The recent emergence of electric scooter (e-scooter) ride share companies has greatly increased the use of e-scooters in cities around the world. In this thesis, firstly, e-scooter injuries reported in the current literature as well as an overview of current e-scooter company policies, state laws, and local laws are reviewed. The most injured regions of the body were the head and extremities. These injuries are generally minor to moderate in severity and commonly include fractures and lacerations. A primary cause of e-scooter accidents is front wheel collisions with a vertical surface such as a curb or object, generically referred to as a "stopper." Therefore, various e-scooter-stopper crashes were simulated numerically across different impact speeds, approach angles, and stopper heights to characterize their influence on rider injury risk during falls. A finite element (FE) model of a standing Hybrid III anthropomorphic test device was used as the rider model after being calibrated against certification test data. The angle of approach was found to have the greatest effect on injury risk to the rider, and it was shown to be positively correlated with injury risk. Smaller approach angles were shown to cause the rider to land on their side, while larger approach angles caused the rider to land on their head and chest. Additionally, arm bracing was shown to reduce the risk of serious injury in two thirds of the impact scenarios. The majority of e-scooter rider fatalities (about 80%) are recorded in collisions between a car and an e-scooter. Therefore, crashes between an e-scooter and a sedan (FCR) and a sports utility vehicle (SUV) were simulated using finite element models. The vehicles impacted the e-scooter at a speed of 30 km/hr in a perpendicular collision and at 15 degrees towards the vehicle, to simulate a rider being struck by a turning vehicle. The risks of serious injury to the rider were low for the head, brain, and neck, but femur/tibia fractures were observed in all simulations. The primary cause of head and brain injuries was found to be the head-ground impact if such an impact occurred. / Master of Science / The recent emergence of electric scooter (e-scooter) ride share companies has greatly increased the use of e-scooters in cities around the world. In this thesis, firstly, e-scooter injuries reported in the current literature as well as an overview of current e-scooter company policies, state laws, and local laws are reviewed. The most injured regions of the body were the head and extremities. These injuries are generally minor to moderate in severity and commonly include fractures and lacerations. A primary cause of e-scooter accidents is front wheel collisions with a vertical surface such as a curb or object, generically referred to as a "stopper." Therefore, various e-scooter-stopper crashes were simulated numerically across different impact speeds, approach angles, and stopper heights to characterize their influence on rider injury risk during falls. A finite element (FE) model of a standing Hybrid III anthropomorphic test device was used as the rider model after being calibrated against certification test data. The angle of approach was found to have the greatest effect on injury risk to the rider, and it was shown to be positively correlated with injury risk. Smaller approach angles were shown to cause the rider to land on their side, while larger approach angles caused the rider to land on their head and chest. Additionally, arm bracing was shown to reduce the risk of serious injury in two thirds of the impact scenarios. The majority of e-scooter rider fatalities (about 80%) are recorded in collisions between a car and an e-scooter. Therefore, crashes between an e-scooter and a sedan (FCR) and a sports utility vehicle (SUV) were simulated using finite element models. The vehicles impacted the e-scooter at a speed of 30 km/hr in a perpendicular collision and at 15 degrees towards the vehicle, to simulate a rider being struck by a turning vehicle. The risks of serious injury to the rider were low for the head, brain, and neck, but femur/tibia fractures were observed in all simulations. The primary cause of head and brain injuries was found to be the head-ground impact if such an impact occurred.

This master´s thesis deals with a design of an electric stroller. This alternative means of transport for a parent and a child was designed based on a design and technical analysis. This product allows independent and fast movement in the city. Using the product requires an introduction of a new arrangement of streets, with designated communications for micromobility. Modern technologies are used in the concept of the designed product. The advantage of the design concept is that the product can be used as a classic electric scooter.

The Swedish Government announced on June 15, 2022 that electric scooters will no longer be allowed to park on pedestrian and bicycle lanes starting from September 1, 2022, except at designated bicycle racks or other designated parking areas. This measure has been taken to improve accessibility and safety for pedestrians and cyclists. The purpose of this thesis is to examine the effects and opinions regarding the parking ban in Stockholms stad, with a focus on users, municipalities, and operators. The report combines quantitative and qualitative methods, including surveys, interviews, and data analysis, to analyze various effects and opinions regarding the parking ban. The results show that users, municipalities, and operators perceive the implementation of parking zones as positive for the urban environment bypromoting increased orderliness and cleanliness. However, there is a downside in terms of longer walking distances to destinations and reduced convenience, as door-to-door travel is no longer as feasible. Complaints about illegal parking have decreased among the general public, but there have been other requests from users and operators regarding the placement of parking zones.  The municipalities Stockholms stad and Göteborgs Stad agree that a well-developed infrastructure for privately owned bicycles and shared electric scooters is crucial for implementing the parking ban. This study ultimately demonstrates that the introduction of the parking ban has had a negative impact on the usage of electric scooters in Stockholm's inner city.

This thesis examines examples of the management of shared e-scooters in the three Swedish municipalities of Västerås, Borås, and Gävle to understand the approaches used in the planning of these vehicles. Since the amendment of the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48) on September 1, 2022, municipalities have faced challenges in managing e-scooters in urban areas, as they are no longer allowed to be parked on sidewalks and bike lanes, and can only be parked at bicycle rack or other designated spots.The aim of the thesis is to see through content analysis how the three municipalities of Västerås, Borås and Gävle manage shared electric scooters in planning. This is to find best practice on how future planning for shared electric scooters can be designed in the city of Västerås in order to better address the requirements set in the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48).The result shows that there are different approaches to handling electric scooters to benefit both the municipality and the interested operators who offer the electric scooter services. In this way, both parties can be involved in the development of the vehicle and its infrastructure for a more sustainable structure in the city and a better choice of means of transport.The city of Västerås has good opportunities to influence the development of shared electric scooters as they are still at a stage where they can evaluate what needs they have in this matter. The opportunities to take inspiration from other municipalities' management and implement these in the city can be a good first step towards planning that is adapted to the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48). / Examensarbetet tittar på exempel av hantering av delade elsparkcyklar i de tre svenska kommunerna Västerås, Borås och Gävle för att se vilka tillvägagångssätt som används i planeringen av fordonet. Detta för kommuner har, sedan införandet av ändringen i Trafikförordningen (3 kap. 48§) den 1 september 2022, haft besvär med hur de ska hantera elsparkcyklar i staden då de längre inte får parkeras på gång- och cykelbanor och får endast parkeras vid cykelställ eller annan uppställningsplats.Syftet med examensarbetet är att genom innehållsanalys se hur de tre kommunerna Västerås, Borås och Gävle hanterar delade elsparkcyklar i planeringen. Detta för att hitta bästa praxis på hur framtida planering för delade elsparkcyklar kan utformas i Västerås stad för att bättre adressera de krav som ställs i Trafikförordningen (3 kap. 48§).Resultatet visar att det finns olika tillvägagångssätt att hantera elsparkcyklar för att både gynna kommunen och de intresserade operatörerna som erbjuder elsparkcykeltjänsterna. På detta vis kan båda parter involveras i utvecklingen av fordonet och dess infrastruktur för en mer hållbar struktur i staden samt bättre val av transportmedel.Västerås stad har bra möjligheter att påverka delade elsparkcyklars utveckling då de fortfarande är i ett skede där de kan utvärdera vad för behov de har i frågan. Möjligheterna att ta inspiration från andra kommuners hantering och implementera dessa i staden kan vara ett bra första steg att gå mot en planering som är anpassad efter Trafikförordningen (3 kap. 48§).

The subject of this thesis is to design an electric scooter targeted at innovative approach to the design of the technical, aesthetic , ergonomic and ecological requirements . The main objective is to devise a practical design and shape characteristic of the machine , which in itself will reflect the selected drive type . The scooter should be the ideal solution for the movement in urban centers, which will be practical with an attractive appearance of ecological vehicles . Its unusual solution to the problem of storage space in this category of motorcycle , scooter would have become a good alternative to conventional means of transport with a combustion engine

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

In the context of increasing car ownership in Stockholm, this thesis explores the emergenceof e-scooters in the city and what role they could play in achieving a transition away from carusage.This is explored using theories of sustainable transitions: the multi-level perspective,transition management and strategic niche management. These theories are used to guide theempirical enquiry of this research project and to suggest areas of further research and possiblepolicy recommendations. Empirical Findings This study used a mixed-method strategy consisting of interviews with key stakeholders andan e-scooter user survey (n=408). The interviewees from Stockholm Region and two e-scooter operators were broadly inagreement that e-scooters could have a positive impact going forward, whilst acknowledgingchallenges. The interviews highlighted a good level of both private-private and public-privatecooperation in the industry and signalled that this cooperation is key if e-scooters are to be asustainable aspect of Stockholm’s transportation system. The survey indicated that e-scooters are a poor substitute for private (self-owned) car use i.e.only 4% of recorded journeys shifted away from self-owned car use. However, e-scooterswere found to be a much stronger substitute for taxi/ride-hail journeys with 10% of e-scooterjourneys shifting away from them. Survey findings were used to compare the GlobalWarming Potential (GWP) of e-scooters with the modes people used otherwise. It found thatthe modes people would have used had a GWP of 64g per km travelled, which compared to131g (Moreau et al, 2020) and 125g (Hollingsworth et al, 2019) for e-scooters reported in theliterature and 35g reported in a study conducted on behalf of Voi - an e-scooter company(EY, 2020). For a discussion on these figures please refer to sections 2.2.1 and 6.2.3. The timing of the survey gave a unique opportunity to explore the impact of Covid-19 on escooter journeys. A statistically significant difference between the modal shift of journeystaken before and after the Covid-19 outbreak (P-value= 0.027) was found, with journeystaken during the Covid-19 pandemic more than twice as likely to have shifted away from anytype of car use than journeys taken before the outbreak. The discussion was framed using theories of sustainable transitions. It argued that e-scooterswill not achieve a transition away from mobility on their own. However, if there is a moregeneral switch from ownership to usership in the Stockholm transport sector, e-scooters (andother micro-mobility) could substitute an increased number of taxi/ride-hail journeys whichwould see them contribute to a more environmentally sustainable transportation system. Thefinal part of this thesis discusses policy options that would help e-scooters find a space withinStockholm’s transportation systems where they can best achieve environmental sustainabilitygoals including the importance of using a multi-actor approach, a flexible cap on the numberof e-scooters, environmental merit-based tender processes, e-scooter parking charges andminimum prices. / Denna mastersuppsats handlar om framväxten av elsparkcyklar i i Stockholm, och utforskarvilken roll detta nya färdmedel kan spela för att minska bilanvändning i en situation med ökatbilägande. Detta utforskas med hjälp av teorier om hållbarhetsomställning: "multi-level" perspektiv,transition management och strategisk nisch-management. Dessa teorier används för attvägleda den empiriska undersökningen och föreslå områden för ytterligare forskning ochpolicyrekommendationer. Empiriska resultat Studien har utförts med hjälp av en ”mixed method”-ansats, och grundas bl a i intervjuermed viktiga intressenter och en undersökning med elsparkcykelanvändare (n=408). De intervjuade intressenterna från Stockholmsregionen och två elsparkcykelföretag var i stortsett överens om att elsparkcyklar kan ha en positiv inverkan på hållbart resande, samtidigtsom det finns utmaningar. Intervjuerna belyste en god nivå av både privat-privat ochoffentlig-privat samarbete i branschen och signalerade att detta samarbete är avgörande omelsparkcyklar ska kunna bidra till en hållbar utveckling av Stockholms transportsystem.Undersökningen visade att elsparkcyklar inte ersätter privat (egenägd) bilanvändning i någotstörre avseende: endast 4% av de idenitfierade resorna ersatte privat bilanvändning.Elsparkcyklar visade sig dock vara ett mycket starkare substitut för taxi / "ride-hail" resor:10% av elsparkcykel-resorna ersatte en sådan transport. Undersökningsresultaten användesför att jämföra den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för elsparkcyklar med de medelsom användes annars. Det visade sig att de färdmedel som folk skulle ha använt om de intehade åkt elsparkcykel hade en GWP på 64g per km per resa, vilket jämförs med 131g(Moreau et al, 2020) och 125g (Hollingsworth et al, 2019) för elsparkcyklar rapporterade ilitteraturen och 35g rapporterade i en studie utförd på uppdrag av Voi - ettelsparkcykelföretag (EY, 2020). För en djupare inblick i dessa siffror hänvisas till avsnitten2.2.1 och 6.2.3 i uppsatsen. Tidpunkten för undersökningen gav en unik möjlighet att utforska effekterna av Covid-19 påresor med elsparkcyklar. Här visar studien på en statistiskt signifikant skillnad iöverflyttningspotential gällande resor som gjordes före och efter covid-19-utbrottet (P-värde=0,027). De resor som gjordes under covid-19-pandemin hade mer än dubbelt så storsannolikhet att ersätta bilanvändning än resor som gjordes före utbrottet. Diskussionen av studiens resultat tar sin utgångspunkt i teorier om hållbarhetsomställning. Idiskussionen framhålls att endast elsparkcyklar inte kommer bidra till en omställning. Men ihändelse av en mer allmän övergång från ägande till användning inom Stockholmstransportsektor, skulle elsparkcyklar (och annan mikromobilitet) kunna ersätta ett ökat antaltaxi-/"ride-hail" resor, vilket i så fall skulle innebära ett bidrag till ett mer miljömässigthållbart transportsystem. I den sista delen av uppsatsen diskuteras policyalternativ somskulle hjälpa elsparkcyklar att hitta en tydlig nisch inom Stockholms transportsystem, där debäst kan bidra till att realisera övergripande miljö- och hållbarhetsmål. Vidare diskuteras behov av att inkludera flera typer av aktörer, att använda ett flexibelt "tak" på antaletelsparkcyklar, anbudsprocesser som styrs av miljökrav, samt tillämpning avparkeringsavgifter och minimipriser för elsparkcyklar.

Electric scooters have been pointed out as an important solution in today’s urban transportation systems and as vehicles that will contribute to more sustainable traffic. Based on new technology and new means of transportation being offered, the way we choose to transport ourselves also changes. More individuals choose to rent, or share vehicles instead of owning their own, which may lead to shared mobility growing further in the future. This study examines people's perceptions of electric scooters and electric scooters in the urban space in central Stockholm, with perspectives from users and non-users. The study consists of a qualitative interview study in which the interviews have taken place with users and non-users and with an equal distribution between sexes. The study also consists of a knowledge review with research from previous relevant studies. Finally, the results are presented based on five different focus areas: choice of means of transport, accessibility, legislation, safety, and security as well as opinions and attitudes, and an analysis based on the issues is raised. Based on the results of the study, there is a positive attitude towards electric scooters as a means of transportation and of its potential, both among users and non-users. The findings show that the scooters have made a difference in the traffic environment with implemented and planned measures, but also that there is a need for further development and adaptation of the vehicle in the urban transportation systems. Regulation and legislation regarding electric scooters are considered deficient, and incorrect parking and mismanagement among users were highlighted as problematic. / Elsparkcyklarna har pekats ut som en viktig roll i transportsystemet och som ett fordon som ska bidra till en mer hållbar stadstrafik. Baserat på ny teknik och nya färdsätt som erbjuds förändras också sätten vi väljer att transportera oss på. Fler individer väljer att hyra eller dela på fordon i stället för att äga ett eget vilket kan leda till att delad mobilitet kommer att växa ytterligare i framtiden.  I den här studien undersöks människors uppfattningar kring elsparkcykling och elsparkcyklar i stadsrummet i centrala Stockholm, med perspektiv från användare och icke-användare. Studien består av en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna skedde med användare och icke-användare och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Studien består även av en kunskapsöversyn med forskning från tidigare relevanta studier. Avslutningsvis presenteras dels resultaten utifrån fem olika fokusområden: färdmedelsval, tillgänglighet, lagstiftning, trygghet och säkerhet samt åsikter och attityder och dels lyfts en analys upp baserad på frågeställningarna. Utifrån resultaten av studien finns en positiv syn på elsparkcyklar som färdmedel och dess potential. Det konstaterades att det skett en skillnad i trafiken med genomförda och planerade åtgärder, men även att det finns behov av en fortsatt utveckling och anpassning av fordonet i trafiken. Reglering och lagstiftning kring elsparkcyklarna anses som bristfälliga, och felparkeringar samt misskötsel bland användare lyftes upp som problematiskt.

The main aim of this thesis is to design electric scooter, which is ideally adapted for urban mobility and which will be a practical, attractive and environmental friendly alternative to the car with a combustion engine. Emphasis is given to proposal of ergonomic, aesthetic and functional solution of the system, which makes that scooter can be folded into a mobile compact shape. Folded scooter can be carried at public transportation vehicles and park right at home or in the office. The unique design and practical features of a scooter should be attractive not only in terms of personal mobility, but also as a utility vehicle for private companies and public institutions.

Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare. / This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.