services. Microfinance has been perceived by the public as inducing strong positive effects on women’s empowerment and as strengthening the democratic fibre. From these standpoints, expansion and effects, it has been evaluated and analysed whether microfinance can empower women and if empowered women can make a difference in women’s and societal issues.

This paper attempts to study the Swedish tariffs during the interwar period in order to asses the level of protectionism in Swedish tariff policy during the period. It is foremost the nominal tariffs that are studied, however an estimate of the effective rate of protection of the tariffs is also calculated for a number of goods. In order to asses the level of protectionism, the Swedish tariffs are also compared with Finnish tariff levels during the interwar period. The sample of Swedish tariffs that have been studied in this paper include the fifteen most important kinds of import goods and the fifteen most important kinds of export goods. The nominal tariff of each kind of goods have been weighted by their share of the total import value. The Swedish specific tariffs did not change much during the interwar period except for a few goods such as petroleum, coffee and automobiles. The fluctuation in nominal tariffs were in most cases the result of the steep fall in prices during the period. Compared to the Finnish tariffs, the Swedish tariffs seem to have been generally lower, especially in agricultural goods in which the Swedish tariffs are surprisingly immobile during the period. This paper finds that the Swedish tariff policy during the interwar period were inactive and relatively free-market oriented.