No description available.

No description available.

<p>Microfinance and micro-credit practices have become a popular means of local development. In India, their expansion has been largest in Andhra Pradesh. These practices target primarily women, who are encouraged to construct self-help-groups in order to have a social basis for raising collateral and for receiving financial services. Microfinance has been perceived by the public as inducing strong positive effects on women’s empowerment and as strengthening the democratic fibre. From these standpoints, expansion and effects, it has been evaluated and analysed whether microfinance can empower women and if empowered women can make a difference in women’s and societal issues.</p>

<p>I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhålla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt här i en debatt mellan de båda forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka områden som belystes och vem som kom att få rätt år 2007/2008. Kärnan i mitt arbete är inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. Där debatten om Ryssland är av det slag att den tål granskning mer än ett decennium efteråt. Rent geografiskt är Sverige ett litet land på randen av det ryska imperiet som spänner sig över nästan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska länderna är placerade nästan som en blockad av det ryska imperiets strävan västerut, en strävan som pågått i flera hundra år. Det ryska imperiet som fortfarande finns kvar kom att omvandlas och försvagas åtskilligt under några år i början på 1990-talet. Detta var dock konsekvensen av en enorm statsapparat, enorma militära utgifter och ett defekt ekonomiskt system.</p><p>Jag lyfter fram artiklar och litteratur producerad under de första åren efter Sovjetunionens sammanbrott och relaterar denna till nutiden genom en enkel komparation av debattklimatet. Svaret kan vara att två tydliga vägar urskiljer sig, en där Ryssland utvecklas enligt sina egna mönster och en där Östeuropa utvecklas åt en annan riktning. Idag har Polen, Ungern och Tjeckien inte mycket gemensamt med länder som Vitryssland och Moldavien som är forna Sovjetrepubliker. Det skrivs inte heller några undergångsbeskrivningar av Ryssland, något som producerades tidigare, därför finns en anledning till tillförsikt att det faktiskt inte blev som det beskrivs i några av artiklarna jag studerat.</p>

No description available.

I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhålla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt här i en debatt mellan de båda forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka områden som belystes och vem som kom att få rätt år 2007/2008. Kärnan i mitt arbete är inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. Där debatten om Ryssland är av det slag att den tål granskning mer än ett decennium efteråt. Rent geografiskt är Sverige ett litet land på randen av det ryska imperiet som spänner sig över nästan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska länderna är placerade nästan som en blockad av det ryska imperiets strävan västerut, en strävan som pågått i flera hundra år. Det ryska imperiet som fortfarande finns kvar kom att omvandlas och försvagas åtskilligt under några år i början på 1990-talet. Detta var dock konsekvensen av en enorm statsapparat, enorma militära utgifter och ett defekt ekonomiskt system. Jag lyfter fram artiklar och litteratur producerad under de första åren efter Sovjetunionens sammanbrott och relaterar denna till nutiden genom en enkel komparation av debattklimatet. Svaret kan vara att två tydliga vägar urskiljer sig, en där Ryssland utvecklas enligt sina egna mönster och en där Östeuropa utvecklas åt en annan riktning. Idag har Polen, Ungern och Tjeckien inte mycket gemensamt med länder som Vitryssland och Moldavien som är forna Sovjetrepubliker. Det skrivs inte heller några undergångsbeskrivningar av Ryssland, något som producerades tidigare, därför finns en anledning till tillförsikt att det faktiskt inte blev som det beskrivs i några av artiklarna jag studerat.

No description available.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i Eli Heckschers beskrivning av stationssamhällens utveckling i och med järnvägen tillkomst under 1800-talets senare del. Fallstudien av stationssamhället Ljusdal under 1870-1890, tio år före stationens öppnande och tio år efter, beskriver befolkningsökningen och handeln och industrins utveckling under perioden. Resultatet visar att befolkningen ökade redan innan stationens öppnande, troligen till följd av förväntningar på järnvägen, men att den allra största ökningen sker under 1880-talets senare del, i samband med att stationen blir en knutpunkt. Hand i hand med befolkningsökningen går tillkomsten av handlanden och hantverkare. Utbudet blir bredare med tiden, och störst variation kan ses mot slutet av 20-årsperioden. Industrin ser en mindre dramatiskt ökning till antal, träindustrin dominerar under hela perioden.

Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden. EBA-avtalets målsättning är tydlig och menar att frihandelnkommer leda till att Uganda ökar sin export och därmed ta större plats på världsmarknaden. Igranskandet av förhållandet Uganda-Sverige utgjorde slutsatsen att EBA-avtalet inte har nåttupp till sin målsättning.EBA-avtalet har varit aktivt i snart åtta år och det svenska biståndet som ges till Uganda ärungefär 30 gånger större än Ugandas svenska exportintäkter. Ugandas sociala ochdemokratiska förhållanden i landet är den största faktorn som bromsar upp utvecklingen ochdärför är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. Det svenska biståndet går därförfrämst till demokratiska, humanitära och fattigdomsbekämpande insatser. Utan att kunnaförsäkra den sociala stabiliteten hos den ugandiska befolkningen kan inte handelsutvecklingenprioriteras. Uganda kan idag inte öka konkurrensen på världsmarknaden genom ett avtal omtullfrihet. De måste först uppnå acceptabla sociala, politiska och demokratiska nivåer i landetför att handeln ska kunna utvecklas och därmed i sin tur kunna konkurrera påvärldsmarknaden.

Uppsatsen syftar till att jämföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Båda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mål om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal består till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande män. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbättrar hälsan, samt ökar jämställdheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frågan om arbetstidsförkortning, där Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under våren 2006 slopade kravet på sextimmarsdag.