Bakgrund: Antalet personer som har någon form av demenssjukdom bedöms till 130 000-150 000 i Sverige. Nio av tio personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Symtomen vid BPSD kan till exempel vara agitation eller ångest. Motiv: Antalet personer med demenssjukdom ökar och därigenom även BPSD. Forskning visar att omvårdnadsåtgärder och personcentrerad vård vid BPSD har positiva effekter för både patient och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att arbeta personcentrerat med omvårdnadsåtgärder i vården av personer med BPSD. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har en positiv inställning till omvårdnadsåtgärder vid BPSD och fokuserar på att ge personcentrerad vård, samtidigt som de erfar brist på resurser för att utföra detta. Två huvudkategorier identifierades; Se personen bakom sjukdomen och Balanserar omvårdnadsåtgärder utifrån engagemang och organisatoriska begränsningar. Till dessa identifierades fem subkategorier; Utgår från personens levnadsberättelse, Arbetar kreativt för att anpassa omvårdnadsåtgärder efter personen, Ser nyttan av individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder vid BPSD, Brinner för omvårdnad och är stolt över sin kompetens i vårdteamet och Hanterar organisatoriska begränsningar. Konklusion: Omvårdnadspersonalen tillämpar personcentrerade omvårdnadsåtgärder i vården av BPSD. Brist på resurser är dock ett hinder i utförandet. Kunskap om omvårdnadspersonalens erfarenheter kan påverka utvecklingen av personcentrerad vård vid BPSD. Insatser som förbättrar välmående för personer med BPSD och stödjande insatser till omvårdnadspersonal behövs och bör implementeras för att gynna framtidens demensvård. / Background: The number of people who have some form of dementia is estimated at 130,000-150,000 in Sweden. Nine out of ten people with dementia will suffer from behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD can be, for example, agitation or anxiety. Motive: The number of people with dementia is increasing and thus also BPSD. Research shows that nursing interventions and person-centered care of BPSD have positive effects for both patient and healthcare professionals. Aim: To describe the nursing staff's experiences of working person-centered with nursing interventions in the care of persons with BPSD. Methods: The study was conducted using a qualitative method with individual semi-structured interviews with eight participants. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The result shows that the nursing staff have a positive attitude towards nursing interventions in the care of BPSD and focuses on providing person-centred care, while experiencing a lack of resources to do this. Two main categories were identified; Seeing the person behind the illness and Balance nursing interventions based on commitment and organizational limitations. Five subcategories were identified for these; The person's life story, Working creatively to adapt nursing interventions to the person, Sees the benefit of individually adapted nursing interventions in the care of BPSD, Passionate about nursing and takes pride in their competence in the care team and Manages organizational limitations. Conclusion: Nursing staff applies person-centered nursing interventions in the care of BPSD. However, a lack of resources is an obstacle in the execution. Knowledge of the nursing staff's experiences can influence the development of person-centred care of BPSD. Interventions that improve the well-being of people with BPSD and supportive interventions for nursing staff are needed and should be implemented to benefit the future of dementia care.

Bakgrund: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är samlingsnamnet för en rad vanliga symtom som kan uppträda vid demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom beräknas öka i framtiden som följd av en åldrande befolkning och därmed ökar även behovet av kunskap kring BPSD. I dagsläget används läkemedel mot BPSD trots begränsad effekt och allvarliga biverkningar. Att leva med en demenssjukdom beskrivs av drabbade personer som både jobbigt och obehagligt. De beskriver en ovisshet i att inte veta vart en är, vem andra på platsen är eller ens om det är en trygg plats att vara på. Syfte: Att sammanställa kunskap kring omvårdnadsåtgärder samt dess effekter vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod: Författarna har genomfört en integrativ litteraturstudie. Kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omvårdnadsåtgärder och dess effekter: Musik, Personcentrerat förhållningssätt, Fysisk aktivitet, Avslappning och beröring, Dockterapi, Robotdjur, Belysning och Kombination av icke-farmakologiska interventioner. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder har positiva effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder bör användas som förstahandsbehandling och vara personcentrerade. Sjuksköterskans kunskap och ledarskap anses ha en nyckelroll för att omvårdnadsåtgärderna ska implementeras i den kliniska verksamheten samt för att ändra nuvarande attityder kring läkemedel och omvårdnadsåtgärder. Omvårdnad bör få en större roll inom demensvården för att uppfylla behov.

Att växa upp i ett hem med missbruksproblematik blir alltmer uppmärksammat i dagens samhälle. Detta leder till en rad olika konsekvenser för barn både på kort och lång sikt. Dessa barns hälsa och utveckling riskerar att påverkas till följd av hemsituationen. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser socialarbetare ser hos barn som växer upp i hem med missbruksproblematik. Studien fokuserar på alkohol och narkotikamissbruk. För att besvara syftet har vi genomfört fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som möter dessa barn. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på våra frågeställningar. Vårt material har analyserats genom tematisk analys. Det resultat som framkom var att de barn som växer upp i hem med missbruk får fysiska, psykiska och sociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Genomgående teman som präglat vårt arbete är skam och utanförskap, social utsatthet och stöd och insatser.

Background: The proportion of young people with mental health problems increases within the school, which places greater demands on school nurses and their ability to meet these pupils. Upbringing, family social position and living conditions are factors that affect the health of individuals. School nurses are included in student health and has an important role in mental health problems, both in terms of early identification and provide support to students as well as the promotion of health. School nurses are often alone in their profession within the individual school, which places high demands on the ability to work independently, make their own decisions and be confident in their area of expertise. Through their accessibility, the school nurse has a central position to identify and capture pupils with mental health problems and early provide of support to foster students' development and learning. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's work with young people's mental health problems within the school. Method: A systematic literature review. Searches conducted in Cinahl, PsycInfo, PsycArticles and ERIC resulted in six articles for review and analysis underlying the results. Results: The result presents four themes with related categories that emerged through analysis. These consist of: identification of mental illness, measures in mental health, health promotion of mental health/illness and collaboration around pupils with mental illness. Conclusion: By their position at the school, school nurses constitutes a key figure in identifying mental health problems among pupils through their accessibility, communication skills and the use of screening tools. Prevention and health promotion are important, but the time and the conditions specified for this purpose are lacking. / Bakgrund: Andelen ungdomar med psykisk ohälsa ökar inom skolan, vilket ställer högre krav på skolsköterskor och deras kompetens att möta dessa elever. Uppväxt, familjens sociala ställning och levnadsvillkor är faktorer som påverkar hälsan hos individer. Skolsköterskor ingår i elevhälsan och har en viktig roll i arbetet med psykisk ohälsa, både vad gäller att tidigt identifiera och ge stöd till elever samt arbeta hälsofrämjande. Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession inom den enskilda skolan, vilket ställer höga krav på förmågan att kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg inom sitt kunskapsområde. Genom sin tillgänglighet har skolsköterskan en centrala position för att kunna identifiera och fånga upp elever med psykisk ohälsa och tidigt kunna erbjuda stöd för att främja elevers utveckling och lärande. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskans arbete med ungdomars psykiska ohälsa inom skolan. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningar som utförts i Cinahl, PsycInfo, Psycarticles och ERIC resulterade i sex artiklar som efter granskning och analys ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman med tillhörande kategorier som framkommit genom analys. Dessa består av: av identifiering av psykisk ohälsa, åtgärder vid psykisk ohälsa, hälsofrämjande arbete kring psykisk hälsa/ohälsa samt samverkan runt elever med psykisk ohälsa. Konklusion: Skolsköterskor utgör, genom sin position på skolan, en nyckelperson vad gäller att identifiera psykisk ohälsa hos elever genom sin tillgänglighet, kommunikativa färdigheter och användning av screeningverktyg. Förebyggande och hälsofrämjande arbete är viktigt, men både tid och förutsättningar saknas för detta ändamål.

<p>Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.</p><p>I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.</p><p>Läs om livet som tvångssjuk.</p>

Bakgrund: Historiskt sett har alkoholanvändning varit ett normativt beteende för ungdomar, en trend som från år 2000 har vänt då både andelen ungdomar som dricker samt mängden alkohol har minskat kraftigt. Därför brister kunskapen om huruvida den nya generationen av ungdomar börjar dricka alkohol av samma eller helt andra anledningar än tidigare. Därav finns det ett behov av att studera vilka bestämningsfaktorer som predicerar, det vill säga vilka faktorer som kan förutsäga alkoholdebut hos den nya generationen av ungdomar. Syfte: Denna studie syftar till att identifiera bestämningsfaktorer i form av föräldraskap och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut i Västmanlands län samt undersöka om dessa bestämningsfaktorers prediktionsförmåga skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Metod: För att undersöka vilka bestämningsfaktorer för föräldrafaktorer och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut användes en kvantitativ metod med sekundärdata från den longitudinella kohortstudien The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort). Två mätningar inkluderas i studien varav den första basmätningen utfördes 2012 och den andra uppföljningsmätningen utfördes 2015. Multivariata logistiska regressioner har legat till grund för studiens analyser. Resultat: Föräldrafaktorer i form av psykisk och fysisk utsatthet var prediktiva för ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid justering för confounders. Psykiska besvär i form av ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psykosomatiska besvär och antisocialt beteende predicerade ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid för ADHD och psykosomatiska besvär vid justering för confounders. Antisocialt beteende var den enda bestämningsfaktorn som predicerade alkoholdebut efter att confounders justerats för. Slutsatser: Föräldrafaktorer tycks inte predicera med alkoholdebuten. För psykiska besvär är antisocialt beteende den enda bestämningsfaktorn som visar en prediktiv effekt för ungdomars alkoholdebut. Den könsskillnad som uppkom var att psykosociala besvär predicerade flickors alkoholdebut men inte pojkars alkoholdebut. / Background: Historically, alcohol use has been a normative behavior for adolescents, a trend that has turned from the 21st century when both the proportion of adolescents who drink and the amount of alcohol have decreased sharply. Therefore, the science shows a lack of knowledge about the new generation of adolescents where those who still consume alcohol, drink for the same or quite different reasons than before. There is a need to study which determinants are predicting, that is which factors can foretell the first initiation of alcohol for the new generation of adolescents. Aim: This study aims to identify determinants in the form of parenting and mental disorders that predict adolescent’s first initiation of alcohol in Västmanland County and investigate whether the prediction ability of these determinants differs between boys and girls. Method: To investigate which determinants of parental factors and mental disorders predicts adolescent’s alcohol initiation, a quantitative method with secondary data from a longitudinal cohort study was used The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort) was used. Two measurements are included in the study, which the first basic measurement was performed in 2012 and the second follow-up measurement was performed in 2015. Multivariate logistic regressions have been the basis for the study's analyzes. Results: Parental factors as mental and physical exposure were predictive for adolescent’s alcohol use. However, the predictive effects disappeared when adjusting for confounders. Mental disorders as ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psychosomatic disorders and conduct problem predicted adolescent's alcohol use. However, the predictive effects disappeared for ADHD and psychosomatic disorders when adjusting for confounders. Conduct problem was the only determinant that predicted alcohol after confounders were adjusted. Conclusions: Parental factors do not seem to predict alcohol initiation. For mental disorders, antisocial behavior is the only determinant that shows a predictive effect with the adolescent's alcohol initiation. The gender differences that emerge were that psychosocial problems predicted girl’s alcohol initiation but not for boys.

Background: Mental illness is a growing problem in society, which means that pediatric nurses in neonatal departments meet parents with mental illness more and more often. The pediatric nurse should respond to all children and families in a respectful, empathetic and careful manner, as well as be able to identify the child's and family's resources and needs. Purpose: To describe the pediatric nurses' experience of responding to parents with mental illnesses in neonatal departments. Method: Qualitative design with inductive approach. Data was collected through four semi-structured focus group discussions, with 18 pediatric nurses. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis resulted in three categories; experience of inadequacy, experience of insecurity and experiences whit good structure and increased knowledge. Frustration and uncertainty were prominent in the discussions and were mainly due to lack of knowledge or lack of cooperation between instances. Anxiety and fear were felt to have a negative impact on the responding between nurses and parents. Feelings of security appeared in good structures and higher levels of knowledge. Conclusion: By raising awareness of pediatric nurses' thoughts and feelings of responding to parents with mental illness, a development and improvement can be made with regard to knowledge and working methods in the field. Education, tutorial and better interdisciplinary co-operation create security, which has a positive impact on the respond and furthermore, the role of the parents strengthens, which ultimately will be beneficial for the child and its development. Keywords: Focus group, Lack of knowledge, Mental illness, Qualitative study, Uncertainty. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället, vilket medför att barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar träffar föräldrar med psykisk sjukdom allt oftare. Barnsjuksköterskan ska bemöta alla barn och familjer på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt, samt kunna identifiera barnets och familjers resurser och behov. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av att bemöta föräldrar med psykiska sjukdomar på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsdiskussioner, med 18 barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; upplevelse av otillräcklighet, upplevelse av otrygghet och upplevelser vid god struktur och ökad kunskap. Frustration och osäkerhet var framträdande i diskussionerna och uppkom främst på grund av kunskapsbrist eller bristande samarbete mellan instanser. Oro och rädsla upplevdes påverkade bemötandet negativt. Trygghetskänslor infann sig vid goda strukturer och högre kunskapsnivå. Slutsats: Genom att öka medvetenheten om barnsjuksköterskors tankar och känslor av att bemöta föräldrar med psykisk sjukdom, kan en utveckling och förbättring ske avseende kunskap och arbetssätt inom området. Utbildning, handledning och bättre tvärprofessionellt samarbete skapar trygghet vilket påverkar bemötandet positivt och vidare stärker föräldrarnas roll, något som i slutändan blir gynnsamt för barnet och dess utveckling. Nyckelord: Fokusgrupp, Kvalitativ studie, Kunskapsbrist, Osäkerhet, Psykiska ohälsa.

<p>Background: There has been a process of de-institutionalisation and mental health care re-forms in Sweden. Social services are, according to the law, responsible for helping persons with mental illness to live a life like others and to participate in the community. The aim of the study was to describe the culture in one of the social services adult day care center for social relations and activities in Stockholm. The aim was also to focus on the importance of the adult day care center for recovery and empowerment from the participants´ perspective. Methods Observations in the adult day care center were combined with four interviews with regular participants. Findings The culture could be described as a jovial "non-family" where the professionals had a parenting position and the participants could be seen as adult family members. Although the "non-family" could offer protection, safety and possibilities for re¬covery and empowerment, the study showed that there is a lack of opportunities for recovery and empowerment. Implications The possibility for people with mental illness to live like others and participate in the community is limited to a parallel participation and the question is if and how an interactive participation can be achieved.</p>

<p>I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen.</p><p>In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.</p>

<p>Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.</p>