Sammanfattning   Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt. Av dessa handlade tre om patienternas känslor och uppleveler – vilka var instängdhet, långtråkighet och fördelar av att vara isolerad – och tre berörde områden som informanterna ansåg kunde förbättras – bättre miljö, hjälp med tidsfördriv samt förbättrad information. Informanterna upplevde överlag att sjukvården tog väl hand om deras somatiska behov emedan det psykosociala omhändertagandet hade något större behov av förbättring. Slutsatsen blev att isolering kan ge upphov till både positiva och negativa känslor och att patienter ofta kan uppleva fluktuationer mellan dessa. Studien visade att behovet av god information inte kan anses vara tillfredsställt. Vidare önskade informanterna bättre hjälp från vårdpersonalen att hantera den tristess som uppkom under tiden som isolerad. Tristessen ökades av en ostimulerande miljö. Kvaliteten på omvårdnaden av isolerade patienter kan därmed ökas genom att öka resurserna inom dessa områden. / Abstract   The study aimed to enlighten how adult patients isolated in an infection ward experienced their stay. A further object was to explore if the patients from their point of view could suggest any improvements in the nursing process. Five informants were chosen by convenience sampling and were interviewed using a structured questioning guide containing questions about facts, opinions and emotions. The collected information was processed with content analysis. This process resulted in six categories of importance. Three of these were about the informant’s feelings and experiences – which were a feeling of being shut in, boredom and advantages of being isolated – and the other three concerned areas that the informants thought could be improved – better environment, help with recreation and improved information. The total experience of the informants was that the medical service handled their somatic needs well while improvements can be done considering the psychosocial care. The conclusion is that isolation care can bring both positive and negative feelings and that the patients often experience fluctuations between these. The study showed that the need of information is not satisfactory fulfilled. Furthermore the informants wished for better help from the hospital staff to counteract the boredom brought on by isolation. This boredom was increased by an uninspiring environment. The quality of care of isolated patients can be improved by increased resources in these areas.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område. / The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes. Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness. Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis. Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter. The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.

Denna undersökning har haft karaktären av en kartläggning där avsikten varit att få en övergripande bild av hur organiseringen kring boendefrågan ser ut samt vilka resonemang som förs. Med formuleringen boendefrågan avses både boende i det egna hemmet (boendestöd) och boende i gruppbostad. Tolv kommuner har varit aktuella för undersökningen, utvalda efter befolkningsstorlek med följande gradering; under 25 000 invånare, mellan 25 000 och 120 000 samt från 120 000 och uppåt. Övergripande frågeställningar har varit; Hur ser organiseringen ut? Varför ser den ut som den gör? Vilka för- och nackdelar finns ur ett organisations-, personal- och brukarperspektiv, med det valda alternativet? De har tjänat till att komma åt var olika beslut fattas och hur möjligheterna till flexibilitet ser ut kring brukaren. Om behovet förändras, hur snabbt ändras insatsen? Ett antagande i undersökningen har varit att den organisatoriska strukturen påverkar beslutsprocessen, möjligheterna till flexibilitet och hur den enskilde får sina behov tillgodosedda. Detta i sin tur bygger på antagandet att flexibiliteten i såväl beslutsprocessen som verkställigheten är betydelsefull för en grupp individer vars problem och behov kan fluktuera väsentligt. Sammanfattningsvis antyder undersökningen att betydelsen av organiseringen kring beslut och verkställighet är underordnad betydelsen av enskilda medarbetares engagemang och samarbetsförmåga. I undersökningen förekommer exempel på olika former av organisering och där möjligheterna till flexibilitet och anpassning till den enskilde inte upplevs vara direkt kopplade till formen. Istället är det främst tre andra faktorer som påverkar, nämligen; - Enskilda handläggares och enhetschefers engagemang, samarbetsförmåga samt vilja att få till stånd en dialog och flexibilitet kring den enskildes insatser. - Enskilda handläggares och enhetschefers arbetstyngd. - Enskilda handläggares och enhetschefers förmåga samt vilja att tidigt koppla in verkställarnas kompetens. Rapporten är nr 20 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

The relationship to professionals has proved to be a helping factor for personswith severe mental illness, but it is also a relationship characterised by anunbalanced power relation. The aim of this study was to compile and analyze theknowledge of what persons with severe mental illness themselves consider to behelping in the relationship to professionals, and to specifically analyse this from apower perspective. The analysis was conducted using Foucault’s ideas of powerand knowledge, and an empowerment perspective. The method used was anarrative review. Fourteen relevant studies were included, in which fouroverarching themes were identified; building the basis for helping, workingtogether, more than a consumer and the professional role. The institutionalisedknowledge regarding the consumers, their problems and in which way thisrelationship is helping, was understood as an integral part of the power within therelationship. To share power by looking beyond this knowledge, going beyond theinstitutionalised way of helping and instead taking the consumer’s view intoaccount, was seen as helping. This knowledge calls for professionals to, inambition to helping individuals with severe mental illness, be open to the variousdifferent ways of doing so.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. / About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where  people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.

Bakgrund: Personer med psykiska funktionsnedsättningar lever ofta i utanförskap och befinner sig ofta utanför den reguljära arbetsmarknaden. Avsaknaden av arbete eller meningsfull sysselsättning kan medföra en försämrad hälsa och försämrade möjligheter till återhämtning. Föreliggande studie handlar om personer med psykiska funktionsnedsättningar som har en arbetsinriktad sysselsättning. Studien utfördes på ett Fontänhus då en avgränsning till en specifik verksamhet behövde ske.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad sysselsättning har för betydelse för återhämtning hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Frågeställningarna var vilka faktorer i sysselsättning som kan främja respektive hindra återhämtning, med fokus på delaktighet och meningsfullhet i sysselsättning.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har skett med personer som deltar i arbetsinriktad sysselsättning och har en psykisk funktionsnedsättning utifrån en administrativ definition. Analysarbetet har skett med hjälp av meningskoncentrering och empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna återhämtning, delaktighet och meningsfullhet.Resultat: Det framkommer av resultatet att en individanpassad meningsfull sysselsättning, där individen fyller en funktion och känner sig kompetent samt blir erbjuden delaktighet och gemenskap bidrar till att främja återhämtning. Resultatet visade vidare att sysselsättning kan bidra till en förändrad självbild och en struktur som bidrar till att vardagen fungerar. Resultatet visar också att en faktor i sysselsättning som kan hindra återhämtning är konflikter, då risken finns att delaktigheten och gemenskapen drabbas om personer väljer att stanna hemma på grund av dem. Det framgår att frånvarandet av ekonomisk ersättning i sysselsättning kan upplevas negativt och utgöra en hindrande faktor för återhämtning. Kunskapen om vilka faktorer i sysselsättning som kan främja eller hindra återhämtning skulle kunna tillämpas för att utveckla och förbättra olika sysselsättningsverksamheter. / Background: People with mental disabilities often live in exclusion and regularly find themselves outside of the regular labour market. The lack of work or a meaningful occupation can lead to a deterioration in both health and opportunities for recovery. The present study deals with people with mental disabilities that have a work-focused occupation. The study was carried out in a Fountain House, as a demarcation had to be made to a specific division.Purpose: The purpose of the study was to examine what role occupation has in terms of recovery for people with mental disabilities. The questions asked were which elements in occupation might promote recovery and which might prevent, with a focus on participation and meaningfulness in occupation.Method: The study has a qualitative onset. Six semi-structured interviews have been carried out with people involved in a work-focused occupation and that have, as interpreted from the standpoint of an administrative definition, mental disabilities. The analysis work has been made with the help of sentence concentration, and the empiricism has been analysed according to the theoretical outsets of recovery, participation and meaningfulness.Result: As seen from the result, an individual-based meaningful occupation in which the individual fill a function and feel competent, as well as being offered participation and a feeling of community, contribute to a promotion of the recovery of the individual. Furthermore, the result showed that occupation can contribute to a changed self-image and a structure that is of use in a well-functioning everyday life. Another discovery is that conflict is an element in occupation that may prevent recovery, which in turn can affect participation and community negatively, as people may choose to stay at home because of it. It is shown that a lack of economic replacement in occupation can be perceived as negative and constitute an obstruction element for recovery. The knowledge of which elements in occupation that might promote or prevent recovery can be attributed to develop and improve different occupation activities.