Uppsatsens syfte är att undersöka, ur ett salutogent perspektiv, hur grundskollärare upplever arbetet med elevers psykiska hälsa. Uppsatsen ämnar att besvara frågeställningar kring vilka upplevelser lärarna har av arbetet med elevers psykiska hälsa när det gäller det egna ansvaret, existerande stödfunktioner samt fram- och motgångar i arbetet. Undersökningar visade att elevhälsoarbetet i dagens skolor, var bristfälliga och speglade inte elevernas behov. Arbetet saknade en utgångspunkt från det salutogena perspektivet som innefattar hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessa insatser syftar till att stärka och bibehålla elevers hälsa, lärande och utveckling. Undersökningarna visade även att skolor istället arbetade utifrån ett patogent perspektiv, vilket innefattade en utgångspunkt från de faktorer som orsakar psykisk ohälsa. För att undersöka uppsatsens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen bearbetades till unika berättelser som senare analyserats utifrån ett salutogent perspektiv. Deltagarna består av fyra grundskolelärare, med en erfarenhet i yrket som sträcker sig mellan 2–27 år, från två olika kommuner samt från både kommunala skolor och en friskola. Resultatet visar att grundskollärarna utför insatser med utgångspunkt i både salutogent och patogent perspektiv, men att det patogena är dominerande. Grundskollärare upplever att elevhälsoarbetet kan förbättras, samt att de själva bär på ett stort ansvar i det arbetet. De motgångar lärarna upplever är resursbrist i form av tid, kunskap, material och utrymme att testa andra lösningar. Lärarna lyfter en drivande rektor i elevhälsoarbetet och samtal med sina kollegor som bidragande faktorer i arbetet. Samtliga lärare beskriver ett gott samarbete med stödfunktioner, men upplever att de ibland är frånvarande eller inte kan ge den hjälp lärarna behöver. Avsaknaden av stödfunktioner samt skolledningar som inte alltid lyckats förse med det som behövs för ett fungerande elevhälsoarbete, kan ha lett till de brister som förekommer i deltagarnas skolor.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal. Det är därför viktigt att studera vilka faktorer som kan påverka omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården, för att om möjligt kunna utröna varför denna patientgrupp är utsatt för sämre somatisk vård än andra grupper i samhället.

Akne är en inflammatorisk sjukdom. Det innebär att den är en typ av utslag som orsakas av inflammerade talgkörtlar. Akne förekommer vanligast hos tonåringar. Ungefär var tredje tonåring får besvär men även vuxna kan få akne. Isotretinoin (13-cis vitamin A-syra) är ett peroralt läkemedel för behandling av svår akne till exempel nodulocystisk- och konglobat akne samt ärrbildande akne, som inte kan kontrolleras med andra systemiska antibiotika och lokalterapi.  Isotretinoin ger en hel del biverkningar. Bland de sällsynta, men allvarliga, biverkningar, som kan inträffa vid (≥1/10 000, <1/1 000) behandlingar, finns depression. Det har också registrerats många rapporter angående depression, humörförändringar, ångest, och förvärrande av befintlig depression hos människor som genomgått en systemisk behandling med isotretinoin. År 1998 utfärdade FDA en varning till läkarna om att det kan föreligga en koppling mellan användningen av isotretinoin och depression, självmordstankar samt psykos.  Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om behandling med läkemedlet isotretinoin vid akne kan orsaka negativa psykiska besvär såsom depression, ångest och nedsatt livskvalitet. Sökningarna till detta litteraturarbete genomfördes i PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek. Det var fem studier som inkluderades. Studierna använde olika självskattningsformulär för att utvärdera symtom på depression, ångest och livskvalitet hos deltagarna. Resultaten av detta arbete visade att behandlingen med isotretinoin inte orsakade psykiska störningar såsom depression, ångest och nedsatt livskvalitet. Tvärtom fann studierna signifikant förbättring i patienternas psykiatriska tillstånd. Det finns emellertid fortfarande inte tillräckliga underlag för att kunna bekräfta eller helt utesluta uppkomsten av psykiska störningar under isotretinoinbehandling. / Background  Acne is an inflammatory disease, i.e. it is a kind of rash that is caused by inflammatory sebaceous gland. Acne is most prevalent in teenagers, it is estimated that1/3rd of all teenagers suffer from acne but adults can also develop the disease. Isotretinoin is a peroral prescription drug used to treat severe acne, for example: nodulocystic- acne conglobata and scarring acne that cannot be controlled with other systemic treatments such as antibiotics and/or local therapy. Isotretinoin gives the best and most effective results in the treatment of severe acne and improves the condition and reduces acne in the long term. Isotretinoin is teratogenic and has several and serious side effects and is therefore only used in severe cases of acne and the treatment is performed by a dermatologist. Among the rare (≥1/10 000, <1/1 000) but serious side effects which can occur upon treatment with Isotretinoin, is depression. There have been many reports regarding depression, mood swings, anxiety and worsening of already existing mental conditions in patients with depression, from individuals who have received systemic Isotretinoin treatments. In 1998 the FDA issued a warning to doctors that there could be a link between Isotretinoin treatment and depression, suicidal thoughts and possibly even psychosis.  Purpose  The purpose of this literature study is to investigate if acne treatments with the drug isotretinoin can cause mental disorders such as depression, anxiety, and an overall impaired quality of life.  Method  The literature searches were conducted in PubMed through the library of Linnaéus University. There are five studies referenced. The studies used different forms of self-assessment to evaluate symptoms of depression, anxiety, and overall quality of life in the participants.  Results and Conclusions The results of this work showed that there is no indication of a connection between isotretinoin treatments and mental negative effects in patients with acne. On the contrary, the studies found signs of improvement in the mental condition of the patients by the end of the treatment. There is, however, still not enough data to be able to confirm or rule out the origins of mental disturbance when a patient is treated with isotretinoin.

I Sverige drabbas årligen cirka 15000 personer av plötsligt hjärtstopp och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går. Det är därför av största vikt att omgivningen kan larma ambulans och påbörja hjärt- och lungräddning så snabbt som möjligt. Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp kan vara en traumatisk upplevelse och vem som helst kan drabbas. Syftet var att belysa upplevelsen av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Som metod valdes en litteraturöversikt som innefattar 15 vetenskapliga artiklar. Varav sex med kvalitativ design och nio med kvantitativ design. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes var cardiac arrest, heart arrest, out-of-hostpital cardiac arrest, out-of-hospital heart arrest, experience, quality of life, to survive, life experience, coherence, sudden cardiac death, cognition disorders and survival life. Inkluderade artiklar är publicerade från år 2005 till 2015. Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman. Fysiska begränsningar, emotionella aspekter, sociala relationer och ett nytt livsperspektiv. Den drabbade upplevde många gånger fysiska begränsningar, men också emotionella aspekter som satte sin prägel på livet. Det framkom att det var viktigt att hitta en mening med det som har hänt och då var sociala relationer en central del i den processen. Ett nytt livsperspektiv med att ta vara på livet i en positiv mening framkom också. Uppföljning och omvårdnad från sjukvårdens sida upplevdes bristfällig för den drabbade. Slutsatsen visar att det uppstod både psykiska och fysiska begränsningar i livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Det skapade mycket frågor och känslor hos den drabbade. Sjukvården har en betydande roll gällande omvårdnad och uppföljning av dessa patienter.

Psykisk sjukdom kan påverka känslomässiga och sociala färdigheter vilket i sin tur kan påverka föräldraskapet. Det finns en ökad börda för de barn som lever med en psykiskt sjuk förälder.De anhöriga barnen har rätt till information och stöd, vilket sjuksköterskan kan erbjuda utifrån styrdokument och lagar som visar att barnen har rätt till skydd och omvårdnad. Utifrån barns berättelse kan sjuksköterskan skapa en förståelse för deras behov och erfarenheter. Syfte: Syftet är att undersöka barns erfarenheter av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt av nio artiklar med kvalitativ ansats som granskades med en tematisk analys. Resultat: Resultatet är uppdelat i tre huvudteman och sex subteman. Det första huvudtemat som var mest framträdande var att Barnen intog en vuxenroll, med subteman Vårdande roll och Anpassning till förälderns mående. Detandra huvudtemat var Barnens känsla av skam, med subteman Upplevd stigma från samhället och Att känna sig annorlunda. Det tredje och sista huvudtemat var Barnens behov av stöd, med subteman Bristande information och Viljan att dela sina erfarenheter. Resultatet visade att barn som har erfarenheter av att ha en förälder med psykisk sjukdom påverkas på olika sätt, men mestadels negativt. Slutsats: Vården kan bidra med nödvändig information till barn kring innebörden av psykisksjukdom. Med familjefokuserad omvårdnad och ett förhållningssätt utifrån Travelbees omvårdnadsfilosofi kan sjuksköterskan nå de barn som har en förälder med psykisk sjukdom genom att minska barnens lidande och öka deras välbefinnande.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka samband mellan nedstämdhet och kön, ålder, kommunikationssvårigheter, smärta, sömnsvårigheter samt beteende- och psykiska symtom bland vårdtagare på särskilt boende.   Bakgrund. Depression tillhör de stora folksjukdomarna. Den drabbar människor i alla åldrar och är en del i den ökande psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige. Uppskattningsvis 20-25 % av de äldre på särskilda boenden lider av depressiva symtom. Omvårdnadspersonal visar sig ha brister i att identifiera depressiva symtom hos äldre personer vilket medför sämre behandlingsprognoser än om de upptäcks tidigare. Design. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie där vårdtagare (n=575) på särskilt boende i Umeå skattades av personal angående förekomst av olika fysiska och psykiska symtom. Statistikprogrammet SPSS användes för att beräkna samband mellan olika faktorer och nedstämdhet. Resultat. Tre faktorer var oberoende associerat med nedstämdhet; smärta, insomningssvårigheter och psykiska symtom. Nedstämda äldre var dessutom mer benägna att ha problem att äta, vara vaken nattetid samt ha beteendesymtom. De var även skattade som mer psykiskt vårdtunga av vårdare. Konklusion. Studien visar att hos nedstämda på äldreboende finns ofta ytterligare problematik i form av smärta, insomningsproblem och psykiska symtom. Dessa faktorer är värda att ta i beaktande vid val av behandling mot nedstämdhet.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.</p><p>Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. </p><p>Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område.</p> / <p>The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. </p><p>This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. </p><p>The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.</p>

Bakgrund: I den somatiska vården finns det patienter med psykiska sjukdomar. De vanligaste psykiska sjukdomarna är schizofreni, psykoser, depression, ångestsyndrom och bipolära sjukdomar. Behovet av somatisk vård är större för patienter med psykiska sjukdomar än de utan, på grund av ökad risk för somatiska sjukdomar. Patienter upplevde att vardagslivet påverkas av de psykiska sjukdomarna. Vårdpersonal upplevde en osäkerhet och rädsla inför denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom upplever att bli vårdad i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar hämtades från CINAHL Complete och Pubmed. De huvudsakliga sökorden bestod av: mental illness, mental health, healthcare experience, patients’ experience, physical illness, primary care, communication och physical care. Resultat: Fyra teman utformades i resultatet. Ett tema var upplevelser av att bli stämplad av sjukvården på grund av den psykiska sjukdomen och det gjorde att patienterna kände sig bortprioriterade. När de kände sig stämplade upplevde de känslor av skam och maktlöshet. Ett tema var upplevelser att inte bli trodd som handlade om att fysiska symtom inte blir tagna på allvar. Det tredje temat var hur upplevelser om bristande kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar påverkade vården. Detta upplevde patienter ledde till brist på information och delaktighet. Positiva erfarenheter och önskemål var det sista temat som visades i form av upplevelser av en personcentrerad vård, då vårdpersonal visade empati. Diskussion: Valda delar i resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om att lindra lidande. Centrala begrepp inom teorin som användes var vårdlidande och konsensusbegreppet människan. / Background: In the somatic care, there are patients with mental illnesses. The most common mental illnesses are schizophrenia, psychoses, depression, anxiety disorders and bipolar disorders. The need for somatic care is bigger for patients with mental illnesses than those without, because of an increased risk of getting a somatic disease. Patients were experiencing that their daily life was affected by the mental illness. Healthcare professionals experienced uncertainty and fear of treating these patients. Aim: To describe how patients with mental illness are experiencing to be cared in the somatic care. Method: The literature review consisted of 13 scientific articles. These articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Main search words consisted of: mental illness, mental health, healthcare experience, patients experience, physical illness, primary care, communication and physical care. Results: Four themes were formed in the result. One theme was the experience of being labeled because of the metal illnesses and that made the patients feel not prioritized. When they felt labeled, they experienced feelings of shame and powerlessness. One theme was the experiences of not being believed and included patients experience that symptoms were not taken seriously. The third theme was how the experience of a lack of knowledge among health professionals about mental illnesses affected the care. Patiens experienced that it led to lack of information and participation. Positive experiences and desires were the last theme that appeared in form of experiences of a person centred care, when health professionals showed empathy. Discussion: Based on Katie Eriksson´s theory about relieving suffering, chosen parts from the results were discussed. The key concepts in the theory that were used were care suffering and the consensus concept human.