No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod? Metod Studien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet. En enkät om aktivitetsvanor, upplevd stress och medveten närvaro fylldes i av deltagarna vid fyra olika tillfällen. De statistiska metoder som användes var oberoende och beroende t-test för att analysera resultaten från enkäterna. Resultat Resultaten från grupperna separat efter båda behandlingsformerna visade att den grupp som började med Mindfulness och avslutade med fysisk aktivitet hade både signifikanta minskade stressnivåer och ökad medveten närvaro. Resultaten när gruppernas enkätsvar lades samman visade att deltagarna hade signifikant minskade stressnivåer efter genomförd fysisk aktivitet. När fysisk aktivitet och Mindfulness jämfördes, differensen Efter-Före, för att undersöka om de var lika effektiva som stressreduceringsmetoder visade ingen signifikant skillnad. Slutsats Slutsatsen av studien kan tolkas utifrån resultaten som att en kombination av fysisk aktivitet och Mindfulness är att rekommendera för att göra stressreduceringen så effektiv som möjligt för den upplevda psykiska hälsan.

Sammanfattning: Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema – Aktivitet förutsätter struktur. Temat och de sju kategorierna utgjorde strukturen för resultatet. Resultat: Arbetsterapeuterna beskriver att i stort sett alla patienter de arbetar med har problem med struktur i vardagen, att bristen på struktur påverkar i stort sett alla vardagsområden liksom att strukturen ofta är det första som faller när en person mår sämre. Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att arbeta klientcentrerat vilket bland annat innebär att lägga sin egen syn på struktur åt sidan för att anpassa åtgärderna efter patientens önskemål och behov. Att arbeta med struktur beskrivs som tidskrävande. Dels på grund av att utredningen ofta tar tid då ämnet struktur kan vara känsligt för patienten att prata om men också på grund av att det är omfattande att utreda. Undersökningen visar att problem med struktur i vardagen kan beskrivas som en dålig spiral där problem i struktur ger effekter i flera delar av patienternas liv. Med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner kan denna spiral vändas, då en förbättring i strukturen kan ge ringar på vattnet och på så vis förbättra patienters vardag. Utvärdering av effekt sker ofta parallellt med åtgärderna och arbetsterapeuterna upplever att de ofta har ont om tid för strukturerade utvärderingar. Slutsats: Struktur i vardagen beskrivs som grunden till att få en fungerande vardag. Vikten av ett klientcentrerat arbetssätt betonas för att uppnå struktur, men begränsas till viss del av ekonomiska och organisatoriska hinder. Denna studie uppmärksammar ett behov av vidare forskning inom området för att arbetsterapeuter i arbetet med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder ska kunna utgå från en mer evidensbaserad grund.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 6 uppsatser.

Föräldrars förmåga att mentalisera kring sina barn har betydelse för barnens utveckling av affektreglering och trygg anknytning och därmed deras psykiska hälsa. Utifrån betydelsen av föräldramentalisering och att behandling i grupp understödjer mentalisering studerades mentaliseringsförmåga och eventuell förändring av denna under föräldragruppbehandlingen Perspektiv. Metoden som är nyutvecklad syftar till att stärka föräldramentalisering. Frågeställningar som utforskades var hur mentaliseringsprocesserna såg ut, om det fanns någon tendens till förändring hos föräldrarna med avseende på förmågan att reflektera kring barnets inre och se sitt eget bidrag till barnets mentala tillstånd och föräldra-barn-relationen. Datainsamlingsmetod var deltagande observation med ljudupptagning av 4 sessioner av 13. Behandlingen gavs inom barn- och ungdomspsykiatrin och informanterna bestod av 14 föräldrar till totalt 9 barn, i åldrarna 6 till 12 år, med stora svårigheter att hantera sina känslor. Session 3, 6, 9 och 12 transkriberades och en tematisk analys av materialet resulterade i fem teman; Om förälderns inre, Generationsperspektiv, Föräldrars inflytande, Barnet har ett inre ”… fast det liksom inte syns” och Att kunna dela inre upplevelser. Resultatet tyder på en tendens mot ett mer mentaliserande förhållningssätt hos föräldrarna i slutet av behandlingen och i session 9 och 12 ger föräldrar explicit uttryck för att det är viktigt att kunna dela inre upplevelser. Slutsatsen blir att behandling med fokus på föräldramentaliseringsförmåga bör erbjudas inom BUP till föräldrar vars barn har stora affektregleringssvårigheter.

Background: The lack of knowledge regarding preschool children's mental health prompted Uppsala University, in collaboration with Uppsala Kommun, to start a study in which children aged 3, 4, and 5 years are screened using the "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). This screening method has been introduced into the majority of Uppsala County child care centers (BVC), and the nurses' experience of working with this method is examined in this paper. Method: A qualitative approach with semi-structured questions was used to interview ten nurses who pioneered the SDQ Method. The interviews where recorded, transcribed and analyzed using content analysis. Results: Three themes and nine categories were identified from the interviews. The themes were: "Attitude and motivation are important when working with the form", "Clearer overall picture with preschool answer", and "A tool to identify difficulties". The results show that the nurses were satisfied with the form. They felt that their assessment of the child became more extensive, and that the parents were to a large extent able to describe their child. The method was experienced to facilitate communication between nurses and parents regarding sensitive issues. No extra time was needed for the visit itself, but more time was needed to send out the forms. Conclusion: The nurses welcomed a new assessment tool for children's visits to the BVC. A shorter version of the form was requested, primarily for parents who felt they didn’t have time to respond. Furthermore, they believed that using a structured questionnaire increased the value of the visit and reduced the risk of failing to identify children with adverse behavior, without using more time than before.

No description available.

No description available.