Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang.   Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut. En kompletterande intervju där deltagarnas egna röster kom fram gjordes vid avslut. Data bearbetades kvantitativt och kvalitativt.   Resultat: Kvantitativa data visade en signifikant minskning av psykiska symtom och alexityma drag direkt efter avslutad Känsloskola och en fortsatt förbättring efter sex månader som dock inte blev så stor att signifikans uppnåddes samt en ökad funktionsförmåga efter sex månader. Kvalitativa data visade ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Slutsatser: Resultatet pekar mot att en affektintegrerande psykologisk behandlingsmodell, Känsloskola, kan bidra till utveckling och vidmakthållande av psykisk hälsa och att metoden passar väl i psykiatrisk verksamhet.

Bakgrund När offer för samhällsvåld söker vård på akutmottagningen tenderar deras psykiska besvär att inte uppmärksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de känner sig dåligt förberedda och outbildade om samhällsvåld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhällsvåld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapsläge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda känslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhällsvåld. Slutsats Patienter som utsatts för samhällsvåld behöver vårdmöten där deras psykiska skador tas omhand. Klinisk betydelse Sjuksköterskor på akuten skulle behöva djupare utbildning om dessa patienter för att kunna bemöta dem ur ett holistiskt perspektiv. / Background The psychological discomfort among the care seeking persons exposed to non-domestic violence tend to remain undetected by caregivers at the emergency care unit. Moreover, nurses state that they feel unprepared to deal with subjects related to non-domestic violence. Objective To illuminate the experiences and their psychological consequences on persons who are victims of non-domestic violence. Method A systematic overview of existing literature on the subject was conducted. Nine articles published in academic journals were selected. Results Negative perceived feelings and consequences for the patients’ ongoing life were common among victims of non-domestic violence. Conclusion Patients who are victims of non-domestic violence need to receive care for their psychological harm. Clinical impact Nurses at the emergency care unit would need to receive deeper knowledge during the course of their education in order to be able to care for these patients from a holistic perspective.

Bakgrund Inom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården. Metod Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa originalartiklar. Analysen genomfördes induktivt med en manifest innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på psykiska behov i fem kategorier och sju underkategorier. Behoven gällde patientens närstående, självständighet, framtiden, vården och att bo hemma. Slutsatser Resultatet visade att psykiska behov kunde grundas i fysiska och sociala aspekter. Patienter som får palliativ vård förekommer på fler ställen inom specifikt den palliativa vården. Därför är det viktigt att belysa patienternas olika uttryck av psykiska behov för att de ska kunna tillgodoses och bidra till välbefinnande hos patienten. / Background In palliative care a holistic approach is embraced, which means that the focus is on physical, psychological, social and existential aspects of the patient's life-world. Three basic psychological needs, autonomy, competence and relatedness are essential concepts in the experience of mental health. Even desires, values ​​and goals contribute to the patient's psychological well-being. It has previously been shown that patients' psychological needs are not being met and that nurses in palliative care lack the ability to identify and address these needs Aim The aim of the study was to describe patients' psychological needs in the palliative care setting. Method The literature review was based on twelve qualitative original articles. An inductive, manifest content analysis was conducted. Result The result showed psychological needs in five categories and seven sub-categories; needs related to patient's family, independence, future, the healthcare system and staying at home. Conclusions The results showed that psychological needs could be based on both physical and social aspects. Patients receiving palliative care often receive that care in different environments that are not necessarily within specific palliative care clinical settings. Therefore, it is important to highlight the patients' expressions of psychological needs so that those specific needs can be addressed and in the process, improve the overall well being of the patient.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus. Studien pekar på att sjuksköterskor hade attityder till patienter med psykisk störning som krävande patienter som riskerade att skada sig själv och andra. Patienter med psykisk störning ansågs inte vara på rätt ställe inom vården när de behandlades på en somatisk avdelning. Avdelningarnas fysiska miljö och bemanning ansågs inte anpassade för denna patientgrupp. Sjuksköterskor hade attityden att deras förmåga var otillräcklig i vården av patienter med psykisk störning. De ansåg sig sakna kunskap och utbildning samt att de inte alltid såg det som att det låg i deras roll som sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning att vårda patienter med psykisk störning. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom den somatiska vården många gånger har negativa attityder mot patienter med psykisk störning som leder till generaliseringar av patientgruppen. Brist på utbildning och tron på den egna förmågan pekar på att sjuksköterskor behöver ett bättre stöd vid vård av patienter med psykisk störning på somatiska avdelningar. Studien visar också på att en helhetssyn på omvårdnad inte är tydlig när det gäller vård av patienter med psykisk störning inom den somatiska vården. / Patients suffering from mental disorders receive worse treatment for their somatic illnesses than people in general. Patients with mental disorders believe they are treated differently from other people without psychiatric diagnosis in general hospitals. The aim of this review was to describe what attitudes nurses in somatic care have towards patients with mental disorders. The aim was also to examine the quality of the included articles by describing the sample and response rate. This review has a descriptive design and 13 articles were included from the databases PubMed and Scopus. The results imply that the attitude nurses had towards patients with mental disorders is that they were not only demanding but also a risk to themselves and to others. Somatic wards are not considered to be the right place for patients with mental disorders. The physical environment and the number of staff were not adjusted when caring for patients with mental disorders. Nurses perceived their own ability to care for these patients to be limited. They felt that they lacked knowledge and education and that they did not always consider the mental disorder to be their responsibility as nurses in somatic care. The conclusion is that nurses in somatic care many times have negative attitudes towards patients with mental disorders which may lead to generalizing about this group of patients. Lack of education and faith in their own ability shows that nurses need more support in caring for patients with mental disorders in somatic wards. The review also implies that an approach that treats the whole patient is not clear when it comes to the care of patients with mental disorders in somatic care.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk störning isolerades tidigare från samhället. En historisk sammanfattning belyser detta och en beskrivning ges av den psykiatriska behandlingen från medeltiden fram till idag. Begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning, allvarlig psykisk störning samt psykiskt funktionshinder beskrivs. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och omvårdnadsproblem inom psykiatrin återges i en resumé. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt där resultatdelen baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel, publicerade mellan 2002-2012. Resultat: Resultatet mynnade i sex teman: ensamhet, vardagen, omgivningens attityder, självstigma och skam, vårdpersonals bemötande och patientrollen. Diskussion: Resultatdelens olika teman diskuteras. Ett resonemang förs med anknytning till Kari Martinsens omsorgsfilosofi gällande ensamhetens konsekvenser, gemenskapens betydelse, samt hur attityder gällande psykisk störning påverkar självbilden. Interaktionen mellan nämnda områden belyses, slutligen debatteras personliga erfarenheter gällande faktorer som är betydelsefulla för ett ökat välbefinnande. / Background: Patients with serious mental disorder have through history been isolated from the rest of the society. An historical summary of psychiatric treatment from The Middle Ages until today are presented. Concepts such as mental illness, psychiatric disorder, serious mental illness and mental disabilities are described. A recap of the nursing in psychiatric care is given as well as problems attached to nursing in this field. Aim: The aim is to illuminate patients´ experiences of living with serious mental disorder. Methods: A literature review based on nine qualitative scientific articles and one quantitative scientific article published between the years 2002-2012. Results: The result showed six themes: loneliness, every-day, surrounding attitudes, self stigma and shame, the response from health professionals and the role as a patient. Discussions: Themes that emerged in the result are here discussed. The authors connect the themes to Kari Martinsen´s philosophy of caring and a reason is held about the consequences of loneliness, the importance of being part of a community and the impact that attitudes surrounding mental illness have on the self-image. The interaction between the areas is illustrated and finally we debate which factors who are of importance for increased well-being.