Studiens syfte är att förklara sambandet och särkopplingen mellan en organisations hållbarhetsmål och arbetssätt inom de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk. För att uppnå syftet kartlades först sambandet och särkopplingen mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt inom olika områden inom respektive hållbarhetsdimension. För att testa särkopplingen testades 12 hypoteser varav sex mot allmänna hållbara prestationer och sex mot hållbara energiprestationer. Uppdelningen av hållbara prestationer gjordes med hänsyn till att särskilja de branschspecifika hållbara prestationerna. Studieobjekten befann sig alla inom energikrävande branscher, därav uppdelningen. Med grund i teorin och litteraturinsamlingen har teoretiska antagandet dragits att höga hållbara prestationer bidrar till hög måluppfyllelse. Teoretiska antaganden kan även dras att särkoppling uppstår då det finns ett gap mellan hållbarhetsmål och arbetssätt. Våra antaganden, utifrån litteraturinsamlingen, är att låg grad av särkoppling leder till höga hållbara prestationer. Utifrån tidigare forskning och teorier utformades en teoretisk modell. Modellen och hypoteserna testades genom en teoretiskt anpassad enkätundersökning. Den kvalitativa empiriinsamlingen och tidigare forskning låg till grund för utformningen av enkäten som användes. Totalt deltog 217 respondenter, varav 104 från studiens fokusgrupp och 113 från en referensgrupp. Sambandet och särkopplingen mättes i enkäten genom att låta studiens respondenter ta ställning till vilken grad arbetssätten speglade hållbarhetsmålen. Analysen bygger på en statistisk analys och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftar att arbetet med respektive hållbarhetsdimension påverkar en organisations allmänna hållbara prestationer. Det visade även att ett område inom respektive hållbarhetsdimension bekräftades ha en positiv påverkan på de allmänna hållbara prestationerna. Områdena var ekologisk utsläpp, social mångfald och ekonomiska samhälleliga förväntningar. För de hållbara energiprestationerna påvisades det att endast området ekologisk utsläpp påverkar hållbara energiprestationer. De bekräftade områdena påvisade därmed en låg grad av särkoppling mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt. En låg grad av särkoppling inom dessa områden bidrog till höga hållbara prestationer och hög måluppfyllelse inom organisationen och betyder att arbetet var målinriktat.

Den här studien handlar om två viktiga ämnen för förskolan, vilka är föräldrasamverkan och hållbar utveckling. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka och skapa kunskap om hur personal i svensk förskola runt om i Sverige använder sig av föräldrasamverkan, specifikt i deras arbete med hållbar utveckling. Studien är baserad på en enkätundersökning, vilket bestod av sju öppna frågor och 16 slutna frågor. Totalt lämnades 102 anonyma svar in av personal i förskolor runt om i Sverige. Resultatet visade att förskolepersonal möjliggör vårdnadshavares involverande och deltagande i arbete med hållbar utveckling genom att förse dem med information på olika sätt, både genom formella och informella samtal. Aktiviteter som pedagogerna brukar hålla för att göra vårdnadshavare delaktiga är främst föräldradagar, öppet hus, drop-in dagar, odlingsfester och arrangerade aktivitetsdagar. Många respondenter ansåg att det gick lika bra att involvera vårdnadshavarna i alla dimensioner inom hållbar utveckling, den ekonomiska, den sociala samt den ekologiska dimensionen, och de formulerade att hur bra det går beror på deras föräldrasamverkan. Annars upplevde de flesta att den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen var lättast. Endast ett fåtal pedagoger upplevde att den ekonomiska var lättast att inkludera vårdnadshavare inom. Förskolepersonalen förmedlade att deras egen vilja och engagemang till att involvera vårdnadshavarna i arbetet med hållbar utveckling är antingen positivt eller neutralt. Samtidigt var det blandat mellan positiva, neutrala och negativa upplevelser när det kommer till förskolepersonalens upplevelser av vårdnadshavares engagemang och vilja till involvering. De utmaningar som förskolepersonal upplevde framkom i föräldrasamverkan inom arbete med hållbar utveckling var att det finns olika värderingar, livsstilar och kulturella skillnader samt att tidsbristen är ett hinder. En gynnsam följd av vårdnadshavares aktiva medverkan i förskolan är att det skapar förutsättningar till att barnens lärande utvecklas. Samtidigt får personalen nya kunskaper och erfarenheter från vårdnadshavarna samt nya synpunkter på hållbarhetsfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med hållbar utvecklingmed fokus på mat i förskolan samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppkomma idessa situationer. En kvalitativ metodansats användes i studien där vi genomförde femstycken halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna skedde via telefon ochspelades in för att sedan transkriberas. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av de tredimensionerna inom hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk. Resultatet avstudien visar att hållbar kost är svårt att definiera enligt förskollärarna, för att det är ett stortbegrepp som kan innehålla många olika komponenter, exempelvis kan en hållbar kostinnebära vad kroppen behöver få i sig till vilken påverkan maten har för vår planet. Utifrånden ekologiska dimensionen arbetar förskollärarna med odling och kompostering. Dock villede allra flesta arbeta mer med odling och kompostering, för att i dagsläget fanns inte tiden tillför det. I den sociala dimensionen framkom det att förskollärarna vill få mer inflytandegällande vad som ska serveras på förskolan samt att barnen får mer tillgång till att vara medoch tillaga maten. Att alla äter olika typer av mat och att vissa äter kött och andra ätervegetariskt var inget som förskollärarna ansåg vara ett problem. De menade dock att detkunde uppstå ett dilemma med att barnen själva inte alltid fick välja själva vad de ska äta. Iden ekonomiska dimensionen ingår problemet med matsvinn som ur en ekonomisk synpunktinte är hållbar och att det är något förskollärarna tar upp att de jobbar mycket med. Slutsatsenav studien blev att förskollärarna jobbar mycket med hållbar kost i relation till de tredimensionerna även fast de själva ansåg sig vara okunniga och ville arbeta mer med det. Dejobbade bland annat med en hållbar kost genom att kompostera, odla och genom att prata ommatsvinn. Förskollärarna upplevde inte några problem med miljöetiska aspekter uppstod utanbarnen tycker att det är en naturlig del och accepterar det som de får lära sig om de får detförklarat för sig.

Studien syftar till att undersöka förskollärares arbete med hållbar utveckling i förskolan. Vilka förutsättningar får de för att genomföra arbetet samt vilka strategier har de upplevt gynnsamma för att skapa mening i undervisningen? I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med tolv förskollärare, för att analysera förskollärares erfarenheter av arbetet med hållbar utveckling utifrån de tre undervisningstraditionerna faktabaserade, normativa och pluralistiska. I resultatet kan vi utläsa en osäkerhet hos förskollärarna i hur de ska undervisa ämnet för de yngre barnen. Begreppet är abstrakt och förskollärarna behöver konkret material för att göra innehållet nåbart för barnen. Studiens slutsats är att förskollärarna lämnas ensamma i arbetet med hållbar utveckling och inte får någon vidare stöttning för att kunna skapa god undervisning för barnen. Något som vi kan utläsa från tidigare forskning är att det inte skett några större förändringar på hur förskollärare upplever ämnet hållbar utveckling.

Ett hållbart företagande berör tre olika dimensioner: sociala dimensionerna, ekologiska dimensionerna och de ekonomiska dimensionerna.  För att arbeta mot ett hållbart företagande behöver ett företag kunna balansera dessa tre dimensioner samtidigt. Detta examensarbete syftar till att utifrån ett hållbart företagande undersöka de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna för att fastställa Bra miljötekniks befintliga hållbarhetsarbete. Studien analyserar hur de tre hållbarhetsdimensionerna integrerar med varandra. Detta för att få en ökad förståelse kring hur företaget bättre ska kunna anpassa sin verksamhet mot ett hållbart företagande.   För att skapa en djupare förståelse kring ämnet genomfördes en litteraturstudie. Litteraturinsamlingen består av avhandlingar och akademisk litteratur. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Syftet med intervjuerna var att skapa ökad förståelse kring hur företaget arbetar med sina sociala åtaganden. Både en direkt-intervju och en telefonintervju genomfördes.   Sociala aspekter och förhållanden vid företaget undersöks i studien genom en semistrukturerad intervju. De ekonomiska aspekterna undersöks genom viktning av tung lastbil, drivmedel, utsläpp och kostnader. Den ekologiska dimensionen undersöks med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA). Detta verktyg används för att öka förståelsen kring hur företagets aktiviteter påverkar i form av kostnader och miljöavtryck.   I den ekonomiska dimensionen kunde det tydligt utläsas att ingen av investeringarna var relativt stor i jämförelse med företagets resultat. Byte av bränsle till hydrerad vegetabilisk olja är det bästa alternativet taget ur ett perspektiv för hållbart företagande. De sociala dimensionerna undersöktes i form av aktiva val, etik, moral och inställning. Det framgick att stort ansvar har lagts på moderföretaget i Norge där all produktion sker. Inställningen var att; det sköter dem. Slutsatsen blev att företaget saknade kunskap kring vad de sociala dimensionerna innefattar, vilket är inte ovanligt enligt tidigare forskning. De sociala delarna består av mjuka delar och kräver därför en mer demokratisk och öppen process för att utvecklas framgångsrikt.     Att aktivt arbeta med hållbart företagande är resurskrävande för hela organisationen och dess processer. Ständig uppdatering och kontroll är ett måste. Då lönsamhet kan vara svårt att utläsa i ett kortsiktigt perspektiv finns en förståelse för att företag väljer att lägga resurser på annat.   Fördelar när det kommer till arbete med hållbart företagande är att det i det långa loppet genererar både ekonomisk lönsamhet och kompetensutveckling. Dock bör tilläggas att det främsta incitamentet till ett hållbart företagande är att kunna ge framtida generationer förutsättningarna att leva av och på vår planet precis som vi själva gjort. / Sustainable entrepreneurship involves three different dimensions in sustainable development: social dimensions, ecological dimensions and economic dimensions. In order to work towards sustainable entrepreneurship the firm needs to balance these three areas of responsibility simultaneously. This study examines the social, economic and ecological dimensions of sustainable enterprise, based on sustainable entrepreneurship. The study analyses how the three sustainability dimensions integrates with each other in order to gain a better understanding of how to better adapt their business to sustainable entrepreneurship.   In order to obtain a comprehensive base a literature study was first conducted. The literature reviews consists of dissertations and literature studies. The study is also based on qualitative interviews with a semi-structured design. The purpose of the interviews was to get a better understanding of the present social commitment within the firm. Both a direct interview and a telephone interview were conducted.   Social aspects and conditions at the company were examined in the study through a semi-structured interview. In the economic aspects, heavy truck, fuel, emissions and costs for sustainable entrepreneurship were weighted. The ecological dimension is investigated through using the Lifecycle Assessment (LCA) as a tool. When using a LCA a company can get a greater understanding of how their activities affect the environment and where the effect has the most impact.    In the economic dimension, it was clear that none of the investments were relatively large in comparison to the company's earnings. Changing the fuel to HVO is clearly the best option taken from a perspective for sustainable entrepreneurship. The social dimensions were examined in terms of active choices, ethics, morals and attitude. It was very clear that great responsibility lies with the mother-company in Norway where all production takes place. The company lacked knowledge in how to affect the social dimensions and what they included. The social dimensions consist of many soft parts, a more democratic and open process is needed to create a successful result.   Working actively with sustainable entrepreneurship is demanding resources for the entire organization and its processes, as well as continuous updating and control. Since profitability in numbers can be difficult to read in a short-term perspective many companies choose to put resources on other things.    Advantages for organizations that work with sustainable entrepreneurship are that it generates both economic profitability and competence development in a long-term perspective. But most importantly, future generations must be given the conditions to live on and off our planet just as we did.