<p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig. Studien visade även att musiken skapar möten mellan förskolans verksamhet och barnens föräldrar, och att vad pedagogerna tycker är kvalitativt även i hög utsträckning påverkar hur de arbetar. Pedagogerna själva uttryckte att de vuxnas egna intresse för musik samt deras självförtroende när det gäller musikaliskt kunnande är det som allra mest påverkar hur musikverksamheten i förskolan ser ut. Samtliga ansåg dessutom att medvetenheten om att barn kan lära sig så mycket språkligt genom att musicera också påverkar verksamheten i hög grad.

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ”Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet” samt ”På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik som didaktiskt verktyg nästan dagligen men det fanns stor variation i hur man såg musikens potential för elevers lärande. Nästan alla förskollärare är dock öppna inför användandet av musik och de ser den som ett fint redskap i alla avseenden.

BakgrundI bakgrunden presenteras musicerande och fri lek utifrån tidigare forskning. Musicerandet handlar om ljud, rytm och rörelse och finns med oss redan innan vi föds. Det är ett sätt att kommunicera och en början att förstå omvärlden och bilda ett lärande. Den fria leken är en stor del i verksamheten på förskolan där barnen delvis själva skapar sina egna lärandesituationer. Genom musicerande skapas en mening i leken och lyfts till något lustfyllt.SyfteSyftet med undersökningen är att få kunskap om på vilka olika sätt musicerandet gestaltas av förskolebarn i den fria lekens lärande.MetodVi har med inspiration från en etnografisk metod observerat barn i åldern 3-6 år. Genom observationerna där vi fört löpande protokoll har vi kunnat få en helhetsbild av musicerande i barns fria lek i förskolan.ResultatI resultatet redogör vi för på vilka olika sätt barn musicerar i den fria leken. Musicerandet sker genom olika ljud, rörelser, redskap och imitation. Musicerandet är en stor del av den fria leken där lärandet ingår i olika situationer och miljöer. Barns lärande påverkas av miljöer och därför är det viktigt att pedagoger erbjuder en tillåtande miljö i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om hur och när förskollärarna använder musik i förskolan. Frågeställningarna är: Hur används sång och musik i förskolan? När används sång och musik i förskolan? I denna studie har jag valt att utgå från Lev S. Vygotskijs tankar om lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv. I det perspektivet talar Vygotskij om en tvåstegsmodell. Samspelet är den ena processen och i den andra processen bearbetar barnet det upplevda enskilt. Vygotskijs tvåstegsmodell används för att studera sång och musik i förskolan, då barnen först får uppleva och utöva sången och musiken tillsammans med andra och sedan gå över till att bearbeta och utöva enskilt. Vygoskij talar också om att kreativitet bör ses som en grundläggande mänsklig funktion.   Kvalitativ metod användes i studien. Två förskollärare, som arbetar på två olika förskolor, intervjuades och observationer av verksamheterna vid de båda förskolorna genomfördes. Resultatet från intervjuerna visade att det förekommer mycket musicerande på båda förskolorna och att det mesta sker spontant men också att det finns utrymme för att öka musicerandet. Att det mesta är spontant visade sig också under observationerna då det sjöngs sånger och sångpratades vid blöjbyte, tvättning, tandborstning, på- och avklädning, när någon var ledsen, när barnen ville sjunga eller spela, i leken och när de ritar/målar. Studien visar att förskollärarna sångpratar för att öka närhet och kommunikation med barnen. Under intervjuns gång framkom det att förskollärarna blev mer uppmärksamma om musikens betydelse och vad de själva kände att de behövde bli bättre på.

Abstract.   Vad spelar roll ?   ( What matters ? )   Vad spelar, enligt några elever i åk 9, roll för att musikundervisningen i grundskolans senare år  ska fungera?   (What matters in the teaching of music, according to some students in the 9th grade?)       Jag har märkt att det råder ganska olika traditioner eller förutsättningar på olika skolor avseende en hel del ämnen, inklusive musikämnet. Trots att det är samma styrdokument som ligger till grund så är det stor skillnad på tillämpningen av ämnet. Dessa skillnader har väckt intresset för frågeställningen i denna uppsats där jag särskilt undersökt vilka faktorer som, ur ett elevperspektiv, spelar roll för att en musikundervisning i grundskolans senare år ska fungera. I undersökningen använde jag mig av fokusgrupper med elever i årkurs 9 från tre olika grundskolor. Utifrån respondenternas svar kan konstateras att elevinflytande, relevans, sammanhang och lärarens förhållningssätt till både elever och ämne spelar stor roll. Kanske spelar dessa faktorer större roll för en framgångrik undervisning än vad som oftast kommer fram i olika forum och diskussioner om skolan.     Nyckelord: musicerande i grundskolan, delaktighet, elevinflytande, sammanhang, relevans, meningsfullhet, musikundervisning.

<p>Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet. Vi har gjort intervjuer med sex lärare i waldorfskolan, eftersom man där arbetar mycket med musik. Vi gjorde också en litteraturgenomgång i ämnet för att belysa det som lärarna tog upp. Det visade sig att alla lärare i undersökningen hade erfarenheter av att musicerande ger effekter på barns utveckling på icke-musikaliska områden, särskilt visade det sig att den sociala kompetensen utvecklades positivt. Vi delade upp intervjumaterialet i följande tio kategorier. Därefter jämförde vi varje kategori med aktuell forskning. Det visade sig att forskning i stort stödjer lärarnas positiva erfarenheter. Slutsatsen är att det här är ett viktigt område som man inte bör förbise, men man borde forska vidare för att få säkrare kunskap.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel. Tre stycken av de intervjuade musiklärarna hade slående likheter med varandra, därefter skiljer sig förfarande och verktyg för att bedöma elever mellan de andra musiklärarna. Resultatet diskuteras gentemot styrdokument och vad tidigare forskning har visat. Jag har även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min blivande roll som lärare. Jag diskuterar även skillnader mellan de intervjuade musiklärarna och likvärdigheten mellan dem samt deras syn på likvärdighet.</p>

<p>Avsikten med vår uppsats var att ta reda på om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda på det valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex förskollärare med olika profileringar. Dessa var musik, språk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi på likheter och skillnader mellan dessa förskollärares förhållningssätt till och användning av musiken. Detta gjordes utifrån fyra områden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sånger och sångtexter samt faktorer som krävs för arbetet med musik. Vår undersökning jämfördes med inhämtad litteratur.</p><p>Resultatet visade att det mer eller mindre fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan och att det inom samtliga fyra områden fanns både likheter och skillnader mellan förskollärarna. Vidare framkom det i resultatet att musiken användes i många olika sammanhang. Förskollärarnas syften med musiken var kognitiva, socioemotionella och kulturella. Deras val av musik, sånger och sångtexter utgick ifrån de tre didaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Enligt våra informanter var de faktorer som krävdes för arbetet med musik i förskolan ett gott självförtroende, vilja, mod, initiativförmåga, intresse och glädje. De ansåg även att ingen speciell utbildning behövdes men enligt vissa var det dock en fördel.</p>

Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet. Vi har gjort intervjuer med sex lärare i waldorfskolan, eftersom man där arbetar mycket med musik. Vi gjorde också en litteraturgenomgång i ämnet för att belysa det som lärarna tog upp. Det visade sig att alla lärare i undersökningen hade erfarenheter av att musicerande ger effekter på barns utveckling på icke-musikaliska områden, särskilt visade det sig att den sociala kompetensen utvecklades positivt. Vi delade upp intervjumaterialet i följande tio kategorier. Därefter jämförde vi varje kategori med aktuell forskning. Det visade sig att forskning i stort stödjer lärarnas positiva erfarenheter. Slutsatsen är att det här är ett viktigt område som man inte bör förbise, men man borde forska vidare för att få säkrare kunskap.