Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik. Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor. I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk – en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ”Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt”? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor. Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt. De som var ledare i nätverk hade valt det på grund av att de hade ett intresse av att leda nätverk. Dokumentationer genomfördes i några nätverk och utforskande projekt genomfördes inte i något nätverk. Jag kom även fram till att ledarskapet i de Reggio Emilia inspirerade nätverken bör innehålla det förhållningssätt och de värderingar som finns i den Reggio Emilia inspirerade verksamheten. Organisationen bör bygga på frivillighet och kooperation, den gynnas av en teamorganisation där flera ledare är samordnande. Minst en person bör delta vid alla nätverksträffar, diskutera idéer och utveckling med förskolecheferna och se till att idéer genererar verklig förändring och utveckling av det Reggio Emilia inspirerade arbetet.

No description available.

No description available.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju och ostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning. Båda lärarkategorierna hade roller som medforskande pedagoger med matematiken som en bärande del av vardagen. Skillnaderna visade sig vara att Montessori har en specifik metod att lära ut sitt matematiska materiel på medan Reggio Emilia lät barnen bestämma utformningen genom projekt med befintligt matematiskt materiel. Under arbetets gång har vi fått en bredare och djupare förståelse för hur barn inom båda inriktningarna får utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i respektive verksamhet.

<p>Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju och</p><p>ostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning. Båda lärarkategorierna hade roller som medforskande pedagoger med matematiken som en bärande del av vardagen. Skillnaderna visade sig vara att Montessori har en specifik metod att lära ut sitt matematiska materiel på medan Reggio Emilia lät barnen bestämma utformningen genom projekt med befintligt matematiskt materiel. Under arbetets gång har vi fått en bredare och djupare förståelse för hur</p><p>barn inom båda inriktningarna får utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i respektive verksamhet.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilken syn pedagogerna har på barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville även se om det fanns några tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin är insamlad ifrån två Reggio Emilia - inspirarede förskolor och två Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades åtta stycken förskollärare. Fyra arbetar på Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar på Montessori förskolor.  Genom att få göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och åsikter  samt låta sitt intresse styra verksamheten får barnet reellt inflytande på förskolan. Detta var något som alla pedagoger var överrens om. Dock menar några av pedagogerna, för att barnen ska kunna känna att de har ett reellt inflytande måste de medvetendegöras om vad inflytande är, innebär och kan leda till nämligen ett demokratiskt förhållningssätt. Pedagogerna ifrån de respektive förskolorna var även överrens om att barnets intresse ska styra hur den pedagogiska miljön byggs upp. Dock skilde det i tolkningen av pedagogisk miljö. För de Reggio Emilia inspirerade förskolorna handlar det om rummen, hur de ska utformas och byggas upp medan det mer handlar om det pedagogiska materialet på Montessori förskolorna där utformningen av rummen är mer statisk.

This self-study, written in narrative form, considers the design of a “pedagogy of meaning” (Cooper, 2009) that supports children’s identity-construction, as the children uniquely “appear” in the classroom. The author shares this process with the children in her Grade 1 classroom. As part of the children’s “appearance” in the classroom, “voices” which have not often been heard come to be shared in meaningful/meaning-making ways. Also, in the course of this pedagogical design process, the author explores the construction of her own “teacher identities”. The study is theoretically inspired by the Reggio Emilia approach; in particular, the central tenet of the “image of the child” as competent, capable, and resourceful (Rinaldi, 1993). This is a postmodern image of the child brought into being through the process of telling and interpreting stories of past and present. This “image of the child” is utilized as a guiding concept as the author endeavours to conceptualize and enact her own interpretation of a pedagogy of meaning in her Grade 1 classroom context. A pedagogy of meaning is conceptualized as a relational and malleable construct negotiated between the teacher and children and among the children themselves, enriched by the participants’ individual and shared identities, contexts, and experiences.

This self-study, written in narrative form, considers the design of a “pedagogy of meaning” (Cooper, 2009) that supports children’s identity-construction, as the children uniquely “appear” in the classroom. The author shares this process with the children in her Grade 1 classroom. As part of the children’s “appearance” in the classroom, “voices” which have not often been heard come to be shared in meaningful/meaning-making ways. Also, in the course of this pedagogical design process, the author explores the construction of her own “teacher identities”. The study is theoretically inspired by the Reggio Emilia approach; in particular, the central tenet of the “image of the child” as competent, capable, and resourceful (Rinaldi, 1993). This is a postmodern image of the child brought into being through the process of telling and interpreting stories of past and present. This “image of the child” is utilized as a guiding concept as the author endeavours to conceptualize and enact her own interpretation of a pedagogy of meaning in her Grade 1 classroom context. A pedagogy of meaning is conceptualized as a relational and malleable construct negotiated between the teacher and children and among the children themselves, enriched by the participants’ individual and shared identities, contexts, and experiences.