Fråga om tillämpning av helhets- respektive delningsprincipen samt huruvida en transaktion består av ett eller flera tillhandahållanden är ofta förekommande i rättspraxis. Någon vägledning i mervärdesskattelagen eller mervärdesskattedirektivet går inte att finna och därmed har ovan nämnda rättspraxis blivit av värde och fyller en viktig funktion i de aktuella frågorna. Uppsatsens syfte är att undersöka när helhets- respektive delningsprincipen ska tillämpas samt hur respektive princip påverkar skatteplikten och skattesatsen för hela transaktionen. Då frågan om ett eller flera tillhandahållanden har en stark koppling till helhets- respektive delningsprincipen är även syftet att undersöka när en transaktion anses utgöras av ett eller flera tillhandahållanden och därmed klargöra vilka bedömningsgrunder som EUD och de svenska domstolarna beaktar i denna fråga. Då tillämpningen av 7 kap. 7 § mervärdesskattelagen har ifrågasatts för att vara oförenlig med EU-rätten är syftet även att undersöka huruvida den är förenlig med EU-rätten eller inte. Uppsatsens frågeställningar har besvarats främst med stöd av den rättspraxis, både från EUD och svenska domstolar, som redogjorts för i uppsatsen och lett fram till nedanstående slutsatser. Delningsprincipen ska tillämpas då en transaktion består av flera tillhandahållanden. Mervärdesskattekonsekvenserna blir då att transaktionen beskattas med olika skattesatser. Varje tillhandahållande beskattas med den skattesats som den hade beskattats med om den hade tillhandahållits separat. När en transaktion däremot består av ett enda tillhandahållande blir helhetsprincipen aktuell och hela transaktionen ska då beskattas enhetligt med en och samma skattesats. Vilken skattesats som ska tillämpas blir emellertid i hög grad beroende av huruvida transaktionen anses innehålla någon huvudsaklig och underordnad del eller om delarna kan anses likvärdiga varandra. För att bedöma huruvida en transaktion består av ett eller flera tillhandahållanden är absorptionsregeln och odelbarhetsregeln de viktigaste bedömningsgrunderna. Härtill kommer ett flertal andra bedömningsgrunder som också beaktats av domstolarna, men som emellertid visat sig vara av något mindre betydelse. Tillämpningen av 7 kap. 7 § mervärdesskattelagen kan sägas vara förenlig med EU-rätten då delningsprincipen endast tillämpas när transaktionen utgörs av flera tillhandahållanden och helhetsprincipen endast tillämpas då transaktionen utgörs av ett enda tillhandahållande. EUD och de svenska domstolarna tillämpar även samma bedömningsgrunder när de bedömer huruvida en transaktion består av ett eller flera tillhandahållanden.

Poster presented at ALA Annual Conference 2013, Chicago, IL / In the spring semester of 2013, the University of Arizona Libraries partnered with the Eller College of Management to provide instruction to all first-semester Eller students. An online toolkit of library resources was created in Blackboard. The first day of the semester, two groups of 250 students each assembled into a lecture hall and received an overview of the Eller first-year experience, which included a 50-minute library instruction session. The challenge was how to provide an environment in which the students could have hands-on instruction while receiving personalized assistance and also to ensure that the students retained the concepts learned. The librarians utilized online quizzes to guide the in-class instruction and then required a four-part post-class tutorial, using interactive guide-on-the-side technology to strengthen retention and follow-up quizzes to test retention. This poster’s charts, screen shots, and photos will examine the process, the technology utilized, and results from the quizzes and website analytics.

No description available.

Barn är en utsatt grupp där ålder och mognad påverkar möjligheten att förstå och hantera svåra situationer. Varje dag förlorar cirka 8 barn en förälder i Sverige, vilket ställer stora krav på vårdpersonalens kunskap om barnets behov av stöd. Syftet med denna integrerade litteraturstudie var att sammanställa kunskap för att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till barn vars förälder förväntas dö eller har avlidit i slutenvården. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar som handlade om vilka interventioner som kan stödja barn vars förälder är döende eller har avlidit samt vilket behov av ny kunskap om hur stöd ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 22 artiklar, 15 kvalitativa och 7 kvantitativa. Resultatet visar att barnet behöver tid för att bygga upp en relation till vårdpersonal. Barnet har många känslor som kan behöva komma till uttryck i samband med en förälders bortgång. Därmed är det är viktigt att tillgodose barnets välbefinnande på kort och lång sikt, vilket underlättas genom ett bra bemötande och delaktighet i vården. Resultatet visar även att vårdpersonalens kunskaper om att bemöta och samtala med barn i sorg är begränsad. Bristande stöd och obearbetade känslor i samband med förälderns bortgång kan orsaka påföljder i barnets liv framledes. Denna litteraturstudie belyser barnets behov av stöd i samband med vård föräldern samt den bristande kunskap vårdpersonal har vad gäller vilket stöd som kan ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit.

<p>Bakgrund</p><p>Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.</p><p>Metod</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.</p>

<p>Den franske kunstneren Eugène Carrière virket i 1800-tallets slutt og har hovedsakelig blitt omtalt og definert som del av den symbolistiske retningen både i hans samtid og i ettertiden. I litteraturen jeg har studert, omhandlende symbolismen og dens virkende aktører,omtales Carrière gjennomgående nokså generelt og mer eller mindre med lignende beskrivelser av hans kunst: Hans bilders motiv utgikk til størst del fra familielivet og moderskapet, inspirert av hans hustru og deres barn på en måte som samtidig kunne koples til drømmene. Fra den tidlige perioden av hans kunstnerskap fantes det i større grad innflytelser fra det naturalistiske maleriet, men hans stil utvikledes deretter til en mer personlig og beveget seg dermed mer vekk fra den direkte avbildningen og mot hva som altså omtales som symbolistisk. Hans teknikk var dog nokså unik i hans fargebruk som var minimert til hovedsakelig brune og gråe toner påført i tynne, synlige penselstrøk, men for øvrig opplevdes hans verk som mindre utfordrende og heller nokså sentimentale, og sees som en mulig grunn</p><p>til at han til dels har blitt ”bortglemt” gjennom historien, noe Pierre-Louis Mathieus</p><p>introduksjon til avsnittet om Eugène Carrière i boken The Symbolist Generation kan vise på: ”A fairly neglected artist today, owing perhaps to the repetitive and somewhat old-fashioned sentimentality of his favorite subjects”. Uti fra dette resonnementet kan dermed Carrière oppfattes som en middelmådig, allmenndaglig kunstner i sin tid uten det mest banebrytende kunstnerskap. Er det kun slik man har ønsket å omhandle ham? Gir hans motiv og hans</p><p>teknikk kun muligheten til denne tolkningen eller finnes det flere muligheter? Dette er hva jeg ønsker å ta rede på i denne uppsatsen.</p><p>Gjennom inngående billedanalyser av utvalgte verk ønsker jeg å belyse andre aspekter,</p><p>som genus og hvordan bildene eventuelt kan si noe om de sosiale omstendigheter i tiden, men videre også gjennom vår persepsjon utforske bildenes innhold avskilt fra den øvrige virkelighet og se hvilket inntrykk de kan gi av Carrière som del av såkalte fin de siecle og den pågående utvikling i modernismens retning mot det autonome maleri.</p><p>Jeg har valgt å ta for meg tre verk som hver og ett vil bli beskrevet, analysert</p><p>formalistisk og gitt mulige tolkninger: Alphonse Daudet et sa fille 1891 (Musée d’Orsay), Aprés le bain 1887 (Musée d’Orsay) og Le Théatre de Belleville 1886-1895 (Le Musée Rodin). Jeg mener dette er tre verk som på ulike måter kan vise på sider av Carrières kunst der fokuset kan legges et annet sted enn kun hos hans bruk av sin egen familie som modeller, noe som til dels ellers kan se ut til å ha vært en gjennomgående generell oppfatning.</p>

Den franske kunstneren Eugène Carrière virket i 1800-tallets slutt og har hovedsakelig blitt omtalt og definert som del av den symbolistiske retningen både i hans samtid og i ettertiden. I litteraturen jeg har studert, omhandlende symbolismen og dens virkende aktører,omtales Carrière gjennomgående nokså generelt og mer eller mindre med lignende beskrivelser av hans kunst: Hans bilders motiv utgikk til størst del fra familielivet og moderskapet, inspirert av hans hustru og deres barn på en måte som samtidig kunne koples til drømmene. Fra den tidlige perioden av hans kunstnerskap fantes det i større grad innflytelser fra det naturalistiske maleriet, men hans stil utvikledes deretter til en mer personlig og beveget seg dermed mer vekk fra den direkte avbildningen og mot hva som altså omtales som symbolistisk. Hans teknikk var dog nokså unik i hans fargebruk som var minimert til hovedsakelig brune og gråe toner påført i tynne, synlige penselstrøk, men for øvrig opplevdes hans verk som mindre utfordrende og heller nokså sentimentale, og sees som en mulig grunn til at han til dels har blitt ”bortglemt” gjennom historien, noe Pierre-Louis Mathieus introduksjon til avsnittet om Eugène Carrière i boken The Symbolist Generation kan vise på: ”A fairly neglected artist today, owing perhaps to the repetitive and somewhat old-fashioned sentimentality of his favorite subjects”. Uti fra dette resonnementet kan dermed Carrière oppfattes som en middelmådig, allmenndaglig kunstner i sin tid uten det mest banebrytende kunstnerskap. Er det kun slik man har ønsket å omhandle ham? Gir hans motiv og hans teknikk kun muligheten til denne tolkningen eller finnes det flere muligheter? Dette er hva jeg ønsker å ta rede på i denne uppsatsen. Gjennom inngående billedanalyser av utvalgte verk ønsker jeg å belyse andre aspekter, som genus og hvordan bildene eventuelt kan si noe om de sosiale omstendigheter i tiden, men videre også gjennom vår persepsjon utforske bildenes innhold avskilt fra den øvrige virkelighet og se hvilket inntrykk de kan gi av Carrière som del av såkalte fin de siecle og den pågående utvikling i modernismens retning mot det autonome maleri. Jeg har valgt å ta for meg tre verk som hver og ett vil bli beskrevet, analysert formalistisk og gitt mulige tolkninger: Alphonse Daudet et sa fille 1891 (Musée d’Orsay), Aprés le bain 1887 (Musée d’Orsay) og Le Théatre de Belleville 1886-1895 (Le Musée Rodin). Jeg mener dette er tre verk som på ulike måter kan vise på sider av Carrières kunst der fokuset kan legges et annet sted enn kun hos hans bruk av sin egen familie som modeller, noe som til dels ellers kan se ut til å ha vært en gjennomgående generell oppfatning.

Bakgrund Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen. Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen. Resultat Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet. Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö. Efter frisk luft betonade personalen värdet av vila, bara vara, komma ifrån och återhämtning som de främsta behoven för patientgruppen. Flertalet av vårdpersonalen anser att det finns svårigheter att använda utemiljön i både patientarbete och i egen arbetsmiljö. Anledningen ansågs framför allt vara begränsningar i tillgänglighet och tidsbrist. Slutsats: En god utemiljö intill sjukhuset ses som hälsofrämjande både vid vård av patienter och för personalens arbetsmiljö.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet. Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget. I den senare praxisen diskuteras även huruvida delägarna genom olika bolagskonstruktioner kan tillgodogöra sig kapital som hänför sig till den ursprungliga verksamheten. Den praxis som finns på området och den rättsutveckling som skett får anses stämma överens med det syfte som finns till regleringen. Detta främst då det annars skulle vara möjligt att genom olika omstruktureringar och överlåtelser skulle vara möjligt att kringgå de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. I de fall då det mellan det verksamhetsdrivande bolaget och delägarna finns ett holdingbolag som endast äger aktierna i det verksamhetsdrivande bolaget anses dock inte samma eller likartad verksamhet föreligga vilket innebär att delägarna utan de särskilda begränsningarna kan ta utdelning från bolaget. För att syftet ska efterlevas bör även en situation likt denna omfattas av rekvisitet samma eller likartad verksamhet. Det kan därför vara önskvärt att lagstiftaren för en diskussion kring relevant praxis och den rättsutveckling som skett på området.