Social workers who working with housing support through the Social Services Act (SOL) has in their profession several factors to take into account to create influence for the individual users. They are governed by the rules of the local organization, their own valuations as well as the users will and needs which constitutes their discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and act to realize users influence as well as which difficulties they may meet and how they handle them. In order to fulfill the aim qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by the theoretical frameworks “empowerment” and “discretion”. The result showed that professionals wants to meet the users requests but they use their discretion in different ways. For example follow the rules of the organization, ignore them or find ways to go around them. The financial constraints of the organization, the fact that they have more users in need of support and that their assignments are more micromanaged are factors that limit user influence.

No description available.

Astma är en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sätt att förhålla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förändrad identitetsupplevelse samt att hitta effekter på livskvaliteten genom att sammanställa befintlig forskning på området. De frågeställningarna som valdes var på vilket sätt vuxna förhåller sig olika till sjukdom? Hur detta förhållningssätt påverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder använder människor som är sjuka för att leva så normalt som möjligt? Påverkas livskvaliteten? Om så, på vilket sätt? Materialet har belysts med hjälp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ påverkan på dagligt liv vilket gav försämrad livskvalitet. Slutsatsen var att somliga människor accepterade sjukdomen och andra gjorde det inte och de som accepterade den använde sig av olika metoder för att klara det dagliga livet. Psykisk ohälsa var mer vanligt hos astmatiker än hos andra samt de hade en lägre grad av livskvalitet. / Asthma is a common disease and the aim of this study was to cast light on different ways of relating to disease- if the disease can lead to changed perception of identity as well as finding effects the disease has on quality of life trough putting together existing research in the area. The questions at issue were how people relate to disease and how that affects the experience of identity? What methods do ill people use to live as normal as possible? Is quality of life being affected and if so, how is it being affected? The material was beings worked up with the aid of Antonovskys' and Hansson- Schermans theories on KASAM and identity- crisisdevelopment. The base of this study consisted of literature found through searches in the database PUBMED. The result showed that asthma has an effect on daily life which resulted in a lower degree of quality of life. The conclusion was that some people accepted the disease and some didn't. Those who did had different methods they used in their daily life. Mental ill health was more common in people with asthma then those without asthma.

This thesis aims to provide a deeper understanding of how collaboration between different authorities and organizations works in the capacity of solving problems. The empirical example that the study is based on is the collaborative process that aims to work with and improve the mental health of children and young people. The focus is on understanding the conditions and challenges that can occur within this type of work. Furthermore it strives to seek answers to how the theoretical dimension of collaboration relates to reality. To answer the research questions, the study uses concepts such as collaboration theory and qualitative method in the form of interviews.  Results show several prerequisites and challenges within the collaboration process that affects the mental health of children and young people. Communication is for example a tool that is used extensively, but which can also cause some difficulties within the joint work. It can also be stated that the collaboration process that has been investigated as a whole has a close connection to the theoretical account of how collaboration works. However, the interviewees' stories highlight some practical elements that are not part of the theoretical understanding of how collaboration works, for example that it can be challenging to create a routine and independent collaboration.

Världen över finns idag över 58 miljoner människor som är drabbade av någon form av demenssjukdom och cirka 95% av alla med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD innefattar många olika symtom och några vanliga symtom är fysisk och verbal aggression, depression, oro och apati. Vårdpersonal inom hälso-och sjukvården kommer att möta och vårda dessa personer i sitt arbete och behöver därför besitta rätt kunskap för att bemöta personerna på bästa sätt. För att förstå vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD så behöver detta studeras. Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD. Författarna valde därför att göra en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier, att ofta möta våld är svårt och känslomässigt utmanande, att lära känna personen samt individanpassa mötet är viktigt, att den fysiska miljön har betydelse men det är svårt att anpassa den, att samarbeta kan vara svårt men skapar möjlighet att se hela personen, brist på vårdpersonal och tid äventyrar vården, att kunskap samt utbildning är nödvändigt och önskvärt. Vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med BPSD visade att det kan vara tungt och utmanande därför behövs mer tid, utbildning och stöd från organisation för att kunna lära känna, bemöta samt vårda personen med BPSD. Mer forskning på hur tidsbrist och kontinuitet påverkar vårdpersonal i vården av personer med BPSD behövs.

Många unga vuxna i Sverige är diagnostiserade med psykisk ohälsa vilket kan leda tillaktivitetsproblem inom en rad olika livsområden. Flertal studier finns om arbetsterapeutiskainterventioners effekt för målgruppen. Det finns fåtal studier som fångar arbetsterapeutenserfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetetvar att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykiskohälsa. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en semistruktureradintervjuguide. Deltagarna arbetade i olika delar av Sverige och totalt intervjuades 11arbetsterapeuter. Resultatet visade att motivation är viktigt i arbetet med unga vuxna medpsykisk ohälsa. Flertalet deltagare förespråkade gruppinterventioner som åtgärd förpatientgruppen men det fanns undantag. Resultatet visade även att arbetsterapeuterupplevde att deras insatser för unga vuxna sattes in för sent.Konklusionen är att arbetsterapeutiska insatser behöver sättas in i ett tidigare skede. Tidigareinsatser kan minska patientgruppens risk för livslång funktionsnedsättning och minskasuicidrisken. Slutsatsen är att arbetsterapeuters åtgärder kan spela en viktig roll vidvårdinsatser för unga vuxna med psykisk ohälsa men mer forskning inom området behövs.

Genom studien har jag kommit fram till att det nära samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebär att informanterna upplever sin vardag bättre, sedan de fick tillgång till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fått ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bättre förutsättningar vid myndighetskontakter när deras personliga ombud hjälper dem med detta. Det positiva bemötandet från de personliga ombuden är A och O, klienterna känner sig både sedda och förstådda. Även då mina informanter och de personliga ombuden har olika åsikter, kan de resonera. Informanterna i min studie upplever att där blir en dialog, att de personliga ombuden lyssnar på dem. Stödet från de personliga ombuden gör att medverkan för informanterna underlättas vid myndighetskontakter, dels för att de får konkret hjälp. Men också för informanterna upplever att närvaron av de personliga ombuden gör att myndighetskontakter blir positivare. Det positiva bemötandet informanterna får från sina personliga ombud är viktigt, de upplever att de blir respekterade. Informanterna upplever att deras livssituation blivit bättre, eftersom de har fått hjälp med att reda ut sin svåra ekonomiska situation. De upplevde att deras personliga ombud varit och är, ett stöd för dem. Men särskilt i början av kontakten, när informanterna själva ansåg att de inte hade förmågan att klara vardagen. De upplever att stödet från de personliga ombuden, har gett dem bättre självförtroende som gjort att de blivit socialt aktivare.Payne (2002) menar att empowerment har blivit ett allt viktigare synsätt när det gäller social utveckling, men också att det finns en stor fara i detta arbetssätt. När man flyttar över makten från omgivningen kan klienten bli utan stödåtgärder, om klienten inte har uppnått tillräcklig förmåga själv att hantera ansvaret som det innebär. Men utifrån intervjuerna så har klienten inte blivit utan stödåtgärder, utan snarare att deras personliga ombud finns kvar. Men i mindre utsträckning än i början av deras kontakt, eftersom behovet av hjälp inte är lika stort nu. Jag upplevde att klienterna kände en trygghet, de vet att deras personliga ombud finns kvar som ”back upp”. Denna vetskap gör att klienterna vågar agera på egen hand. Dels för att klienterna har blivit självständigare, för att deras självförtroende har växt. Men också för att deras sociala kompetens har ökat. Dessutom tog de personliga ombuden i inledningsskedet av kontakten tag i det som var akut, som skuldsanering, bostadsbidrag etc. Detta har gjort att de praktiska problemen blivit mindre eller att de inte finns längre, men också att klienterna faktiskt i den nära kontakten med sina personliga ombud till viss del har lärt sig hur de själva ska agerar.De främsta framgångsfaktorerna för klienterna som jag upplever det, är bemötande från de personliga ombuden. Bemötandet var centralt i alla intervjuerna, och viktigt för klienterna. Klienterna upplevde att deras personliga ombud var hjälpsamma, snälla, lyssnade, var trevliga och förstående. Detta tolkade jag som en avgörande betydelse för klienterna skulle orka gå in i en empowerments-process. Enligt Boman & Jönsson (2006) måste vi utgå från att alla är olika snarare än att alla än lika. Där ett bra bemötande ofta handlar om vilka föreställningar om funktionshinder som finns hos personer utan funktionshinder, där våra attityder påverkar våra handlingar. Det är inte ovanligt att funktionshindret överskuggar allt och ger full identitet och föreställningar om svaghet och oförmåga vilket får förödande konsekvenser för den enskilde individen som inte följer normen eller kan ta för sig i samhället. Dessa konsekvenser begränsar de personliga ombuden genom att de möter klienterna med förståelse och tid, de möts som två individer.Genom intervjuerna har också träffpunkten nämnt som betydelsefull för mina fem informanter, detta tolkar jag också som den har en enorm betydelse för informanterna. Träffpunkten står för den dagliga sociala kontakten, för de flesta av informanterna. Detta gör att de får en möjlighet till återhämtning, där deras arbete och samarbete med handledare gör att de får kraft att själv kunna vara mer aktiva i det som rör deras vardag och liv. Däremot är informanterna snarare i en återhämtningsprocess, en process som kan leda till empowerment. Syftet med empowerment är att hjälpa klienten att få makt över beslut och handlingar som rör deras eget liv. Detta kan uppnås genom att stärka klientens förmåga att utöva denna makt och att flytta över makt från omgivningen till klienterna, där personligt ombud skall argumentera för klienternas åsikter och behov, men också att åstadkomma social förändring. Till viss del har klienterna fått makt över beslut och handlingar som rör deras eget liv, men fortfarande är där långt kvar för klienterna innan de uppnått empowerment som det definieras i litteraturen. Men utifrån klienternas perspektiv upplever de empowerment, eftersom stödet från de personliga ombuden har gjort att de fått bättre livsvillkor.Enligt Nilsson & Malm (2002) är arbetssättet case management och funktion inte kopplad till någon specifik yrkesgrupp och kan på vissa ställen också innehas av icke professionella. Enligt Personligt ombud (2006) är rekrytering av personligt ombud den avgörande förutsättningen för en framgångsrik verksamhet. Under intervjuerna framkom inte vad för utbildning informanternas personliga ombud hade, däremot att informanterna var nöjda med sina personliga ombud. De pratade varmt om sina personlige ombud, och bemötandet var centralt i intervjuerna. Informanterna menade att även om de inte alltid hade samma inställning, så hade de en dialog. Jag fick uppfattningen utifrån intervjuerna att de personliga ombuden var professionella i sitt bemötande, vilket kan beror på rekryteringen. De som söker tjänsten har ett stort intresse för att arbeta med personer med psykiska funktionshinder, och vet att service, vård och stöd ska vara anpassade efter individens förutsättningar. Detta kan jag koppla till Blomdahl Frej (1998) socialpedagogiska förhållningssätt, där det främsta arbetsredskapet är relationen. Där man ser och bemöter varandra som personer och utgår från klientens förmågor. Holm (2001) menar att alla möten med en hjälpsökande är betydelsefulla, det innebär att det ställs höga krav på den professionelle hjälparens förmåga att hantera dessa möten. Motparten skall känna sig sedd, bekräftad och förstådd. Syftet med empati inom ramen för ett professionellt förhållningssätt är att ge vägledning i bemötandet och hjälpen åt de hjälpsökande. Utifrån intervjuerna får jag uppfattningen att de personliga ombuden har detta professionella förhållningssätt i mötet med klienterna, en empatisk förmåga som bidrar till återhämtning.Utifrån intervjuerna kan jag använda begreppet återhämtning, för att informanterna har börjat skaffa sig makt över sitt liv. De har börjat vara aktivare både i det sociala livet, och vid myndighetskontakter. Empowerment för att de fortfarande är i behov av hjälp och stöd från sina personliga ombud, men bara till viss del. Men trots allt ringde de fortfarande till sina personliga ombud, särskilt då när det gällde myndighetskontakter Enligt Hansson (2005) används empowerment för att understryka behovet av att stärka situationen för psykiskt funktionshindrade. Klienterna upplevde att de fått självförtroende, och blivit socialt aktivare. Kontakten med deras personliga ombud var mindre kontinuerligt nu, men de tyckte det var en trygghet att deras personliga ombud fanns till hands. Klienterna ringde när de behövde hjälp eller stöd, och när inte klienterna hört av sig på ett tag ringde deras personliga ombud till dem. Klienterna träffade sina personliga ombud 1-2 gånger/vecka nu, de ansåg att det största behovet av stöd och hjälp var i början av kontakten. Eftersom de personliga ombuden då behövda reda ut klienternas ekonomiska situation, som var mycket besvärlig.Enligt Psykiatrisamordning (nr 5, 2006) är ekonomin en aspekt som det sällan talas om, men ekonomisk misär är ett stort hinder för återhämtningen Detta framkom också genom intervjuerna hur lättade och glada klienterna var, över att de fått hjälp med att reda ut sin ekonomiska situation. Printz (2004) menar att en stor del av de psykiskt funktionshindrade på grund av sin sjukdom inte har förmågan att framföra vad de är i behov av. Författaren menar vidare att psykiskt funktionshindrade kan ha olika svårigheter i den vardagliga livsföringen som exempelvis handlingsförlamning. Detta framkom tydligt genom intervjuerna, där informanterna hade svårigheter att ta hand om sin ekonomi. De hade också svårt att veta vad de kunde få hjälp med, t ex. tandvårdskort eftersom medicinerna påverkat åtminstone två av informanternas tänder negativt.Agrell (2002) menar att hur stort det psykiska handikappet blir, är beror på vilket bemötande och stödinsatser den psykiskt funktionshindrade personen får. Stödet från de personliga ombuden och mötesplatsen minskade det psykiska funktionshindret för klienterna, eftersom både arbetsförhållande och bemötande gjorde att de kunde hantera sin situation. Payne (2002) menar att i ett personligt inriktat arbete använder man sig av klienternas färdigheter och styrka i syfte att förbättra deras kompetens genom hjälp till självhjälp. Det framgår tydligt genom mina intervjuer att både träffpunkten och de personliga ombuden fokuserar på det klienterna är bra på, vilket stärker dem. De har levt många år i skuggan av sin sjukdom, detta har gjort att de tappat tron på sig själv. Nu får de uppmuntran och stöd, att plocka fram de färdigheter som de har. Detta ger hjälp till självhjälp, klienterna är kanske inte symptomfria, men de har blivit starkare. Genom stödet från de personliga ombuden och arbetet på träffpunkten, har de utvecklat en annan roll än bara patient/klient. Detta kan jag tolka som att de personliga ombuden och träffpunkten har en avgörande betydelse, om klienten skall få kontroll över sitt liv och uppnå empowerment. / Kronkvist, M. Klient, personligt ombud och empowerment - ur ett klientperspektiv. Client, case manager and empowerment - out of client perspective. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Undersökningen bygger på en empiriskt kvalitativ studie med en utforskande ansats, utifrån ett klientperspektiv. Ett övergripande syfte är att undersöka om personligt ombud kan bidra till att klienterna får ökat självförtroende och kontroll över sitt liv dvs. empowerment. Framförallt vill jag studera hur klienterna själva upplever det att ha ett personligt ombud. Mitt syfte är även att belysa klienternas upplevelser och erfarenheter av personligt ombud, utifrån ett klientperspektiv.Undersökningen visar att klienterna är mycket nöjda, och att de har ett stort förtroende för sina personliga ombud. Klienterna upplever att det är ett stöd och en trygghet att ha ett personligt ombud, särskilt vid myndighetskontakter. Klienterna framhåller det positiva bemötandet, stödet vid myndighetskontakter, och att de personliga ombuden är flexibla som viktigt. Dessa faktorer indikerar om att det främjar klienternas autonomi och oberoende, men också att stödet besparar klienterna frustration som annars skulle ha försämrat deras hälsotillstånd. Undersökningen visar genom klientintervjuerna, att det positiva bemötandet gör att klienterna successivt utvecklar ett självförtroende som främjar deras självständighet.Undersökningen visar också att deras träffpunkt fyllde en mycket viktig funktion för den dagliga sociala kontakten, där har de ett arbete, vänner och handledare som de kan prata och omgås med.

Crohn’s sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som uppträder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast är dock ileum och colon. Orsaken är ännu okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn’s sjukdom, om sjukdomen påverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa studier samt en kvalitativ. Resultatet visade bland annat på fysiska skillnader mellan individer med Crohn’s sjukdom och en ”frisk” kontrollgrupp, att sjukdomen i vissa fall är en bidragande orsak till ångest och depression och att den inverkar negativt på livskvaliteten. / Crohn’s disease is a chronic, inflammatory bowel disease which appears with frequent relapses. All parts of the gastrointestinal tract may be involved, but the most common parts to be affected are ileum and colon. The etiology behind the disease remains unknown. The aim of this study was to explore the experience of living with Crohn’s disease in adult individuals, the impact on quality of life and physical and psychological aspects. The present study was based on eight quantitative studies and one qualitative. The result suggests that there are physical differences between patients with Crohn’s disease and a “healthy” control group, that patients with Crohn’s disease frequently get depressed and feel anxious, and that the disease has a negative impact on quality of life.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet. Resultat: Innehållet i informationen som efterfrågas varierar mellan kön och ålder. Informationsgivandet är av betydelse för bröstcancerpatienter under behandlingsprocessen. Yngre kvinnor efterfrågar information om framtiden medan äldre vill ha information utifrån den behandling de befinner sig i. Män efterfrågar könsspecifik information anpassad för dem då det mesta som finns är anpassad för kvinnor. Slutsats: Informationsbehoven hos bröstcancerpatienter varierar bland annat beroende på ålder och kön. Således är det inte tillräckligt att dela ut generella informationsbroschyrer eller böcker för att täcka behoven. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera varje individs behov individuellt och dessa ska förses på bästa sätt. / Background: Annually around 7000 women get diagnosed with breast cancer in Sweden. This means that around 20 women receive a breast cancer diagnose every day, while more than 40 men are affected annually in Sweden. Patients´ react differently when receiving a breast cancer diagnosis therefor information that is being offered to patient is of significant, because it help them prepare both physically and psychologically prior to treatment. Aim: To identify breast cancer patient’s information needs related to treatment. Method: A literature review of eleven articles was conducted to answer the aim of the study. Result: The information content varies between gender and age. Providing information during the treatment process is of significance. Younger women are asking for information about the future while older prefers information about the treatment they are in. Men are looking for gender-specific information appropriate for them when most of the information is appropriate for women. Conclusion: The information needs of breast cancer patients vary, depending on age and gender. Thus, it is not enough to distribute general information leaflets or books to cover the needs. Nurse's task is to identify each individual's needs individually and these must be provided in the best way.

Bakgrund: Kärlkramp är en kranskärlssjukdom som drabbar många människor och medför en sänkt livskvalité samt hälsa för patienten. För att minska patienternas sjukdomsbörda i det dagliga livet, krävs det att sjuksköterskan är insatt i sjukdomen och hur den upplevs av patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hur det är att leva med kärlkramp. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med kärlkramp delade en gemensam upplevelse av att ha ett begränsat liv, både ur ett psykiskt-, fysiskt- samt socialt perspektiv, som delades upp i fyra huvudkategorier: upplevelser av fysiska besvär, upplevelser av en begränsad livsstil, upplevelser av psykiska besvär och behov av strategier för att hantera sin sjukdom.Konklusion: Patienternas upplevelser av att leva med kärlkramp indikerade att sjukdomen hade en omfattande inverkan på deras liv. Sjukdomen hade en negativ påverkan på såväl det upplevda välbefinnandet som den fysiska funktionen, vilket påverkade patienternas sociala tillhörighet och förmåga att utföra aktiviteter. Många patienter upplevde en förändrad inställning till livet samt den egna självbilden. En ökad kunskap om patienters upplevelser av kärlkramp skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård. / Background: Angina is a coronary artery disease that affects many people and causes reduced quality of life and healthfor the patient. In order to reduce the patients’ burden of the disease in daily life, it’s required that the nurse is familiarwith the disease and how it’s experienced by the patients. Aim: The purpose was to elucidate patients’ experiences ofliving with angina. Method: This study was conducted as a general literature study with an inductive approach andincluded eight different scientific articles. Result: Patients with angina shared a common experience of leading a limitedlife, both from a psychological-, physical- and social perspective, divided into four different main categories: experiencesof physical problems, experiences of a limited lifestyle, experiences of psychological problems and need for strategies to manage their illness. Conclusion: Patients’ experiences of living with angina indicated that the disease had an extensive impact on their lives. The disease had a negative impact on both perceived well-being and physical function, which affected the patients’ social belonging and ability to perform activities. Many patients experienced a changed attitudetowards life and one's self-image. An increased knowledge of patients’ experiences of angina could contribute to more person-centered care.