<p>Sammanfattning</p><p>Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.</p><p>Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.</p>

No description available.

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning. Genom studien kunde vi konstatera att de psykiska faktorerna främst motiverar till deltagandet i gruppträning och att det är regelbunden träning som leder till hög motivation. Ett samband mellan ett tidigare fysiskt aktivt liv och hur mycket seniorer är aktiva idag kunde påvisas, därmed vikten av regelbunden träning. Vi vill med detta examensarbete öka förståelsen för hur viktigt det är för äldre att de tränar och behåller god kondition samt lyfta fram vad som kan öka seniorers motivation och vilja till att utföra fysisk aktivitet.

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens. Känslor vid oönskad graviditet skiljde sig inte mycket mellan olika kvinnor. Även kvinnor som var säkra i sitt beslut upplevde ambivalens. Abort som en lösning på oönskad graviditet hade sitt pris hur beslutsam kvinnan var. Ett abortbeslut var för många kvinnor en smärtsam nödvändighet och många kvinnor upplevde ångest vid abortbeslutet. Känslor och erfarenhet som kvinnor upplevde i beslutsprocessen och vid abort påverkde kvinnornas känsloliv resten av deras liv. Kvinnors konsultationsmönster, angående sin oönskade graviditet, är annorluna än vid andra stora händelser i livet. Kvinnor sökte ofta stöd i sitt beslutsfattande. Det var viktigt att sjuksköterskan, i mötet med den abortsökande kvinna, förhåller sig neutral i tal samt använda öppna frågor. Slutsats: Under förespegling att kvinnan har ett fritt val gör hon sitt val av abort. Detta val innehåller allehanda komplexa känslor och paradoxer. Det är viktigt med medvetenhet om detta, bland sjuksköterskor, för att ge adekvat och neutral omvårdnad.

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvårdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte äldre än fem år. Sammanlagt har 17 stycken artiklar använts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och åtta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvärliga och immobiliserande symptomen för personer med MS. Sjukdomen inverkade negativt på sexlivet. Symptom som inkontinens och urinträngningar upplevdes som ett stort problem, men själv-kateterisering ledde till färre urinvägsproblem. Smärta fanns hos hälften av MS-patienterna, av dem upplevde 70,5 % neurogen smärta. Balanssvårigheter var det största problemet gällande rörligheten, och ovissheten om hur symptomen varierar från dag till dag upplevdes frustrerande. En stor del upplevde att andra människor har svårt att förstå deras situation och ta den på allvar. Kvaliteten på information och kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen hade stor betydelse. Delaktighet i planeringen av sin vård var av stor vikt för patienterna med MS.

Sammanfattning Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal. Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.

“Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet“ Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor. Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA. Syfte: Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus. Sökningen resulterade i val av 20 artiklar som granskades och utvärderades innan sammanställning av resultatet skedde. Resultat: Utifrån de artiklar som har inkluderats i resultatet framgår att patienter som har vårdats på IVA utvecklar olika grader av psykiska besvär som kan yttra sig i form av ångest, depression, mardrömmar samt sömnrubbningar. De psykiska besvären kan fortlöpa under flera år i varierande grad efter vården på IVA. Resultatet visar att det finns flera riskfaktorer som leder till utvecklingen av PTSD efter vården på IVA. Bestående fysiska besvär efter IVA-vård, kön, läkemedel som används under vården på IVA, ventilatorbehandling, patientens psykologiska bakgrund, ålder, minnen från IVA samt tiden på IVA hör till de riskfaktorer som kan leda till PTSD. Slutsats: Det är viktigt att öka medvetenheten hos sjuksköterskor som möter patienter som har vårdats på IVA för de psykiska konsekvenserna samt riskerna att utveckla PTSD som vården på IVA kan leda till. Det är viktigt med uppföljning av patienter som har vårdats på IVA. Nyckelord: Posttraumatisk stress symptom, intensivvård, psykiska besvär, patient. / Abstract   Background: Patients come to the intensive care unit (ICU) with different life threating situations that can lead to failure of vital organs. The care aims at observing, treating and giving care to those patients. Treatments and interventions that are given on ICU can affect patients both under their time on the ward and even after their discharge back to other wards and eventually home. The patients can be affected both physically and mentally after their stay on ICU. Posttraumatic stress disorder (PTSD) can be a consequence of treatment on ICU. Aims: The purpose of this study was to elucidate those mental problems a patient can get after being treated on an ICU and also to elucidate the risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on an ICU. Method: The method was a literature study where searches were made in PubMed, PSYCINFO, Cinahl and Scopus. The search resulted in a sample of 20 articles that were examined and evaluated before compiled into a result. Results: From the articles that were included in the result it was shown that patients that were treated on ICU developed mental suffering to different degrees which showed itself in the form of anxiety, depression, nightmares and insomnia. The mental problems can trouble the patients over many years at different levels after their time on ICU. The result showed that there are many risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on ICU.  Physical problems post ICU, gender, meditation on ICU, respirator treatment, the patient´s psychological background and memory of time on ICU are those risk factors that can lead to the development of PTSD. Conclusions: It is important to increase awareness among nurses that meet patients that have been treated in ICU to the mental consequences and also to the risk of developing PTSD that time on the ICU can lead to. It is also important to follow up patients that have been treated in ICU after their discharge home.       I

Föreliggande studie avser att öka förståelsen för hur boendepersonal ser på och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrågor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn på syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan främja respektive hindra förutsättningar för brukarinflytande samt vilken påverkan brukarinflytande kan ha på deras arbete. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal på boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien har vidare analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en föränderlig karaktär och varierar i utformning och styrka beroende på kontext och brukarens personliga förutsättningar. Det framkommer flera argument för brukarinflytande. Vissa syftar till att öka brukarnas empowerment och främja deras återhämtning, dessa kan i hög grad kopplas till olika kategorier av brukare. Andra syften gynnar verksamheten och boendepersonal. Resultatet visar vidare att inte heller arbetet med brukarinflytande är helt okomplicerat. I detta arbete återfinns flera hindrande faktorer och aktörer på olika nivåer. Hindren påverkar vidare hur boendepersonal kan använda sin professionella makt och sitt handlingsutrymme i arbetet med brukarinflytande. Det finns också argument för att boendepersonal ibland begränsar eller hindrar brukarinflytande, exempelvis att det sker med hänsyn till brukarens bästa. Resultatet visar att det finns personal med paternalistiska förhållnings- och arbetssätt, vilka utgör hinder för brukarinflytande. Genom kommunikation kan boendepersonal dock skapa förutsättningar för brukarinflytande i personalgruppen, på så sätt kan den stigmatiserande diskursen om personer med psykiska funktionsnedsättningar ifrågasättas. Vidare visar resultatet att boendepersonal även kan främja brukarinflytande genom att öka brukarnas empowerment samt genom att inta ett empowermentinriktat förhållningssätt. Detta balanserar makten i relationen och möjliggör en mer jämlik relation, vilket uppfattas främjande. Boendepersonal kan också främja förutsättningarna för brukarinflytande genom att välja hur de ska hantera sitt handlingsutrymme, exempelvis genom att avsätta tid för brukarinflytande. Resultatet visar vidare att boendepersonals upplevelse av hur brukarinflytande påverkar deras arbete beror på inflytandets utformning. Det är dock tydligt att brukarinflytande ställer ökade krav på boendepersonal och deras arbete, vilka många gånger upplevs svåra att tillmötesgå på grund av tidigare nämnda hinder. Brukarinflytande kan också ha en positiv påverkan för boendepersonals arbete, dels då det kan underlätta arbetet och fylla en vägledande funktion och dels då det fyller en bekräftande och utvecklande funktion. Min slutsats är vidare att brukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar varken är självklart eller enkelt. Men genom att öka förståelsen för det studerade området kan studien förhoppningsvis stimulera till reflektion och diskussion hos anställda inom socialt arbete, vilket kan främja förutsättningarna för brukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.