Utifrån egna erfarenheter som lärare och elev i musikteori har jag vid gruppundervisning upplevt att det kan finnas svårigheter för lärare att ge utrymme till alla elever i gruppen och att få alla delaktiga i undervisningen. Detta självständiga arbete syftar till att bidra med mer kunskap om musikteorilärares erfarenheter och tankar kring att skapa förutsättningar för gymnasieelever att uttrycka sin kunskap i musikteori under lektionstid. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat är inhämtat genom intervjuer med lärare som undervisar i musikteori på gymnasiets estetiska program. Empirin har sedan analyserats ur ett kulturpsykologiskt perspektiv. Tidigare studier inom området visar bland annat att kooperativt lärande kan påverka elevers sociala acceptans och motivation positivt, att formativ bedömning kan påverka elevers lärande positivt och att ökad elevaktivitet kan öka elevers akademiska prestationer. Denna studies resultat visar på att musikteorilärare på gymnasiets estetiska program använder flera olika verktyg för att skapa förutsättningar för elever att uttrycka sina kunskaper i musikteori. Några av dessa verktyg är handuppräckning, response cards och choral responding. Av resultatet framkommer också att elever på gymnasiets estetiska program huvudsakligen uttrycker sina kunskaper i musikteori skriftligt och muntligt men även genom att spela, sjunga och använda kroppen. Det skulle kunna vara av intresse att göra en mer omfattande studie inom området och även inkludera ett elevperspektiv.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare i årskurs F-3 använder sig av laborativ undervisning och utomhuspedagogik samt huruvida elevers lärande främjas genom arbetssätten. Frågan har undersökts genom systematiska databassökningar, vilket genererat en mängd olika artiklar. Dessa har noga granskats och genomgått tre urval. Forskningens resultat visar att lärares användning av laborativ undervisning och utomhuspedagogik inte är tillräcklig eller obefintlig, vilket grundar sig i oro och obekvämhet. Trots det visar forskningen att elevers lärande främjas när lärare vågar och väljer att använda sig av arbetssätten. Vår slutsats är således att lärare behöver tro på sin egen förmåga och skapa de bästa förutsättningarna för sina elever i enlighet med styrdokumentens krav. Avslutningsvis har slutsatsen dragits att det finns ett behov av mer forskning kring området.