Elektronisk affärskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur den privata företagsamheten i Skaraborg använder sig av elektronisk affärskommunikation. Rapporten baserar sig på intervjuer som har gjorts med åtta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna är uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-närvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer. Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika långt vad det gäller utveckling och användning av elektronisk affärskommunikation. E-mail och hemsida har nästintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anställda som kan använda sig e-mail samt hur de undersökta företagen använder sig av sin hemsida skiljer sig markant.

Detta examensarbete behandlar elektronisk handel mellan företag och vilken affärsrelation som företaget har med sina företagskunder efter införandet av elektorisk handel. Telefonintervjuer har skett med fyra olika företag som ingår i möbelbranschen. Syftet med arbete är att se om företagens förväntningar med avsikt på fem olika aspekter som utgör en god affärsrelation infriats. Denna undersökning visar att aspekterna samarbete och förtroende är de två aspekter som företagen har störst förväntningar på. De andra tre aspekterna engagemang, anpassning och kunskap om kunden har generellt företaget inga större förväntningar innan införandet av elektronisk handel. Om dessa förväntningar har infriats eller inte besvaras inte i denna undersökning på grund av olika faktorer som har spelat in.

Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs beställningar ofta med hjälp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affär väldigt lång. Electronic Data Interchange (EDI) är en teknik som låter företag göra affärer på ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sätt vilket gör att tiden för att genomföra en affär minskar. EDI har använts i många år men då mest av stora företag som har tillräckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprätta erforderliga kommunikationslänkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krävs för detta och blir således utan effektivare handelsrutiner. XML har fått uppmärksamhet som ett dokumentformat för strukturerade dokument vilket de dokument som överförs via EDI är ett exempel på. Value Added Networks (VAN) är ett företag som fungerar som en mellanlänk mellan parter och erbjuder olika tjänster som exempelvis konverteringar mellan olika företags standarder som bygger upp EDI-dokumenten. Detta gör att kommunikationen mellan parter blir dyr och oftast en orsak till att mindre företag inte inför EDI. Internet är idag ett utbrett och billigt kommunikationssätt vilket öppnar vägar för mindre företag att kunna kommunicera elektroniskt med andra företag. Vidare är XMLs naturliga koppling till webben en fördel eftersom dokument skapade i XML kan läsas i en vanlig webläsare. Denna rapport kommer därför försöka besvara frågan om XML/EDI är den bättre lösningen för små till medelstora företag jämfört med traditionell EDI. För att besvara frågan gjordes en undersökning som resulterade i faktorer som påverkar valet av EDI-införande

Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet. Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna: - Finns det ett förtroende för e-legitimation? * Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på? * Om inte, vad beror det på? För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet. Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker. De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är: - Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen. - Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen. - Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt. De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.

Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra hur undersköterskor upplever det administrativa arbetet som elektronisk dokumentation innebär samt hur skiftet från pappersdokumentation till elektronisk dokumentation upplevs. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med åtta undersköterskor, fem enskilda intervjuer och en gruppintervju på tre personer, studien utfördes på ett äldreboende. Vi undersöker hur personalen upplever att elektronisk dokumentation påverkar deras dagliga arbete. Resultatet visar att personalen anser att förändringen gjort att arbetsbelastningen och oron har ökat, detta eftersom det har skett förändringar i arbetsfördelningen i förvaltningen och att elektronisk dokumentation leder till ytterligare ett arbetsmoment för undersköterskorna på älderboendet. Personalen upplever att dokumentationen är detsamma som innan med pappers dokumentation eftersom dokumentation alltid har gjorts, utan att det är själva utförandet som har förändrats. Det uppkom att vissa upplever arbetsbelastning och oro för att hantera datorn samt att möjligheten att skriva fel i anteckningarna. Detta beror på många anledningar, såsom skriva för långsamt vilket gör att tiden försvinner från kunderna, att personen inte vågar erkänna att denne inte kan hantera datorn, de vet inte vad de ska skriva och behöver mer utbildning inom området. Genom att ta hjälp av varandra och chefernas stöd upplever personalen att de kan hantera de administrativa arbetsuppgifterna, men att det kan behövas mer utbildning för de som upplever oro i arbetsmomentet. De flesta respondenterna ansåg, att elektronisk dokumentation har skapat möjligheter och är tidsbesparande, så har de fått möjligheter att skapa en bättre vardag för sina kunder, då de hade mer tid till dem. Administrationsuppgifterna i sig har inte ökat, menar respondenterna, utan det är arbetsfördelningen som har förändrats vilket innebär att undersköterskorna utför mer administration än tidigare. De som är märkvärt är hur de anställda kan hantera den förändrade arbetsfördelningen och de nya rutinerna bakom denna

Pappersformulär har vissa svårigheter som inte går att lösa på ett bra sätt. Exempelvis är det svårt att kontrollera obligatoriska fält och inmatning av rätt typ av data för pappersformulär medan det är enkelt att kontrollera detta i elektroniska formulär. Detta arbete studerar generella riktlinjer för elektroniska formulär och implementerar dessa specifikt i ett formulär för ansökan om tillstånd för värmepumpsanläggning. Statistik från tidigare ansökningar har studerats för att hitta och klassificera olika typer av felkällor som bidrar till ofullständiga ansökningar. Många fel kommer från den karta som skall bifogas till ansökan. En lista med 13 riktlinjer tas fram för att täcka upp dessa fel och minimera risken av ofullständiga uppgifter, dock har inte själva tjänsten utvecklats. Statistiken från de gamla ansökningarna gav en bra överblick på de faktorer som bidrar till en ofullständig ansökan. Resultatet av denna studie har visat sig vara framgångsrik. Det färdiga systemet innehåller funktionalitet för att motverka mer än 90% av de vanliga fel som studeras och resultaten från en begränsad testning med vanliga användare visar på en bekräftelse av denna statistik.

No description available.

Elektronisk dansmusik, även förkortat EDM, är en väldigt bred genre med många förgreningar trots att den är relativt ung. På bara drygt hundra år har både teknik och musik gått ifrån att vara två helt separata ting till att tillsammans utgöra en hel genre, och tillsammans med teknikens utveckling har EDM blivit en av de största genrerna som existerar idag. Arbetet har som syfte att undersöka utvecklingen av olika subgenrer i den breda genren EDM för att få en förståelse för händelseförloppet och viktiga faktorer för musikens utveckling. De två frågeställningarna som har format arbetet är “Hur har utvecklingen för EDM sett ut under 1900-talet” och “Vilka tidiga förgreningar finns och vilka element skiljer dem åt”. För att undersöka gjordes det först en sammanfattning av teknikens och den EDMs historia. I den här delen redovisas viktiga uppfinningar, betydelsefulla karaktärer för utvecklingen av elektronisk musik samt utvecklingen av tidiga fördelningar ifrån huvudgenren. Utöver det här gjordes även en musikanalys av åtta stycken musikaliska verk tillhörande olika subgenrer. Sammanställningen av historia och resultaten ifrån analysen visade att förgreningar av subgenrer är starkt knuten till den teknologiska utvecklingen. Resultaten visade också att ju mer fördelningar som förekommer desto mer extrem och avancerad blir musiken.

Hade en fungerande demokrati som Sverige gynnats av att byta röstningssystem och använda sig av elektronisk röstning? År 2013 diskuterades det på en nationell politisk nivå om e- röstning var något som skulle införas i Sverige, men sen utredningen släpptes har inget nytt hänt inom området. Denna studie undersöker varför ett digitaliserat land som Sverige inte har infört e-röstning. För att undersöka denna fråga har en intervju med den svenska Valmyndigheten genomförts samt en litteraturstudie av Estlands e-röstningssystem genomförts. Estland har valts ut som exempel i denna studie då det är ett land som tidigt implementerade e-röstning och fortfarande använder det. Den empiri som samlats in analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk, det teoretiska ramverket är en kravlista på vad ett elektroniskt röstningssystem ska uppfylla för att det ska anses vara säkert och fungerande. Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att de tekniska kraven i Estlands valsystem lever upp till kraven i det teoretiska ramverket samt Sveriges krav i dagsläget. Dock framgår det från intervjun med valmyndigheten att de inte vill införa e-röstning i dagsläget, främst på grund av att de inte vill riskera deras höga förtroende hos medborgarna. Studiens slutsats blev därmed att visar att frågan om e-röstning är en komplex fråga där frågor om tekniska krav och sociala parametrar måste tas i beaktning

Idrottares prestation påverkas av upplevda emotioner och hög stress under matcher. Ett område där detta samband utforskats i mindre utsträckning är inom elektronisk sport (e-sport). I denna studie undersöktes om en korttidsintervention kunde påverka prestation, emotioner och psykologisk flexibilitet hos e-sportare. Interventionen genomfördes digitalt och baserades på Acceptance och Commitment terapi (ACT). Emotionerna som undersöktes var ilska, stress, glädje, skam, nedstämdhet och ängslan. Data samlades in genom ett webbaserat formulär av deltagarna (N = 14) före och efter interventionen. Resultaten visade på sänkt nedstämdhet vid matcher efter intervention, däremot syntes ingen skillnad gällande andra emotioner. Resterande variabler hade ingen skillnad, däremot syntes en förändring i variationen mellan första och andra mättillfället gällande psykologisk flexibilitet och emotionerna glädje samt rädsla/ängslan. Studien är att betrakta som en pilotstudie som ett initiativ till kommande studier.