Background Bleeding can be an adverse side effect from hospital treatment. The aim was to develop an electronic identification method for patients who are bleeding within The Ottawa Hospital. Methods A retrospective exploratory cohort (N=1000) was used to identify potential candidate markers for bleeding. Electronic data were extracted to evaluate candidate identifiers. Data which were associated with bleeding events were assessed in a model derivation cohort (N=700). Multivariate analysis was used to establish the best model for identifying all bleeding events and in-hospital bleeding events. Results Overall 38% of the exploratory cohort had bleeding. In the model derivation set 29% had bleeding. The model predicting all bleeding included number of transfusions, admitting specialty, re-operation and endoscopy (C-statistic 0.82, 95%CI 0.79-0.86). The model predicting in-hospital bleeding included number of transfusions, admitting specialty and re-operation (C-statistic 0.78, 95% CI 0.73-0.84). Conclusion We have developed two models for identifying hospital bleeding events from The Ottawa Hospital electronic medical records. These should be validated prospectively on the hospital-wide population.

There is an increased use of public e-services integrating citizens into public administration through electronic interfaces. The relation among parents and public schools is a daily and important relation that has to be trustworthy. On-line interaction among public organizations and citizens can be seen as e-government, indeed embedded into daily practices. A safe entry into such systems is essential for security and trust in the e-governmental systems and schools as well as public services in general. This paper addresses how electronic identification has been used for access to public e-services in schools in a Swedish municipality. The aim of the paper is to present a case study on how electronic identification is used and implemented in ICT platforms in schools. The analysis focuses on information security, organization and potential development of the platforms. The main finding in the case study is that there was an un-organized presentation of information in the system; both general and personal information had to be accessed with the same level of security (identification systems). The organization of identification and access to public e-services seemed highly dependent of the organizational structure of the public schools. The more general implication is that safe and well organized identification systems that are considered as trustworthy and useful among citizens are essential for increased use of the services and legitimate public e-services in general. / FUSe: Framtidens säkra elektroniska identifiering – framväxt och användning av e-legitimationer

Digitalization of the working flow is a developing area. Digitalization of a public authority’s working flow can lead to a more effective flow. The purpose of this study is to identify factors when implementing electronic signatures of the protocols in Swedish public authorities. In order to fulfill this purpose, a case study has been conducted at one municipality, interviews have been held with people from another municipality as well as three commercial suppliers of electronical signatures, and a literature study has also been made. A qualitative content analysis was made on the material from the case study and the interviews with a resulting list of important factors to consider when implementing electronic signatures to the protocols. The factors are: Security, laws, usability, cost, functionality in the system and long-term preservation. These factors have been examined more closely and the results from the examination show that these factors could be relevant to all public authority’s in Sweden who are about to implement electronic signatures. However, all the factors are not equally meaningful. Since the laws are essential for the use of electronic signatures, they have to be seriously considered. Security is closely related with the demands of the laws. Therefore the requirements of the law can be used to fulfill the need for good security. Other factors that are important are long-term preservation, cost and functionality in the system. / Digitalisering av verksamheter är ett aktuellt område under utveckling. En digitalisering av en kommuns verksamhet kan leda till en effektivisering av kommunernas befintliga processer. Syftet med detta arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar införandet av elektroniska signeringar av svenska kommuners protokoll. För att uppfylla syftet har en fallstudie utförts på en kommun, intervjuer har hållits med representanter från en annan svensk kommun och tre leverantörer av elektroniska signeringar och en litteraturstudie har utförts. En kvalitativ innehållsanalys har utförts på materialet från Sundsvalls kommun och från intervjuerna och resulterade i en lista med betydelsefulla faktorer vid ett införande av elektroniskt signerade protokoll. Faktorerna blev: Säkerhet, juridik, användbarhet, funktionalitet i systemet, långsiktig bevaring och kostnad. Resultatet från detta visade även att dessa faktorers betydelsefullhet varierar. För att en elektronisk signering ska kunna införas krävs det att den uppfyller de rättsliga krav som Sveriges lagar beskriver. Säkerheten hänger ihop med den juridiska aspekten. De lagar som finns ställer krav på tekniken bakom den elektroniska signeringen och därmed dess säkerhet. Andra viktiga faktorer som behövs för att elektroniska signaturer ska kunna införas är långsiktig bevaring, kostnad, funktionalitet i systemet och användbarhet.

<p>Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna:</p><p>- Finns det ett förtroende för e-legitimation?</p><p>* Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på?</p><p>* Om inte, vad beror det på?</p><p>För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet.</p><p>Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker.</p><p>De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är:</p><p>- Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen.</p><p>- Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen.</p><p>- Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt.</p><p>De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.</p>

Detta arbete utgör en sammanhållen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framväxt i Sverige, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av säkra offentliga elektroniska tjänster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har området med tiden kommit att präglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och föreställningar. Studiens bidrag är att beskriva och analysera framväxten av den svenska e-legitimationen med hjälp av de tre analysperspektiven deltagande, föreställningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. Särskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010. Resultatet av arbetet visar bland annat på att praktisk erfarenhet är en nyckelaspekt för deltagandet och formandet av föreställningar kring e-legitimationen. Statens bristande intresse för området har även tydligt påverkat utrymmet för eget meningsskapande samt e-legitimationens erhållna legitimitet. När staten under 2010/2011 fått ökat intresse för området och identifierat ett tydligt samordningsbehov står det därmed klart att dessa ansatser inte kommer att vara av helt oproblematisk natur.

No description available.

Mobile technology has become increasingly common in today’s society, enabling a whole new set of advantageous services that has a profound impact on our daily lives. This has led to that the mobile electronic identification application (mobile eID app) software has emerged, creating the possibility for users to authenticate important tasks and validating one’s identity through a mobile device. Existing literature on mobile electronic identification (mobile eID) has touched upon several aspects of this phenomenon, however, no specific research related to the user acceptance has been conducted. Thus, this paper seeks to identify the influencing factors that lead to the acceptance of using a mobile eID app. To analyze the adoption behavior of mobile eID app users, a conceptual, and later refined model consisting of 7 factors and the relationship between these were proposed. This model was based on the well-researched Technology Acceptance Model (TAM) and extended to better fit the subject of this research. 13 hypotheses based on already existing research within the field of mobile service application acceptance were proposed and Sweden, having heavily implemented this phenomenon into the society, served as this study’s empirical site. The required primary dataset for hypotheses testing was collected through conducting a questionnaire distributed using a convenience sampling method. The gathered data was analyzed through the statistical software programs SPSS and SPSS AMOS to see if correlations between factors existed. The result showed that 10 hypotheses were accepted, and 3 hypotheses were rejected. This concludes that the factors influencing the acceptance of using mobile eID apps to validate one's identity online in Sweden are the following ranging from the largest effect to the least effect: perceived usefulness of a mobile eID app, subjective norm, perceived ease of use of a mobile eID app, perceived convenience of a mobile eID app, attitude towards using a mobile eID app, and perceived security of a mobile eID app. The findings of this study advance the theory within technology acceptance and contributes to the foundation for future research within the field of mobile electronic identification as well as for user acceptance within related subjects.

No description available.

Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet. Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna: - Finns det ett förtroende för e-legitimation? * Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på? * Om inte, vad beror det på? För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet. Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker. De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är: - Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen. - Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen. - Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt. De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.

Master of Science / Department of Animal Sciences and Industry / Dale A. Blasi / The proposed U.S. National Animal Identification System (US-NAIS) has generated many concerns among beef cattle producers. The goal of the NAIS is to utilize 48-hour traceback in the event of an animal disease outbreak. The traceback would identify all animals that have had contact with the diseased animal, while linking an animal to its premises of origin. According to the Diffusion of Innovation theory, getting a new idea adopted, even when it has clear advantages, is often very difficult. However, by adopting innovations relatively sooner than others in their system, the theory demonstrates marked benefits for innovators and early adopters, as well as a widening of the socioeconomic gap. In this study beef producer demonstrated understanding, acceptance and adaptability to implement the US-NAIS. Participants for the study were selected in the spring of 2006 from a mailing list of cow-calf producers with more than 100 head of cows. BEEF Magazine provided the mailing list and a random sample of 1,000 producers was selected. The results show a knowledge gap between the proposed system and producer understanding. Producers were also divided on support for the proposed system. When ranking their level of support on a scale of 1 to 6, with 1 being strongly supportive and 6 being strongly opposed, 49% of producers showed some level of support and 48% showed some level of opposition, with a mean of 3.53 (s.d. 1.67). Data also highlights a lack of understanding of the regulations and implementation procedures among producers. The results of this study brought considerable insight into the current practices and perceptions of beef cattle producers, and will be used to develop educational materials to improve their understanding of this proposed program.