<p>1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.</p>

Background: There has been a process of de-institutionalisation and mental health care re-forms in Sweden. Social services are, according to the law, responsible for helping persons with mental illness to live a life like others and to participate in the community. The aim of the study was to describe the culture in one of the social services adult day care center for social relations and activities in Stockholm. The aim was also to focus on the importance of the adult day care center for recovery and empowerment from the participants´ perspective. Methods Observations in the adult day care center were combined with four interviews with regular participants. Findings The culture could be described as a jovial "non-family" where the professionals had a parenting position and the participants could be seen as adult family members. Although the "non-family" could offer protection, safety and possibilities for re¬covery and empowerment, the study showed that there is a lack of opportunities for recovery and empowerment. Implications The possibility for people with mental illness to live like others and participate in the community is limited to a parallel participation and the question is if and how an interactive participation can be achieved.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet. Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen. In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel. I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor. Läs om livet som tvångssjuk.

<p>Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet.</p><p>Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.</p>

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

The purpose of this study was to describe and analyse the significance of social support to adults with psychiatric disabilities, based on the individual's experiences. This includes research questions concerning what type of social support was perceived to be beneficial or restrictive, which relational aspects were considered having a beneficial or restrictive effect on the support- and recovery process, as well as what strategies and capacities the individual developed on their own in order to cope with their obstacles and disadvantages. The empirical material was based on qualitative inteviews with ten individuals that defined themselves as having psychiatric disabilities. They were each interviewed on three occasions. The repetetive form of the interviews lead to three separate interview guides being created over the course of the data collection process. The goal of the first interview was to get a general idea of the subject's daily life, activities, arenas, relationships and support. The second interview focused on meaningful relationships. The third and final interview had one general and one individual part. The general part focused on the subject's psychiatric disabilities, their opportunities as well as existing and desired support measures. The subject matters in the individual part were related to the previous interviews with each of the participants and aimed to develop or expand on previous discussion. The material was analysed using theories about social support and recovery and was presented with roots in four different networking entities: close and extended family, friends, coworkers and fellow students, as well as formal support instances. The result showed that it is the support with mobilising qualities that is beneficial to the recovery process. It increases the individual's degree of control over their illness, obstacles and challenges. In addition, it appeals to the individual as a central actor and as a person with difficulties as well as resources. The fact that the social support from the various support agencies have varying focus and direction benefits recovery since it increases the individual's opportunity to maintain as well as develop their social bonds and roles within the community. A relational prerequisite for social support is an equal relationship, which benefits the recovery process as it encompasses acknowledgement and acceptance of both the individual on a personal level and of their situation. The type of social support that hinders recovery is the kind that lacks a connection between the individual's perceived problems, their need for support and their over time fluctuating ability to handle their psychiatric disability. This is due to the fact that it robs the individual of control over the situation, increases the need for support and strengthens their perception of themselves as sick. Recovery comes to a halt when the individual isn't included in the support and recovery process, which is clarified in relational aspects such as lacking attentiveness, subpar acceptance as well as rejection. The individual's will and capacity to actively take on the responsibility to steer their recovery in a positive direction was made visible through four groups of strategies that were crystallised through the course of the research; creation of understanding and legitimisation, cultivation, including strategies and the creation of boundaries.