Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer med mastektomi som den vanligaste kirurgiska behandlingen. Kvinnors bröst är ofta förknippade med sexualitet och kvinnlig natur vilket gör denna stympande behandling väldigt påfrestande på kvinnans identitet och kroppsuppfattning. Cancer är inte bara en klinisk sjukdom då den även påverkar kvinnans liv såväl biologiskt, psykologiskt som socialt. Här har sjukvården en avgörande roll i kvinnans vård. Sjukvårdspersonalen behöver en djupare förståelse för mastektomi och dess påverkan på kvinnors mentala hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors psykiska problem efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt. Studien har en induktiv ansats med integrativ metod där artiklarna analyseras med Fribergs (2022b) analys för en allmän litteraturöversikt. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre kategorier; Depression och ångest bland kvinnor som genomgår mastektomi, Kvinnans livskvalitet i samband med mastektomi och Familjen och vårdpersonalens betydelse för kvinnans psykiska problem. Slutsats: Många kvinnor lider utav psykiska problem i samband med en mastektomi operation, främst depression och ångest. Största orsakerna berodde på symtombörda och försämrad kroppsuppfattning vilket leder till sämre livskvalitet. Familjen och vårdpersonalen har en stor roll för den mentala hälsan då de agerar som stöd för kvinnan.

<p>Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.</p>

Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.

Forskning har visat att gruppen individer med psykiska funktionsnedsättningar är de som står längst bort från arbetsmarknaden och att det är den grupp som har minst sysselsättning. Att arbete är en stor och betydelsefull del av en individs liv men att det ändå finns en grupp människor som står utanför är utgångspunkten i studien. Syftet med studien är att studera hur verksamheter i södra Skåne arbetar för att öka möjligheten till arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien syftar till att både analysera men också beskriva hur dessa verksamheter arbetar och vad de har för insatser som stödjer och hjälper till för att öka delaktighet i arbetslivet. Materialet som är inhämtat i denna studie kommer utifrån bland annat semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är genomförda digitalt med olika verksamheter som arbetar med arbetsrelaterade frågor. Materialet från bland annat intervjuerna har jag senare analyserat. Analysen har gjort genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att det utförs ett arbete bland verksamheterna för att öka möjlighet till sysselsättning och arbete för individer med psykisk funktionsnedsättning. Det visar även att det finns verksamheter som prioriterar denna grupp och för att de ska få bli delaktiga i arbetslivet. Resultatet visar dock att verksamheternas arbete inte är det enda som har en påverkan utan att samhällets syn spelar en stor roll. Värderingar och fördomar påverkar en stor del av denna fråga och trots det hårda arbetet från verksamheternas sida så ses personer med psykiska funktionsnedsättningar fortfarande som avvikande. / Research has shown that the group of individuals with mental disabilities are the ones furthest from the labor market and that it is the group that has the least employment. Work is a large and significant part of an individual's life, but that there is still a group of people who are outside is the starting point in the study. The purpose of the study is to study how businesses in southern Skåne work to increase the opportunity for work and employment for people with mental disabilities. The study aims to both analyze but also describe how these activities work and what they have for initiatives that support and help to increase participation in working life. The material obtained in this study is based on, among other things, semi-structured interviews but also previous research. The interviews are conducted digitally with various activities that work with work-related issues. The material from, among other things, the interviews I have later analyzed. The analysis has been done through a qualitative content analysis. The results of the study show that work is being carried out among the activities to increase opportunities for employment and work for individuals with mental disabilities. It also shows that there are activities that prioritize this group and that they should be allowed to participate in working life. The results show, however, that the work of the activities is not the only thing that has an impact on the individual, but that society's view plays a major role. Values and prejudices affect a large part of this issue and despite the hard work on the part of the companies, people with mental disabilities are still seen as deviant.

The study examines dance teachers' perceptions of how mental illness among adolescence can affect the role of teachers, what knowledge these teachers feel they have when they deal with these young people and where this knowledge comes from. Through semi-structured interviews which were analysed with thematic analysis and memo-writing, it emerged that the teachers feel that the role of the teacher is affected on a personal and professional level. They felt that they have the knowledge to deal with mental illness in adolescence but request more knowledge in the subject. The results of the study show the complex role of the teacher and indicate that teachers want more knowledge regarding mental illness among adolescents in order to better respond to these young people, but also that more research in the field is needed.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt. De personliga ombuden poängterar att klientens behov ska vara det centrala, och dennes syn på sin tillvaro ska stå i fokus och representeras. Det personliga ombudet tar klientens sida, stöttar i detta, och främjar till det goda och leder klienten framåt. Begränsning i arbetet som personligt ombud upplevs komma från klienterna själva utifrån insatser, den komplexa livssituation klienterna befinner sig i och av samhället. Det finns en komplexitet i att som personligt ombud inte verka för någon myndighet. Fördelarna är att det skapar mer handlingsutrymme, nackdel att se problemen för individen men inte vara kapabel att fatta beslut eller bistå med direkta insatser.

Syftetmedstudienärattundersökahursocialarättigheterbeaktasidensvenskavälfärdskontextenförpersonersomharpsykiskafunktionhindergenomattintervjuapersonligaombudkringderashandlingsutrymmeocherfarenheterisittarbete.Metodenförinsamlingavdatatillstudienärkvalitativasemistruktureradeintervjuer.Femstyckenpersonligaombudintervjuadesochintervjuernaanalyseradesmedhjälpavperspektivenempowermentochsocialrättvisa.Utifrånintervjuernaupplevdedepersonligaombudensittuppdragsommycketbetydelsefullt,detcentralavarattkunnastödjasinaklienterförmeregenmaktochkontrollisinvardag.Densvenskavälfärdenärsvåråtkomligförmålgruppenpga.attdetärflerainstansersomärinblandadeochdetskaparproblemattkunnatillgodosedesocialarättigheterna.Resultatetvisarattdesocialarättigheternasomfinnsförpersonermedpsykiskafunktionshinderärsammasomfördeutanfunktionshindermenattdeinteharsammamöjlighetattnyttjadem.Depersonligaombudensflexiblaarbetssättfrämjandesinaklienteriensektoriseradvälfärd.

”When we enter the workplace we bring our loves, hates, anxieties, envies, excitement, disappointments and pride. We will meet and mix with others who have their own cares and concerns, their own emotional agenda.” (Fineman, 2003, s.1) Politiken är till för att ta beslut som är bra för landet och för befolkningen, utvalda politiker är med på valsedlar och blir sedan invalda i riksdagen utifrån valresultatet för att dessa personer besitter egenskaper som är önskvärda för partiet, för väljarna och för det arbete som skall utföras.Inom politiken granskas de beslut individen är med och tar, och i det bakomliggande arbetet inför ett beslut finns det individer som aktivt har det som sitt uppdrag att arbeta fram detta förslag till beslut. Bakom varje beslut finns en tanke, och bakom dessa tankar finns en vision, både från partiets synvinkel som individens. Oftast överensstämmer partiets vision med individens men hur hanteras de fallen där det inte gör det? Det borde finnas frågor där det tas beslut som inte alla individer i gruppen från början borde vara enhetligt överens om, men i och med att individen följer majoritetsbeslut kan detta vara en stor påfrestning för individen på ett personligt och psykologiskt plan.Individer är skapade med emotioner, och igenom uppväxten och socialiseringsprocessen skapar människan en grund med rätt och fel. Människan skapar värderingar, både sådana som vi själva väljer med rötter i vår uppväxt men ändå påverkade av det sociala klimatet vi lever i (Hochschild, 2012). En politikers uppdrag är att utföra ett arbete som är till för människor, trots detta verkar det inte som att politik liknas med en form av känslomässigt arbete. En politiker måste stå upp för och ta konsekvenserna av det beslut de tar, vilket är ett emotionellt arbete. Tidigare forskning är ofta fokuserad på arbeten som utförs inom vårdsektorn eller inom ramarna för socialtjänsten, dock finns det ingen som undersökt politikers emotionshantering. I alla emotionella arbeten förekommer det någon form av känslomässig hantering för att individerna skall kunna handskas med dessa uppkomna emotioner. Avsikten med denna uppsats är att undersöka om det förekommer motstridiga emotioner hos riksdagsledamöter och hur dessa hanteras.

Schizofreni är en allvarlig och svår sjukdom, där symtomen kan yttra sig på många olika sätt. En människa med sjukdomen schizofreni har emellanåt en mycket störd verklighetsuppfattning och saknar ofta sjukdomsinsikt. Deras beteende kan upplevas som både skrämmande och obegripligt av sjukvårdspersonal och omgivning. Detta kan leda till ett avståndstagande från denna patientgrupp, vilket i sin tur kan leda till en bristfällig vård med vårdlidande som följd. Syftet är att belysa hur människor med sjukdomen schizofreni upplever sin livsvärld och därigenom synliggöra kunskaper som allmänsjuksköterskan behöver för att möjliggöra en god vård. Uppsatsen baseras på narrativ analys där tre självbiografier har analyserats. I självbiografierna beskrivs upplevelser av att leva med sjukdomen schizofreni. Karaktärerna i biografierna upplever att de lever i två världar. Detta är nära sammankopplad med hörselhallucinationer och olika föreställningsidéer. Symtomen ger upphov till olika känsloyttringar såsom ångest och skuldkänslor. Vårdvistelsen ger upphov till upplevelser av både god och dålig vård. När sjukdomstillståndet förbättras kan karaktärerna i biografierna åter uppleva glädje och välbefinnande. Människor som lider av schizofreni är ofta rädda och känner ångest. Kunskap om detta kan leda till att sjuksköterskan istället för att dra sig undan, vågar närma sig denna patientgrupp. På så sätt kan en god vård ges och vårdlidande undvikas. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>