Svenska elevers resultat blir allt lägre i internationella jämförelseundersökningar och främst är det elever i behov av särskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sätts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de låga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver någon form av stöd i sin skolgång rätt att få det. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare på en skola upplever i vilken mån detta stöd tillgodoses och i vilken mån elever får den hjälp de behöver för att uppnå svenskämnets kunskapskrav i årskurs tre. För att ta reda på hur stödet till elever fördelas används kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare i år F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgångar. Systematiseringen av resurstillgångarna sker med hjälp av Bourdieus resursteori, vilken innefattar humankapital, socialt kapital, ekonomiskt kapital och kulturellt kapital. Den forskningsfråga som studien och intervjufrågorna grundas på är: • I vad mån upplever lärare att de har tillgång till resurser för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Studiens resultat visar att det finns brister i stödet till elever och att det ekonomiska kapitalet har störst betydelse för huruvida elevers stödbehov kan tillgodoses eller ej. Något annat som visar sig spela stor roll i sammanhanget är lärares förhållningssätt, deras kulturella kapital. Slutsatsen som kan dras av studien är att elever inte får det stöd de behöver och att det ekonomiska kapitalet inte svarar upp till skollagens krav. Å andra sidan spelar det ingen roll hur mycket pengar det finns om de inte kan förvaltas på rätt sätt och om läraren inte har den attityd och det förhållningssätt som krävs för att utforma undervisningen utifrån elevers individuella förutsättningar

No description available.

Digitala verktyg har numera en betydande roll i matematikundervisningen på gymnasiet, där dynamiska matematikprogram är ett tänkbart verktyg. I denna litteraturstudie sammanställs kvantitativ forskning för att ta reda på om undervisning med dynamiska matematikprogram leder till bättre elevprestationer i matematik, och i så fall inom vilka matematikområden detta gäller. Vetenskapliga artiklar insamlades genom litteratursökning i ERIC och UniSearch för att kvalitetsvärderas och analyseras innan de sammanställdes till ett resultat. Resultatet bygger på 14 kvasiexperimentella studier och visar att undervisning med dynamiska matematikprogram leder till bättre elevprestationer i matematik. Ytterligare faktorer kopplat till elevprestationer framkom också i resultatet, exempelvis att undervisning med dynamiska matematikprogram leder till att eleverna minns stoffet bättre och att de lättare kan förstå nya matematiska koncept. Dynamiska matematikprogram användes framgångsrikt i matematikområdena: Aritmetik, algebra och funktioner; Logik och geometri; Trigonometri; Problemlösning, verktyg och tillämpningar. Resultatet implicerar att matematiklärare på gymnasiet har vetenskapligt stöd för att använda dynamiska matematikprogram i sin undervisning inom flera matematikområden. Detta gäller särskilt GeoGebra som var programmet som användes i 13 av 14 artiklar. / Today, digital tools play a significant role in mathematics education in upper secondary school, where dynamic mathematics programs are one possible tool. In this literature review, quantitative research is compiled to find out if education with dynamic mathematics programs leads to improved student performance in mathematics, and if so, which areas of mathematics this applies to. Articles from academic journals were gathered through literature search in ERIC and UniSearch to be valued in quality and analyzed before they were compiled to the result. The result is based on 14 quasi-experimental studies and shows that education with dynamic mathematics programs leads to improved student performance in mathematics. Additional factors related to student performance also appeared in the result, for example that education with dynamic mathematics programs leads to students remembering the teaching content better, and that they can more easily understand new mathematical concepts. Dynamic mathematics programs were used successfully within the following areas of mathematics: Arithmetic, Algebra and Functions; Logic and Geometry; Trigonometry; Problem Solving, Tools and Applications. The result implies that mathematics teachers in upper secondary school have scientific support to use dynamic mathematics programs in their teaching within several areas of mathematics. This is especially true for GeoGebra, which was the program that was used in 13 of 14 articles.

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme’s concepts ”goal rational” and ”education oriented” schools.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur Haparanda kommuns sjätteklassare presterar på de nationella provens läsförståelsedel. Studien syftar även till att synliggöra skillnader i dessa prestationer utifrån om eleverna är enspråkiga eller flerspråkiga samt utifrån kön. Arbetet genomförs med målet att bringa kunskap om eventuella fallgropar eleverna stöter på när det kommer till läsförståelse. För att uppnå studiens syfte har två stycken forskningsfrågor konstruerats. Den första frågan fokuserar på hur de faktiska elevprestationerna ser ut på läsförståelsedelen av de nationella proven i svenska utifrån faktorerna modersmål och kön. Den andra forskningsfrågan handlar om vilka specifika uppgifter i dessa prov som eventuellt vållar eleverna bekymmer. Studien bygger på mixed methods och inbegriper både kvantitativa och kvalitativa inslag. De uppställda forskningsfrågorna besvaras utifrån analyser av en närläsning av 32 elevers läsförståelseprov. Resultatet visar att det föreligger skillnader mellan de två språkgrupperna samt mellan könen. Resultatet visar även att det förekommer svårigheter för eleverna vad gäller läsförståelse, samt vad i uppgifterna som föranleder nämnda svårigheter. / The purpose of this study is to examine the performance made by sixth-graders, at the reading comprehension part of the National tests. The study is conducted in Haparanda Municipality, in Sweden. The study aims to identify differences in these performances based on whether the students are monolingual or multilingual and also based on gender. The study is made with the aim of bringing up knowledge about eventual difficulties the students are facing when it comes to the reading comprehension part of the test. To achieve the purpose of this study, two research questions have been constructed. The first question is focusing on the students’ actual performances on the reading comprehension part of the National test in Swedish, based on factors such as mother tongue and gender. The second question is about which specific tasks in these tests that eventually are causing concerns for the students. This study is based on mixed methods and has both a qualitative and a quantitative element. The answers of the research questions come from analyzes based on close readings of the reading comprehension tests taken by 32 students. The results shows that there are existing differences between students based on gender and mother tongue. The results also show that the students are facing difficulties when it comes to their reading comprehension and certain elements in reading comprehension assignments. / Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on osoittaa, miten hyvin Haaparannan kunnan kuudesluokkalaiset pärjäävät valtakunnallisten kokeiden luetunymmärtämisen osuudessa. Lisäksi tutkimuksen tavoitteena on selvittää yksi- tai monikielisyydestä tai sukupuolesta johtuvat erot tuloksissa. Työn tavoitteena on myös tuoda esille oppilaiden luetunymmärtämisessä kohtaamat mahdolliset vaikeudet. Tutkimuksen tarkoituksen saavuttamiseksi on luotu kaksi tutkimuskysymystä. Ensimmäisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, miten hyvin oppilaat pärjäävät ruotsin kielen luetunymmärtämiskokeessa äidinkielen ja sukupuolen perusteella. Toisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, mitkä erityiset tehtävät näissä kokeissa aiheuttavat oppilaille ongelmia. Tutkimuksessa on käytetty sekä laadullisia että määrällisiä menetelmiä. Vastaukset esitettyihin tutkimuskysymyksiin saadaan 32 oppilaan luetunymmärtämisenkokeen tarkan analyysin avulla. Tulokset osoittavat, että eroja on sekä näiden kahden kieliryhmän että sukupuolten välillä. Tulokset osoittavat myös, että oppilailla on vaikeuksia luetunymmärtämisessä ja selventävät, mitkä seikat näitä vaikeuksia aiheuttavat.

För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.