Denna uppsats undersöker från ett brukarperspektiv om det finns några kvalitetsskillnader mellan den privata och kommunala äldreomsorgen inom Borås kommun. Undersökningen använder sig av sekundärdata, där Socialstyrelsen gjorde en enkätundersökning runt om i landets alla kommuner och som vi därefter sammanfattade alla svar utifrån det vi undersökte. I denna studie så samlades sekundärdata in för att sedan analyseras, för att sedan komma fram till hur kvaliteten är men även hur den skiljer sig åt på den kommunala samt privata äldreomsorgen. Kvaliteten som undersöks är bemötandet, tiden, tryggheten samt 4 äldreomsorgens olika områden som helhet. I studien finns även olika teorier kring kvaliteten samt hur man ska effektivisera arbetsplatserna så kvaliteterna höjs, så att man får fler nöjda brukare. Studien undersöker äldreomsorgen från tre olika sidor, vi undersökte hur kvaliteten är på ett äldreboende, särskilt boende samt hemtjänsten på både kommunal och privat äldreomsorg. Efter analysen av datamaterialet som används så fick vi fram ett resultat kring frågeställningen som löd, "Hur skiljer sig kvaliteten åt på kommunala kontra privat äldreomsorg?". Resultatet blev inte exakt som vi tänkte. Vår hypotes var att kommunal äldreomsorg skulle vara bättre på alla punkter med tanke på att privat äldreomsorg har mer med ett vinstdrivet tänk att göra. Slutresultatet var att det var ganska så jämnt, inom vissa områden var kvaliteten på kommunal bättre och i vissa fall så var kvaliteten inom privat bättre. Om man ser resultatet i helhet så var kommunal äldreomsorg bättre inom flera områden men inte med stora skillnader. Det vi kom fram till vara att kvaliteten på kommunal äldreomsorg är i sin helhet bättre än den privata äldreomsorgen. Vård och omsorg är ett brett ämne och vi rekommenderar att man forskar vidare kring det för att få en större samt djupare inblick i det hela. / This study has been made from a user perspective to discuss and find out if there are any differences in quality between the municipal and private performers in elderly care in Borås municipality. The study was made through secondary data/information where the national board of health and welfare (Socialstyrelsen) made a survey in Sweden where the municipalities in Sweden participated, where we summarized the answers based upon our study. The valuable secondary data was collected and analyzed to learn how the quality is and how it differs from each other in private and municipal performers. The quality that is studied is the treatments, the time, and the feeling of safety but also the different parts that are included in the elderly care. The study also includes different theories that discuss the quality and how to make the workplaces more effective so that the quality could be improved so you have more satisfaction among the users. The study researches the elderly care from three different perspectives and how the quality is in a retirement home, special homes and home care in private and municipal performers. After analyzing the information and the data we got an answer on the question "How is the difference in municipal performance compared to private performers?" where our hypothesis was that the municipal performers would be better because the private ones are often profit-driven. The result was that they are pretty equal, in some areas the municipal was better than the private ones, but in some the private ones was better than the municipal. If we zoom out and look at the bigger picture, the municipal performers were better in more areas, but there wasn't that big of a difference, so if you compare the difference in performance between the municipal and private performers, in the whole big picture the municipal performers have better quality. Health and social care is a big subject and we recommend further study for better knowledge and differences that may come up.

One in two home care workers in Sweden express a desire to leave their jobs. Home care provision and needs assessment increasingly work according to an assembly line logic, depriving care assistants and assistance officers of discretion, and putting care recipients at risk for social exclusion and neglectance. A field study of Moldovan home care indicates, in comparison, that admitting care workers a higher level of autonomy and self-determination contributes to the attractivity of social work and higher quality for beneficiaries, but the dominant care logic in Sweden is instead one of proletarianization: both needs assessment and home care interventions are organised according to manuals, forms, guidelines, and digital recording and scheduling logics. Drawing on findings in Moldova, further research into the role of discretion in social work with elderly is suggested. Findings also indicate that manual-based needs assessment risks resulting in people-production as formulated by Holstein.

Syftet med studien är att uppmärksamma äldre döva. Genom kvalitativa undersökningar belysa äldre dövas tankar och farhågor om att åldras och eventuellt vara i behov av äldreomsorg, utifrån perspektiven social konstruktion och stigmatisering. Studiens fem informanter var, en från biståndsenheten, en äldrevägledare samt tre äldre döva personer för att få ett brett perspektiv på problemområdet. För att skapa det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuguider. Empirin har analyserats med meningskategorisering i programmet Nvivo-12 för att få fram relevanta och trovärdiga resultat. Inom tidigare forskning var det svårt att finna artiklar som tar upp ämnet äldre döva, vilket understryker behovet av ytterligare forskning kring ämnet. Vi har i vårt resultat kunnat urskilja att det finns en diskriminering av äldre döva i processen kring äldreomsorg. Vi fann också att hörande, som inte har någon dövkunskap, som kommer i kontakt med döva konstruerar egna uppfattningar om dövas livsvillkor, utifrån okunskap och samhällsnormer. Resultat av studien visar också att det finns möjligheter till förbättring där vissa städer efter påtryckningar av dövrörelsen har öppnat äldreomsorg för döva samt medborgarkontor

This thesis project is exploring future smartwatch use within elderly care. The user-centered designing phase uses a design intervention approach, where design and research happen simultaneously.The research question is: “How can a smartwatch be used within the elderly care, based on the existing TES mobile phone app, and how can these interactions be designed as smartwatch features?”. The results are four iteratively explored design opportunities, presented as design propositions with concept sketches, and two prototypes.The main participants in the field studies and workshops are end-users, caregivers within the elderly home care and an elderly care center. The outcome shows they are positive towards an imagined future containing smartwatches as a work tool. They see advantages with the wearable and glanceable technology, like freed hands, less to carry and simpler interactions in comparison to a smart phone.The study also shows positive effects of using interaction design for a company’s design process, and exploration of new technology.

Intern kriskommunikation syftar till kommunikation som sker inom en verksamhet i samband med en kris. Utan förberedelser för en välfungerande intern kriskommunikation, ökar risken för att krisen resulterar i stora konsekvenser för både verksamheten och dess anställda. Syftet med studien är att undersöka anställdas upplevelse av den interna kriskommunikationen under covid-19-pandemin, samt hur upplevelsen relateras till eventuella psykologiska kontraktsbrott. 12 semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen utfördes. Resultatet om informanternas upplevelse av den interna kriskommunikationen kan sammanfattas i tre teman; Motstånd eller samförstånd, Värdelös eller värdefull samt Reaktiv eller proaktiv. Beroende på hur den interna kriskommunikationen upplevts av den anställde, kan relationen till psykologiska kontraktsbrott sammanfattas i de två teman Bortglömd eller uppskattad samt Individ eller verksamhet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om intern kriskommunikation och psykologiska kontraktsbrott, och bidrar med ny kunskap inom området.

This thesis investigates the impacts of user choice in Swedish elderly care on quality and cost as well as the impact of marketisation on the Covid-19 death toll. In the last three decades welfare service provision in Sweden has been increasingly marketised. Since 2009, Swedish municipalities have been able to introduce user choice in elderly care and it has been widely adopted in home care. To investigate the impact of introducing user choice, new insights from econometrics literature is used to estimate a staggered Difference-in-Difference model, using panel data for the years 2003-2019 and the 290 Swedish municipalities. The impact of marketisation on the Covid-19 death toll is estimated through Ordinary Least Squares using a cross-sectional data set. There are three main findings of this thesis. (i) The impact on quality and cost of the introduction of user choice has had heterogeneous effects across adoption groups, calendar time, and exposure length of treatment, and hence, the standard Difference- in-Difference approach is likely to provide biased estimates in this setting. (ii) The introduction of user choice has no clear effect on non-contractible quality measured by mortality rate and fall accidents, nor on cost. However, user choice has increased subjective quality, as measured by user satisfaction. (iii) A higher degree of marketisation in home care is associated with a higher Covid-19 death toll amongst those which had home care.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningarna för första linjens chefer att bedriva ett effektivt arbete med avvikelsehantering med avsikt att utveckla verksamhetens kvalitet och skapa lärande – både inom den egna verksamheten och på organisationsnivå. Två kommunala organisationer som driver särskilda boenden för äldre var föremål för undersökningen. Fokus låg på att undersöka i vilken utsträckning förutsättningarna fanns samt hur viktiga de ansågs vara.   Studien utformades som en fallstudie i två delar: en kvalitativ del där fyra intervjuer genomfördes för att identifiera förutsättningar och en kvantitativ del som utgjordes av en enkätundersökning för att studera förutsättningarnas förekomst och viktighet. Resultatet från enkäten jämfördes inom och mellan de två kommunerna och faktorerna förekomst och viktighet vägdes samman i en modell inspirerad av Importance–Performance Analysis, här kallad förekomst–viktighets-analys.   Resultatet visade att de förutsättningar som skapar en gynnsam organisationskultur var starka i de studerade kommunerna medan förutsättningar av typen arbetssätt, stödjande resurser och forum för erfarenhetsutbyte förekom i mindre utsträckning. Vidare visade resultatet att medarbetarnas delaktighet och förutsättningar som fokuserar på den egna verksamheten bedömdes som viktigast. Det fanns en markant skillnad mellan kommunerna i hur många av de viktigaste förutsättningarna som förekom i lägre utsträckning. / The purpose of this study was to examine the prerequisites for first-line managers to manage deviation control in an effective way to develop the quality of the organisation and create learning – both within their own unit and in the organisation as a whole. The cases for this study were two municipalities and their departments of nursing home facilities for senior citizens. The main focus was to examine to what extent the prerequisites appeared and how important they were perceived to be.   The study was designed as a case study in two parts: firstly, a qualitative interview study to identify the prerequisites and secondly, a quantitative survey study to examine to what extent the prerequisites appeared in the studied organisations, and how important they were perceived to be. The result was compared within as well as between the two organisations and displayed in a model inspired by Importance–Performance Analysis, called FVA (förekomst–viktighets-analys).   The result showed that the prerequisites that create a favourable organisational culture were strong in the studied organisations, while prerequisites linked to work procedures, supporting resources and arenas for exchanging experiences appeared to a lesser extent. The result also showed that prerequisites connected to the participation of the co-workers and the managers’ own facility were regarded as more important. The difference between the two organisations was considerable in how many of the most important prerequisites that appeared to a lesser extent. / <p>2021-06-06</p>

Kommunal äldreomsorg står inför utmaningar kommande år. Prognoser pekar på att det kommer råda personalbrist med ett ökat behov av undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen till följd av fler äldre i behov av stöd och omsorg. För att behålla kompetent personal och skapa en hälsosam arbetsplats där medarbetare upplever god arbetstillfredsställelse kan ledarskapet spela en viktig roll. Syftet med vår studie är att kartlägga vilka egenskaper som anses fördelaktiga för en ledare att besitta utifrån ett medarbetarperspektiv. Datamaterialet grundas på enkätsvar från totalt 128 respondenter (106 medarbetare, 22 chefer). Resultatet analyseras utifrån arbetstillfredsställelse och ledarstilar som teoretiskt ramverk samt tidigare forskning. Resultatet visar att ledarstilen som tenderar att verka övervägande positivt ur medarbetarnas perspektiv var den transaktionella ledarstilen. Däremot visar resultatet att cheferna övervägande skattar sig som transformativa med en tro om hög arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. Resultatet från cheferna visar dessutom att den transaktionella ledarstilen har ett positivt samband med skattad arbetstillfredsställelse. Utöver det visade resultatet att fler medarbetare hade en större vilja att avsluta sin anställning om chefen var kvinna. Studiens slutsats är att det transaktionella ledarskapet är att föredra ur ett medarbetarperspektiv där fokus är på straff och belöning. Utöver det indikerar resultatet att en framgångsfaktor inom äldreomsorgen är att rekrytera manliga chefer för att behålla medarbetare. Till sist har en tydlig invändning mot ledarstilen laissez-faire i relation till arbetstillfredsställelse kunnat presenteras utifrån såväl medarbetare som chefer inom den kommunala äldreomsorgen. / Elderly care in Sweden faces challenges in the coming years. Forecasts indicate that there will be a shortage of staff in elderly care as a result of more older people in need of support. In order to retain competent staff and create a healthy workplace, where employees experience good job satisfaction, leadership can act as an important part. The purpose of this study is to map qualities considered advantageous for a leader to possess from an employee perspective. The data material is based on survey responses from a total of 128 respondents (106 employees, 22 managers). The results are analyzed based on job satisfaction and leadership styles as a theoretical framework as well as previous research. The results show that the leadership style, which tends to seem predominantly positive from the perspective of the employees, was the transactional leadership style. However, the results show that managers predominantly rate themselves as transformative with a belief in high job satisfaction among employees. The results from the managers also show that the transactional leadership style has a positive correlation with estimated job satisfaction. In addition, the results regarding employees' willingness to resign (turnover) and whether their manager was a woman or a man was distinctive. The results showed that more employees had a greater willingness to terminate their employment if the manager was a woman. The study's conclusion is that transactional leadership is preferable from an employee perspective where the focus is on punishment and reward. In addition to that, the result indicates that a success factor in elderly care is to recruit male managers to retain employees. Finally, a clear objection to the leadership style of Laissez-Faire in relation to job satisfaction could be presented from the perspective of both employees and managers in municipal elderly care.

Sauer and Ahnlund (2021) believe that the care manager who works in social work is described as complex because the role involves having an approach to various individual needs that the individuals have. The difficulty is to assemble politics, profession and organizational choices as they, based on this, must take a stand in situations of ethical sensitivity. Previous research shows that guidelines, knowledge and interaction affect the care managers room for maneuver, where it is described that these can provide security and benefits. However, it appears that difficulties may arise in these parts of the decision-making process that the care managers as a profession has the task of implementing (Olaison, Torres &amp; Forssell 2018; Janlöv, Hallberg &amp; Petersson 2011). The purpose of the study is to investigate how the care managers in elderly care describe their role and how guidelines, knowledge and interaction affect the care managers in their decision-making. Semistructured interviews were conducted with seven care managers in elderly care. The study is alalyzed based on Lipsky´s (2010) theory of grassroots bureaucrats. The results show that the care managers are based on the individual´s needs at the center. However, the study shows that they describe guidelines, knowledge and interaction in different ways in relation to the decision-making process because they create different spaces for action. Our study shows that the role of care managers is contradictory which means that the elderly's need for help is treated in different ways, depending on which care manager they meet. / Sauer och Ahnlund (2021) menar att biståndshandläggare som arbetar inom det sociala arbetet beskrivs som en komplex roll då rollen innebär att ha ett förhållningssätt till olika individuella behov som individer har. Svårigheten är att knyta samman politik, profession samt organisatoriska val då de utifrån detta skall ta ställning kring situationer av etisk känslighet. Tidigare forskning visar att riktlinjer, kunskap och interaktion påverkar biståndshandläggares handlingsutrymme då det beskrivs att dessa kan ge trygghet och fördelar. Dock framkommer det att svårigheter kan uppstå inom dessa delar i beslutsprocessen som biståndshandläggare som profession har som uppgift att genomföra (Olaison, Torres &amp; Forssell 2018; Janlöv, Hallberg &amp; Petersson 2011). Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beskriver sin roll samt hur riktlinjer, kunskap och interaktion med klienterna och klienternas anhöriga påverkar biståndshandläggare i deras beslutsfattande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Studien analyseras utifrån Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att biståndshandläggarna utgår från den enskildes behov i centrum. Dock visar studien att de beskriver riktlinjer, kunskap och interaktion på olika sätt i förhållande till beslutsprocessen på grund av att de skapar olika handlingsutrymmen. Vår studie visar att rollen som biståndshandläggare är motstridig och innebär att äldres hjälpbehov behandlas på olika sätt, beroende på vilken biståndshandläggare de möter.

Humans are growing older which presents challenges for the health care system. One solution for allowing individuals to continue living in their home, despite age related dif- ficulties, is a sensor based surveillance system. These systems can monitor a number of parameters, for example motion or temperature. If certain limits are exceeded the sys- tem can notify family members or health care services. The aim of this project was to build a prototype of such a system which also had to be cheap and easy to install and maintain. The final prototype consists of a motion detection sensor in the bathroom, a temperature sensor around the kitchen stove and a temperature sensor for measurement of ambient room temperature. Each sensor is connected to its own Arduino and they are all programmed with different limits. The sensors communicate wirelessly with a central hub through the communication protocol LoRa. Once the central hub, which consists of a Raspberry Pi, receives a LoRa signal it sends an email to a chosen address. / Människor blir allt äldre vilket är en utmaning för sjukvården. En lösning som tillåter individer att fortsätta bo i sina hem, trots åldersrelaterade svårigheter, är ett sensorba- serat övervakningssystem. Sådana system kan övervaka ett flertal parametrar, exemåelvis rörelse eller temperatur. Om vissa gränser överskrids kan systemet underrätta anhöriga eller hemtjänsten. Syftet med det här projektet var att bygga en prototyp av ett sådant system, som även skulle vara billig och enkel att installera och underhålla. Den slutgiltiga prototypen består av en rörelsedetektor i badrummet, en temperatursensor vid köksspisen och en sensor som mäter den omgivande temperaturen i ett rum. Varje sensor är kopp- lad till en egen Arduino och de är alla programmerade med olika gränsvärden. Sensorerna kommunicerar trådlöst med en centralenhet genom kommunikationsprotokollet LoRa. När centralenheten, som består av en Raspberry Pi, tar upp en LoRa-signal skickar den ett email till en vald adress.