Syftet med föreliggande uppsats arbete är att undersöka gymnasiekursernas, Instrument eller sång 1-3 inom musikämnet i Lgy11 (Skolverket 2011), påverkan på elevers musikalitet inom tre aspekter; musicerande på fritiden (påverkan), musikaliskt personligt uttryck (inflytande) och musikalisk kreativitet. De frågeställningar som ställts har eftersträvat att få svar relevanta för mängd och utsträckning. Undersökningen är ute efter att få inblick i elevers perspektiv på Instrument eller sång-kurserna (InSå) och deras reflektioner kring kursinnehållets värde utifrån ett pragmatiskt synsätt, inom tidigare nämnda aspekter. Den metod som använts för att undersöka detta har varit en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät som distribuerats till olika gymnasieskolor som erbjuder dessa kurser. Enkäten bestod av 13 frågor som handlade om musicerande på fritid, musikalisk kreativitet, samt reflektioner kring kursernas påverkan i utvecklandet av musikaliskt personligt uttryck. Utöver dessa samlades in empiri kring respondenternas årskurs och vilka av de tre kurserna de studerat eller för närvarande studerar. Frågorna i enkäten som distribuerats har haft utrymme för variation i svaren. Denna enkät fick 51 respondenter.

Bolagsstyrning är ett begrepp som på senare år hamnat på var och varannan affärsmans och affärskvinnas läppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om läran kring intressekonflikter och dess syfte är att styra bolag på bästa sätt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades år 2005 och berör bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas på självregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudområde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen. Till grönboken inkom 409 stycken remissvar, varav 30 stycken från Sverige.Syftet med studien är att granska hur Kodens "följ eller förklara"-princip tillämpats från införandet fram till år 2010, vilket är det senast rapporterade året. Studien syftar även till att undersöka utvecklingstendenser inom berört område, för att således se hur framtiden kan komma att se ut. Studien utgör en kvalitativ litteraturstudie, vilken antagit en abduktiv forskningsansats.För att undersöka om en lagstiftning är av behov har utgångspunkt tagits i de årsrapporter som publicerats av Kollegiet, vilka ansvarar för Koden. De frågor i grönboken som berör "följ eller förklara"-principen, liksom de svar som representerar Sverige, har likväl de varit utgångspunkt för studien. Av avvikelserna att döma kan det konstateras att antal redovisade förklaringar, liksom dess informationsvärde sjunkit sedan införandet av Koden. Majoriteten av respondenterna till grönboken har en negativ inställning till förslaget, då de anser att en reglering kan leda till ökade kostnader samt minskad transparens och konkurrenskraft.Efter genomförd studie är den huvudsakliga slutsatsen att Koden inte bör lagstiftas eftersom självregleringsfenomenet erbjuder stor flexibilitet. Vi anser däremot att "följ eller förklara"-principen behöver lyftas ytterligare, bland annat genom att principen förflyttas till Kodens inledande kapitel. Det grundar sig i att bolag måste förstå principens anpassningsbarheten, men även för att de skall bli införstådda i att redovisa tydliga avvikelser och alternativa lösningar. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>I arbetet <em>Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar </em>har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar.</p><p>Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: <em>Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet?</em></p><p>Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift.</p><p>Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en <em>bra bildundervisning</em>. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare. </p>

<p>Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.</p>

<p>There are an increasing number of pupils leaving school with incomplete grades. Research indicates that the causes to this phenomenon may be individual- as well as school related and complicated to illuminate. The purpose of the study is to examine the processes of exclusion that have resulted in pupils´ incomplete degrees. Two research problems have been formulated. The first one is about the identification of exclusion and branding factors for pupils with incomplete degrees. The second one focuses on how the pupils processes of branding- and exclusion are shaped. Six in dept interviews with three pupils with incomplete degrees have been conducted from a life history perspective. Each pupil has been interviewed twice, at different occasions. Results show that the factors vary and are individual, and can be identified within the family as well as the school. In school, there may be a tendency to refer the problem to the pupil rather than to the entire context.</p><p>This brands pupils that already are in a difficult situation, but results also show that school can have including tendencies as well. The three pupils in the study have in common that they contribute to the branding- and exclusion process by excluding themselves. To conclude, there are several factors that are intertwined and that together contribute to the result of incomplete degrees. Two of the pupils´ stories were related to Goldman’s (1980) identified stages of branding, which resulted in an understanding of these pupils process of exclusion. The third pupils´ story however, differed from the other two, and as a consequence, differed from Goldman’s theory, which is discussed.</p> / <p>Allt fler svenska elever går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Tidigare forskning indikerar att orsakerna till att så sker kan vara såväl individ- som skolrelaterade och komplicerade att utreda. Syftet med studien är att undersöka de exkluderingsprocesser som lett fram till att elever fått ofullständiga betyg i grundskolan. Två problem har formulerats. Det första problemet handlar om att identifiera exkluderings- och stämplingsfaktorerna i grundskolan för elever med ofullständiga grundskolebetyg. Det andra problemet fokuserar på hur elevernas stämplings- och exkluderingsprocesser ser ut. Sex djupintervjuer med tre elever med ofullständiga grundskolebetyg har genomförts utifrån ett livsberättelseperspektiv. Varje elev har intervjuats vid två olika tillfällen. Resultaten visar att stämplings- och exkluderingsfaktorerna varierar och är individuella, och kan återfinnas inom såväl den egna familjen som skolans värld.</p><p>En skolrelaterad faktor handlar om en tendens att problematisera eleverna snarare än kontexten, vilket ytterligare stämplar elever i en redan svår situation, men resultaten påvisar också exempel på hur skolan kan arbeta inkluderande. De tre eleverna har gemensamt att de alla bidrar till stämplings- och exkluderingsprocessen genom självexkludering. Resultaten visar att det är en rad faktorer som samverkar och flätas in i varandra under elevernas skolgång, och som tillsammans bidrar till elevernas ofullständiga grundskolebetyg. Två av eleverna följde Goldmans (1980) stämplingsstadier, vilket bidrog till förståelse av dessa elevers exkluderingsprocesser. Den tredje elevens stämplings- och exkluderingsprocess avvek från de övriga två, och därmed också från Goldmans teori, vilket utgjort underlag för diskussion.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections. The known and potential risk factors that were recorded were BMI, HB, tobacco usage, diagnosed diabetes, hyperglycemia, duration of surgery, the lowest temperature during surgery and clinical or subclinical arterial insufficiency. The result showed that 34% had postoperative wound infections in the harvesting leg and 26 patients had an ABI (Ankel Brachial Index) indicating arterial insufficiency. There was no significant relationship between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity in the total study group (p = 0.36) nor among men (p = 0.92). There was a significant correlation between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity (p = 0.02) among women. The conclusion is that arterial insufficiency is more prevalent in women. The relationship between postoperative infections of the lower limbs and arterial insufficiency was significant for the participating women, but not in the total group nor among the men.</p>

<p>Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.</p><p>Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.</p><p>Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.</p>

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

There are an increasing number of pupils leaving school with incomplete grades. Research indicates that the causes to this phenomenon may be individual- as well as school related and complicated to illuminate. The purpose of the study is to examine the processes of exclusion that have resulted in pupils´ incomplete degrees. Two research problems have been formulated. The first one is about the identification of exclusion and branding factors for pupils with incomplete degrees. The second one focuses on how the pupils processes of branding- and exclusion are shaped. Six in dept interviews with three pupils with incomplete degrees have been conducted from a life history perspective. Each pupil has been interviewed twice, at different occasions. Results show that the factors vary and are individual, and can be identified within the family as well as the school. In school, there may be a tendency to refer the problem to the pupil rather than to the entire context. This brands pupils that already are in a difficult situation, but results also show that school can have including tendencies as well. The three pupils in the study have in common that they contribute to the branding- and exclusion process by excluding themselves. To conclude, there are several factors that are intertwined and that together contribute to the result of incomplete degrees. Two of the pupils´ stories were related to Goldman’s (1980) identified stages of branding, which resulted in an understanding of these pupils process of exclusion. The third pupils´ story however, differed from the other two, and as a consequence, differed from Goldman’s theory, which is discussed. / Allt fler svenska elever går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Tidigare forskning indikerar att orsakerna till att så sker kan vara såväl individ- som skolrelaterade och komplicerade att utreda. Syftet med studien är att undersöka de exkluderingsprocesser som lett fram till att elever fått ofullständiga betyg i grundskolan. Två problem har formulerats. Det första problemet handlar om att identifiera exkluderings- och stämplingsfaktorerna i grundskolan för elever med ofullständiga grundskolebetyg. Det andra problemet fokuserar på hur elevernas stämplings- och exkluderingsprocesser ser ut. Sex djupintervjuer med tre elever med ofullständiga grundskolebetyg har genomförts utifrån ett livsberättelseperspektiv. Varje elev har intervjuats vid två olika tillfällen. Resultaten visar att stämplings- och exkluderingsfaktorerna varierar och är individuella, och kan återfinnas inom såväl den egna familjen som skolans värld. En skolrelaterad faktor handlar om en tendens att problematisera eleverna snarare än kontexten, vilket ytterligare stämplar elever i en redan svår situation, men resultaten påvisar också exempel på hur skolan kan arbeta inkluderande. De tre eleverna har gemensamt att de alla bidrar till stämplings- och exkluderingsprocessen genom självexkludering. Resultaten visar att det är en rad faktorer som samverkar och flätas in i varandra under elevernas skolgång, och som tillsammans bidrar till elevernas ofullständiga grundskolebetyg. Två av eleverna följde Goldmans (1980) stämplingsstadier, vilket bidrog till förståelse av dessa elevers exkluderingsprocesser. Den tredje elevens stämplings- och exkluderingsprocess avvek från de övriga två, och därmed också från Goldmans teori, vilket utgjort underlag för diskussion.

Det råder hård konkurrens i flygbranschen på dagens marknad och det har blivit svårare att rekrytera nya kunder och således blivit allt viktigare för flygbolag att behålla existerande kunder. En effektiv relationshantering syftar till att skapa långsiktiga kundrelationer samt stimulera återköp och relationsmarknadsföring bör enligt majoriteten av marknadsföringsforskningen eftersträvas av företag. Uppsatsförfattarna har dock noterat att flygbranschen har aktörer som använder relationsmarknadsföring till hög grad medan andra aktörer använder relationsmarknadsföringen till låg grad. På grund av relationsmarknadsföringens holistiska synssätt och filosofiska grund finns lite forskning om konkreta relationsbyggande aktiviteter för att uppnå en gedigen relationsmarknadsföringsstrategi. Vidare saknas forskning för hur önskvärda relationer bör se ut från kundens sida och vad kunder värderar och finner relevant rörande marknadsföringsaktiviteter som företagen bedriver i syfte att stärka kundrelationer. Grundat på ovanstående forskningssituation är studiens övergripande syfte att empiriskt testa relationsbyggande aktiviteter och beskriva hur relevanta dessa relationsbyggande aktiviteter är för flygresenärer. Studiens delsyfte är att förklara om flygresenärer tenderar att vara benägna att ingå i relationer eller om de är mer benägna att fokusera på transaktioner med flygbolag. För att besvara studiens problemformulering och syfte har en kvantitativ enkätundersökning genomförts för att beskriva och förklara flygresenärers attityder till relationsmarknadsföring. Det empiriska materialet testas sedan mot den teoretiska referensramen och analyseras med befintliga teorier som utgångspunkt.  De slutsatser som studien genererade var att lojalitetsprogram och andra kunder i tjänstemötet inte var relevanta relationsbyggande aktiviteter. Vidare var relationskommunikation, mervärdeskapande utöver kärntjänsten och flexibilitet i tjänsten delvis relevanta relationsbyggande aktiviteter, medan studien visade att self-service-technology (SST), interaktion med frontpersonal, klagomålshantering och servicelandskapet var relevanta relationsbyggande aktiviteter. Studiens resultat tros hjälpa flygbolagen att bättre allokera sina resurser mot relationsbyggande aktiviteter som funnits relevanta. Studiens respondenter tenderade dock att vara transaktionsinriktade mot flygbolag snarare än relationsinriktade, vilket betyder att pris som relationsbyggande aktivitet trumfar resterande relationsbyggande aktiviteter som tidigare fastslagits. Pris är den viktigaste aspekten för väldigt många av studiens respondenter och de tenderade att kontinuerligt söka lägsta möjliga pris oavsett flygbolag. Slutligen efterfrågar uppsatsförfattarna fortsatt forskning som ämnar skapa förståelse för studiens resultat genom kvalitativa forskningsmetoder.