No description available.

Syftet med studien var att vid två mättillfällen, år 2012 och år 2014, undersöka hur tandhygienister och tandläkare i en region i södra Sverige upplevde sitt arbete och arbetsplats ur ett salutogent perspektiv samt om fysiska och psykiska krav påverkade hur nöjda de var med sitt arbete. För att undersöka de hälsofrämjande resurserna användes Work Experience Measurement Scale (WEMS). Totalt erbjöds 486 individer inom Folktandvården att delta i den webbaserade enkätstudien, ett konsekutivt urval där endast tandhygienister och tandläkare som svarade båda åren deltog i analysen (n=72). Resultatet rapporterade generellt höga värden i upplevelsen av arbete och arbetsplats. Statistisk signifikant skillnad i WEMS noterades med fler positiva svar år 2012 (p<0,001). Det skilde mest i medel indexvärde i WEMS kategorin “ledarskap” (p<0,013). En signifikant korrelation mellan positiva svar i WEMS och positiva svar gällande nöjdhet med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Över 80 % ansågs sig nöjda med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö i förhållande till fysiska och psykiska krav vid båda mättillfällena. Slutsats är att under en tvåårsperiod försämrades upplevelsen av arbete och arbetsplats bland tandhygienister och tandläkare i en region i Sverige. Majoriteten ansåg sig nöjda med förhållanden mellan arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö och fysiska och psykiska krav. / The aim with this study was, at two occasions, year 2012 and 2014, examine how dental hygienist and dentist in a specific region in south of Sweden experience their work and workplace from a salutogenic approach, and if physical and psychological requirements effects their satisfaction with work. To systematically examine the health promoting resources at the workplace the Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used. A total of 486 dental staff in public dentistry was invited to participate to the web based survey, a consecutive selection of dental hygienist and dentist who answered both year was selected to the data analysis (n=72). The result generally reported high values ​​in the experience of work and workplace. Statistically significant difference in WEMS was noted with more positive responses in 2012 (p<0,001). The WEMS category with the most difference in mean was “leadership” (p<0.013). A significant correlation between positive WEMS answers and positive answers concerning job satisfaction and working environment. Over 80 % considered themself satisfied in correlation to the physical and psychological requirements at their workplace. In conclusion, during a two year follow up, the experience of work and workplace deteriorated among dental hygienists and dentists in a region in Sweden. The majority felt satisfied with the relationships between job satisfaction and working environment with physical and psychological requirements.

Selfiekulturen har under de senaste åren växt sig stark. Över 350 miljoner selfie-relaterade hashtags finns på Instagram och det har arrangerats utställningar med just selfien i fokus. Bland individer som växte upp på 2000-talet, så kallade milleniegenerationen, har mer än hälften någon gång laddat upp en selfie på sociala medier. Plattformen vi fokuserar på är Instagram då det är en plattform för specifikt delning av bilder och med sina 500 miljoner användare är det tydligt hur pass populär plattformen är. Vår studie redogör vilka sociala och psykiska behov som ligger till grund till varför unga vuxna laddar upp selfies på Instagram. Vi undersöker utöver detta vilka upplevelser och psykosociala konsekvenser som kommer ur uppladdningen av selfies samt hur individens behov samverkar med drivkraften inom sociala medier. Vi utförde 10 enskilda forskningsintervjuer med unga vuxna med ett åldersspann mellan 16-26 år. Den kvalitativa intervjumetoden valdes eftersom vi ville få en djupare förståelse kring unga vuxnas användande och behov vad gäller selfies. Utifrån teorier om nya plattformar, självpresentation och identitetsutveckling skapade vi en intervjumanual med frågor som hjälpte oss besvara våra frågeställningar. Våra intervjufrågor delades upp efter teman som representerade huvudpoängen i teorierna vi valde. Tidigare forskning har visat ett samband mellan selfies och självkänsla samt narcissism. Detta hade vi också i åtanke vid val av teorier och frågor. Vår intervjumanual omfattade bland annat frågor kring betydelsen av likes och följare, negativa och positiva känslor som uppkommer av uppladdningen av selfies, redigering av bilder och intervjupersonernas uppfattning om selfiekulturen överlag. När vi sedan ställde frågan “Vad för slags behov tror du/känner du uppfylls av att lägga upp selfies, om något?” svarade 90% av respondenterna att det var bekräftelsebehovet som uppfylldes. Av vårt resultat kunde vi skapa en modell, “Selfie-modellen”, som beskriver hur vi tolkade att individernas användning och känslor samspelar med varandra. Dålig självkänsla var huvudfaktorn som ledde till detta bekräftelsebehov, som sedan uppfylldes av att ladda upp selfies och få likes. Likes och följare genererades av selfie och ledde till en större popularitet på plattformen och gav därav mer uppmärksamhet. Uppmärksamheten skapade en prestationsångest hos användarna som i sin tur ledde till ytterligare bekräftelsebehov. Självkänslan blev då enligt vår tolkning endast tillfälligt förhöjd och gav ingen långvarig effekt. / The selfie culture has during the past years grown very strong. Currently Instagram has over 350 million selfie related hashtags and exhibitions have been arranged with the famous selfie in focus. Amongst the individuals that grew up during the 21th century, so called “millennials”, more than half have at least once uploaded a selfie on social media. The platform we focus on in our study is Instagram. The reason for that is that it is a platform that is specifically meant for photo sharing and with its 500 million users it is clear just how popular the platform is. The aim of our study is to explore what social and psychological needs that underlie in why young adults upload selfies on Instagram.We also highlight the experiences and psychosocial consequences that comes from uploading selfies and how the individual's needs work together with the driving forces within social medias. We performed 10 individual interviews with young adults with an age span between 16-26 years old. The qualitative interview method was chosen to allow us to get a deeper understanding of young adults' uses and needs when it comes to selfies. With the help of theories about new platforms, self presentation and identity development we created an interview manual with questions that helped us answer our questions at issue. Our interview questions were divided into different themes that represented the main points of the theories we had chosen. Previous studies had shown a correlation between selfies and self esteem and narcissism. This was also something we had in mind when choosing theories and questions for our study. Our interview manual included, amongst others, questions about the significance of likes and followers, negative and positive feelings that occur with the act of posting selfies, photo editing and the respondent’s general opinions about the selfie culture. When we later asked the question “What needs do you feel/believe are fulfilled by uploading selfies, if any?” 90% of the respondents answered that it was confirmation needs that was fulfilled. With our result in mind we created a model, “The Selfie-model”, that describes how our interpretation of how the individual's use and feelings interplay with each other. Bad self esteem was the key factor that led to the need of confirmation that was filled by likes. The likes and followers that were generated led to a growth in popularity on the platform , thus giving the user more attention. The attention received created performance anxiety which in turn led to more confirmation needs. The self esteem was, according to our interpretation, only temporarily boosted and didn’t leave a long term effect.

Aim and questions The aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject. In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health?  How does leadership affects teachers' mental health?  What factors create mental health among teachers?   Method In order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model.   Results All the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe. A clear, structured organization with clear responsibilities is of importantance for teachers in order to feel that they have control over their situation. A communicative and relationship-oriented leadership and support from both colleagues and school management can help teachers experience that they can master the demands placed on them. This support may include help to prioritize, to pay attention and be accessible as school management. The school managers also believe that to support the teachers´ self-confidence and let them take responsibility can help the teachers feel mentally well.   Conclusions The school managers have a common view of how they work to make the teachers feel mentally well. The study showed that it is of importance for teachers' mental health, how they are able to respond to the demands placed on them. A clear organization and clear responsibilities increase the feeling of control. The managers have reflected much up on leadership and their way of organizing the school management. They have different strategies and approaches of how to show their support to the teachers, from supporting their self- confidence to showing them general appreciation. / Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om framgångsrika skolledares syn på lärares psykiska hälsa och deras eget arbete avseende detta område. Hur arbetar skolledarna med preventiva åtgärder avseende lärares psykiska hälsa?  Hur uppfattar skolledarna att ledarskapet påverkar lärares psykiska hälsa?  Vilka faktorer skapar psykisk hälsa hos lärare? Metod För att besvara frågeställningarna har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet är baserat på ett riktat flerstegsurval då vår målsättning har varit att undersöka framgångsrika skolledningar avseende lärares psykiska hälsa. Totalt har sex skolledare intervjuats. Studiens empiri har tematiserats och analyserats utifrån krav- kontroll- stöd modellen.   Resultat Skolledarna är eniga om att begreppet psykisk hälsa handlar om att må bra, om balans i livet och att känna sig trygg. Genomgående uttrycker skolledarna att en strukturerad och tydlig organisation, med tydliga ansvarsområden, ger viktiga förutsättningar för att lärarna ska uppleva att de har kontroll över sin situation. Ett kommunikativt och relationsinriktat ledarskap samt stöd från såväl kollegor som skolledning, kan enligt skolledarna hjälpa lärarna att känna att de mäktar med de krav som ställs på dem.  Stödet kan bestå av hjälp att prioritera, att vara lyhörd och tillgänglig som skolledning. Faktorer som kan bidra till att lärare mår psykisk bra är vidare att lärarna får förtroende och möjligheter att ta eget ansvar.   Slutsats Majoriteten av skolledarna i studien har en gemensam syn på hur de arbetar för att lärarna ska må psykiskt bra. Skolledarna uppfattar att lärares psykiska hälsa är starkt relaterad till hur väl lärarna lyckas förhålla sig till de krav som ställs på dem. En tydlig organisation och tydliga ansvarsområden ökar lärares känsla av kontroll. Skolledarna har olika strategier och arbetssätt för att ge stöd till lärarna, vilket de också menar spelar väsentlig roll för lärares arbetsmiljö. Skolledarna i studien har reflekterat mycket över sitt ledarskap och sitt sätt att organisera verksamheten.

The aim of this qualitative study is to understand whether there is a difference for people with mental disabilities to grant the intervention housing with special service; according to either the Law of Support and Service for Persons with certain Functional Impairments (LSS) or to the Law of Social Welfare (SoL). Furthermore, the aim of the study is to explore how user organizations describe their cooperation with the municipality. In this study, I compare the municipalities of Malmö and Stockholm. Individual interviews were conducted with three persons from different user organizations and three interviews were conducted with persons working in the municipality. Information and official documents describing the intervention and the municipalities’ organization were also used for this study. The empirical data was analyzed through the sociology of law approach. The main results indicate that there is a difference between the intervention housing with special service depending on the regulation applied. Regarding housing with special service according to LSS, fewer persons live together and the cost is higher. The analysis shows that SoL and LSS differ in various ways which affect the intervention. The user organizations described the collaboration with the municipality as good but also containing several challenges.

Det finns vetenskapligt stöd som visar på att regelbunden fysisk aktivitet är bra både fysiskt och psykiskt men ett av de största problemen inom detta område är att få kunskap om hur människor på bästa sätt kan motiveras, speciellt ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som motiverar ungdomar till träning. En kvantitativ metod användes med enkäter som delades ut till ungdomar på olika gym. Resultatet visade att ungdomarna motiverades av både inre och yttre motivationsfaktorer. Den mest förekommande motivationsfaktorn var målinriktad träning där målen kunde vara både fysiska, gå ner i vikt, och psykiska, bättre självförtroende. Den slutsats som kan dras är att det finns olika faktorer som påverkar ungdomarna till träning men yttre motivationsfaktorer är det mest förekommande faktorerna.

Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

Att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa kan innebära en påverkan på barnens skolresultat, arbetsliv och möjligheter i vuxenlivet. Vidare risker kan vara missbruk och kriminalitet. Sjutton procent av barnen i Sverige växer upp i ett hem där det förekommer psykisk ohälsa, i många fall lider båda föräldrarna av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan bli en ond cirkel där överföring kan ske från generation till generation. Med rätt stöd kan cirkeln brytas och konsekvenserna av det kan förebyggas genom att tidigt uppmärksamma och fånga upp barnen. Syftet med studien var att beskriva individers upplevelser av att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa. Författarna valde att ta del av de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna genom att genomföra sex livsvärldsintervjuer av vuxna patienter som vårdas inom specialistpsykiatrin. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Maktlöshet, Bristfälligt föräldraskap och Känslomässig sårbarhet. Skildringar av ombytta roller med föräldrarna, skamkänslor, kriminalitet, flykt för sina liv och självmordsförsök beskrevs. Tidigare föreställningar om hur det är att växa upp med föräldrar med psykisk ohälsa och att det kan orsaka att barnet utvecklar egen psykisk ohälsa, bekräftas i studiens resultat. I generationsskiften måste den onda cirkeln brytas, vilket föranleder vidare spridning med information av barns upplevelser och insatser som kan sättas in i ett tidigt skede, för att undvika konsekvenser i ett längre perspektiv för både individ och samhälle

Att ha blivit utsatt för misshandel som barn, är något som påverkar livskvalitén för individen på många sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa befintlig kunskap, av fysiska och psykiska tecken, på att barn utsatts för misshandel. En integrerad systematisk kunskapsöversikt valdes som metod, där den systematiska sökningen utfördes i databaserna Pubmed och PsycInfo. Analysen genomfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver en metod för analys vid integrerade litteraturöversikter. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades. Fjorton studier var av kvantitativ ansats, en var en litteraturstudie och ytterligare en, använde mixad metod. Tecken som framkom efter analys av data var; fysiskatecken på misshandel och psykiska tecken på misshandel med tillhörande undertecken. Blåmärken, ögonskador, frakturer, sömn- och beteendemässiga problem och svårigheter med identifiering av ansiktsuttryck var tecken som kunde ses efter barnmisshandel. Slutsatser som framkom var att det är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om de olika tecken som kan visas efter en misshandel på barn. Detta är viktigt för att sjuksköterskor ska kunna upptäcka och rapportera om misstänkt barnmisshandel.

Livsstilsrelaterad ohälsa är ett växande problem i Sverige såväl som på global nivå, vilket leder till mycket lidande för patienter, men även för deras anhöriga. Livsstilsfaktorer som felaktiga kostvanor, fysisk inaktivitet, dåliga sömnvanor, rökning, övervikt och fetma, stress, för hög alkoholkonsumtion och drogmissbruk leder till försämrad livskvalitet, sjukdom och förtida död. Ohälsan leder även till miljöpåverkan på grund av ökat antal sjukhusinläggningar vilket i sin tur ökar materialanvändning i vården. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En evidensbaserad men hittills otillräckligt beforskad metod som används i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är motiverande samtal (MI). Motiverande samtal bygger på en personcentrerad grund som främjar patienternas egen inre motivation till förändring. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med hjälp av MI för patienter i behov av livsstilsförändringar. Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå där 11 artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade på en tendens till positiva effekter på fysisk aktivitet, kost och vikt, mod, styrka och självkännedom, psykiskt mående, kunskap och motivation. Ett personcentrerat förhållningssätt där patienten är sedd av en stödjande sjuksköterska som ser individens livsvärld och där patientens önskemål beaktas, framstår som centralt för att metoden MI ska få ett positivt utfall. Mer forskning krävs för att verifiera metodens användbarhet för att främja patienters hälsa.