The purpose of this essay is to examine the changes in the agricultural sector during the mid-nineteenth century. It was during this period "laga skiftet" was enacted, which was a law aimed at improving the efficiency of farms by changing the land structure within the collective of farms called "sock". The principal method proposed by "laga skiftet" was to change land from the pasture grounds to the field crop areas. Through meticulous study of original documents of the period, statistics were compiled and presented to show the effects on Enåker’s land structure. The result is conclusive and as intended by the law change, but minor anomalies exist. This is due to the unexplainable relation between the growth in field crop areas and the shrinking of pasture grounds during certain periods, leaving, in some cases, a large amount of hectare’s origins unexplained. Efforts are made to analyse and address this mystery, citing factors such as the use of forest areas and the marsh areas as previously untapped land. Other explanations are given for this disparity including macro-economic, technological and demand side factors. The conclusion finds the law change successful in achieving its goals but recognises other factors also contributed to the changing agricultural landscape during this time. With greater further research into this topic, building upon the groundwork in this text, answers to these anomalies may be unearthed and a wider understanding of the effects and merits of "laga skiftet” will become clear.

No description available.

Under början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Stockholm. För att komma till buktmed det växande problemet lät Stockholm stad upplåta mark i stadens närförorter.Småstugebyrån bildades år 1927 i syfte att förmedla dessa tomter till mindre bemedladepersoner samt barnfamiljer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur man löstebostadsbristen tiden kring sekelskiftet och hur förutsättningarna för dessa lösningarförändrades fram till mitten av 1900-talet. För att ta reda på detta kommer jag studeraSmåstugebyrån och de informationsbroschyrer som årligen gavs ut från startåret år 1927 framtill år 1959. Min undersökning visar att det egna arbetet i form av småstugor som skulle hjälpamindre bemedlade personer till en egen bostad senare kom att ersättas av inflyttningsklarasmåhus anpassat för personer med högre inkomster och större kapital.

No description available.

Denna magisteruppsats i Ekonomisk Historia avser undersöka drivkrafter och motiv bakom de institutionella förändringar som svensk sjukvård genomgått och hur det i sin tur ledde fram till Lagen om valfrihetssystem. Vidare undersöks hur LOV påverkat utbudet av vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting. Undersökningsperioden är 1983 – 2015. På 1980-talet skedde institutionella förändringar som var förutsättningar för den liberalisering av svensk sjukvård som skedde på 1990-talet. Kostnaderna för svensk sjukvård steg årligen från mitten på 1960-talet och när krisen slog till på 1990-talet skedde omfattande förändringar. Stora delar av offentlig sektor rationaliserades och öppnades upp för privata aktörer. Detta skedde även inom VLL. I mitten på 2000-talet började LOV utredas och argumenten för ett genomförande av reformen var framförallt att den konkurrens som skulle uppstå skulle leda till bättre vård för vårdtagarna. Befolkningen skulle via LOV få möjlighet att digitalt välja sin vårdcentral. Inom VLL uppkom 5 privata vårdcentraler. Den största Umeå Vårdcentral/ Dragonens hälsocenter lades ut på upphandling 2004 och försattes i drift juni år 2006. Ersättningen från VLL till Carema fick korrigeras årligen vilket indikerade på hur komplext det är att kalkylera för kostnader inom sjukvården. Efter avtalsperioden fanns en möjlighet att förlänga med 24 månader men VLL valde att inte förlänga med Carema utan krävde en omförhandling då vårdbolaget misskött sig på ett flertal punkter. Bland annat så saknades sjukgymnaster och det fanns inte möjlighet till kontinuerlig läkarkontakt för patienterna. Detta visar på den problematik som kan uppstå vid privatisering av offentlig verksamhet, när den ofrånkomliga vinstjakten leder till att kostnader ska hållas nere för att uppnå större marginaler. Samtidigt bör politikers önskan om valfrihet och privatiseringar ifrågasättas då det finns få tecken på att det är befolkningens önskan.

Avhandlingens syfte har varit att studera bussföretagarnas roll i att införa och sprida en innovation av stor betydelse för den regionala utvecklingen i Västerbottens län. Det teoretiska angreppssättet knyter an till Dahméns tolkning av företagarnas roll när utvecklingsblock bildas. Metoden har varit att först ge en bild av regionens utveckling med avseende på grundläggande marknadsfaktorer som folkmängd, inkomst- och informationsspridning och sedan undersöka företagens framväxt. De studerade källorna medger en analys av hela företagarepopulationen men är begränsade när det gäller de enskilda aktörerna. En analys av företagarnas yrkes- och ortsmässiga ursprung har dock skett. Resultatet visar att busstrafiken fick en tidig etablering i länet trots dess stora yta och svaga ekonomi och detta tyder på företagssamhet samt på att behov av trafikservice fanns och var möjligt att utveckla. Detta skedde i samverkan mellan myndigheter och företagare och mestadels med företagare som pådrivare. Kombinationen av olika transporter och annan verksamhet gjorde det möjligt att etablera trafik även ute i glesbygden. Busstrafiken i länet fick i stor utsträckning de små byarna som startort och målort blev i första hand ett kommuncentrum vilket innebar att landsbygden öppnades för varor som fanns i de större orterna och städerna och att den offentliga service som växte fram under samma tidsperiod, d v s 1920-30 talen blev allmänt tillgänglig. Busstrafikens etableringsfas sammanföll med en period då Västerbottens län var på stark frammarsch och skedde från ett jordbrukarsamhälle. De stora avstånden, de mycket spridda orterna och avsaknaden av järnvägar i stora delar av länet gjorde de privata företagarnas roll särskilt viktig genom att busstrafiken skapade geografiskt utbredda och regelbundna transporter. Busstrafiken erbjöd en omfattande transportservice för företag och enskilda samt gav resefrihet genom regelbundna turer som öppnade för möjlighet till arbetsresor. Tack vare många enskilda personernas initiativ och innovationsförmåga fick Västerbottens län tidigt en fungerade busstrafik. / digitalisering@umu

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ”ekonomisering” av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska. Det går att utläsa att en förändrad syn på vad rättvisa innebär motiverar en förändrad föreställning av hur relationen mellan individ, stat och samhälle skall se ut.

I denna uppsats i Ekonomisk Historia undersöks vad som var drivkrafterna och motiven bakom Umeå kommuns IT-satsningar som genomfördes på 1990-talet. Datorer och automatiserade lösningar etablerades och förändrade arbetsmarknaden redan på mitten av 1900-talet. Teknikutvecklingen gick framåt och på 1990-talet var tekniken tydligt integrerad i de kommunala verksamheterna bland annat i form av administrativa dataprogram. För att hantera behovet av data- och IT så fastslog Umeå kommun en ny ADB-policy 1990. Umeå kommun var tidiga med att sälja egenutvecklade datasystem och lösningar till andra kommuner och företag. ADBkontoret blev senare UKF-data och efter det ostrukturerades ännu en gång till Umeå kommuns IT-kontor . Fokus var från mitten på 1990-talet på att utveckla användningen av IT i kommunala verksamheterna. Anledningen till de kraftiga investeringarna i IT inom Umeå kommun var dels på grund av en hög tilltro till tekniken, men det fanns en uttrycklig målsättning att data- och IT skulle medföra effektivisering och ekonomiska fördelar. Stundtals fanns det även en viss övertro för data- och IT, något som vissa ansåg som vanligt för tidsperioden. Samtidigt blev det tydligt att tekniksatsningarna gav positiva effekter för Umeå kommun.

Reproductive health is important for the individual. The ability to control if and when to have children are of major importance, where both birth control pills, and sterilization are central features in family planning. For couples and singles whose only wish to have a child but for different reasons aren’t possible, becomes involuntarily childless. For those individuals could differently types of assisted reproduction be an alternative. In both cases medical procedures are done in the public healthcare and have different subventions from the state. But the common healthcare lacks resources and therefore distribution and priorities become necessary.Priorities are difficult and different ethical principles are established for guidance. Notwithstanding, priorities for family planning and the involuntarily childless are characterized with practical difficulties. This essay examines how two country councils have put decision of prioritization of family planning and treatment for involuntary childless in to practice. By looking at material from governmental decisions and reasonings this paper observes inequalities both between the councils but also between men and women. There is no consensus how the actual priorities should be realized and from whose perspective it should be done, from the individual or from the society. This is important both for the well-being of the individual but also for the legitimacy of the society.

Since Emile Durkheims work “Le suicide” (1897) there has been a long tradition of trying to find the most fitting relationship between suicide and economy. One case which has been omitted is Sweden during the interwar period, 1919-1938. The interwar period in Sweden makes for an interesting case study due to several reasons. Sweden is experiencing rapid growth and urbanization but is also enduring two of its deepest recessions at the same time. The following essay aims to examine specifically this case with the use of three different theories on how the economy affects the suicide rate. The main method used is a multiple regression with descriptive data as a complement. The results of the essay show that the most probable relationship for this period is that of a countercyclical one. Although the results show there is a slight tendency for procyclical relationships as well. Therefore, a non-linear relationship might not be out of the question. To give a more definitive answer, one would most likely have to examine longer timeseries in the future.