Bakgrund: I Sverige är fotboll den idrott där flest personer skadar sig under idrottsutövning. Oavsett skada kan fotbollsspelaren behöva komma i kontakt med fysioterapeut för rehabilitering. Biopsykosociala faktorer är viktiga under rehabiliteringen då de kommer påverka individens möjlighet att återgå till fotboll. Det råder dock en oklarhet bland fysioterapeuter vad psykosociala interventioner innebär och hur de ska användas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka rehabiliterade fotbollsspelares upplevelse av psykosociala faktorer av betydelse för återgång till fotboll, samt deras upplevelse av hur fysioterapeuter beaktat dessa psykosociala faktorer under rehabiliteringen. Metod: En deskriptiv kvalitativ design med induktiv och deduktiv ansats har använts för att svara på studiens syfte. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i sex kategorier som var av vikt för återgång till fotboll. Tre som berör psykologiska faktorer: negativa känslor, motivation och känna sig sedd. Tre som berör sociala faktorer: samhörighet med laget, förväntningar från familjen och stöd från tränare. Enligt fotbollsspelarnas upplevelser beaktade inte fysioterapeuterna psykosociala faktorer så mycket som fotbollsspelarna uppgav att de behövde. Slutsats: Psykosociala faktorer var av betydelse för spelarnas återgång till fotboll och upplevelsen kring hur fysioterapeuterna beaktade faktorerna påverkade rehabiliteringen. De spelare som hade ett behov av psykisk och social stöttning upplevde också att de saknade frågor om psykosociala faktorer från fysioterapeuten. Nyckelord: Fysioterapi, socialkognitiv teori, fotboll, psykiska faktorer, sociala faktorer. / Background: Soccer is the sport where most people injure themselves during sports in Sweden. Regardless of the injury, the soccer player may need to get in contact with a physiotherapist for rehabilitation. Biopsychosocial factors are important during rehabilitation as they will affect the individual's ability to return to sports. However, there is a lack of clarity among physiotherapists what psychosocial interventions means and how they should be used. Aim: The aim of the study is to investigate rehabilitated soccer players' experiences of psychosocial factors of importance for returning to soccer, as well as their experiences of how physiotherapists have taken these psychosocial factors into account during rehabilitation. Method: A descriptive qualitative design with an inductive and deductive approach has been used. A purposive sampling technique was applied. Qualitative semi-structured interviews were conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis.  Result: The data analysis resulted in six categories which were experienced as important for returning to soccer. Three involving psychological factors: negative emotions, motivation, and the feeling of being seen. Three involving social factors: affiliation with the team, expectations from the family and support from coaches. According to the soccer players experiences the physiotherapists did not take psychosocial factors into account as much as the soccer players stated that they needed. Conclusion: Psychosocial factors was of importance for the players return to soccer and the experience of how physiotherapists took the factors into account affected the rehabilitation. The players who had a need for psychological and social support also experienced that they lacked questions about psychosocial factors from the physiotherapist. Keywords: Physiotherapy, social cognitive theory, soccer, psychological factors, social factors.

Bakgrund: Psykisk ohälsa förekommer i alla åldrar och är ett växande problem. Animal Assisted Therapy (AAT) är en målinriktad, planlagd och strukturerad terapeutisk insats som leds eller utförs av personal inom hälso- och sjukvård, skola eller omsorg. Inom hälso- och sjukvården syftar AAT till att förbättra individens psykiska, fysiska, emotionella och kognitiva förmågor. Syfte: Att kartlägga effekter avseende ångest hos vuxna personer med psykisk ohälsa som genomgår Animal Assisted Therapy. Metod: Litteraturstudien baseras på åtta empiriska interventionsstudier med kvantitativ design. Databassökningar genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysprocessen genomfördes enligt Popenoes analysmodell. Resultat: Samtliga studier resulterade i en minskning avseende ångest. Sex av studierna visade en signifikant minskning inom gruppen som fått AAT och två studier visade en positiv effekt men utan signifikant skillnad. Två studier visade en signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgruppen.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att AAT kan reducera ångest hos individer med psykisk ohälsa och kan därför vara ett bra komplement i omvårdnaden hos denna patientgrupp. Ytterligare forskning behövs för att kartlägga hur effektivt AAT är jämfört med befintliga behandlingar. / Background: Mental illness occurs at all ages and is a growing problem. Animal Assisted Therapy (AAT) is a targeted, planned and structured therapeutic intervention led or performed by staff in health care, school or care. Animal Assisted Therapy aims in healthcare to improve the individual's mental, physical, emotional and cognitive abilities. Aim: To map the effects regarding anxiety in adults with mental illness who undergo Animal Assisted Therapy.  Methods: The literature review is based on eight empirical intervention studies with quantitative design. Database search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The analysis process was carried out according to Popenoe´s analysis model. Results: All studies resulted in decreased anxiety-levels. Six of the studies showed a significant difference within the group that received AAT and two studies showed a positive effect but without a significant difference. Two studies showed a significant difference between the intervention and control groups. Conclusion: The results of the literature study showed that AAT can reduce anxiety in individuals with mental illness and could therefore be a good complement to the care of this patient group. Further research is needed to map how effective AAT is compared to existing treatments.

Bakgrund Det uppskattas att 50 miljoner människor världen över lever med demens och år 2030 förväntas siffran stiga till 82 miljoner människor. Hos majoriteten av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vilket orsakar lidande, sänkt livskvalitet och tidigare institutionalisering för personen. För personer med beteendemässiga och psykiska symtom ska icke-farmakologiska, personcentrerade omvårdnadsåtgärder prioriteras. Musiklyssnande är en relativt enkel icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd som kan utföras av allmänsjuksköterskan på såväl sjukhus som omsorgsboende.  Syfte Syftet var att beskriva hur musiklyssnande som omvårdnadsåtgärd påverkar personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.  Metod Metoden som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Databaserna som användes för inhämtning avartiklarna var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom integrativ analysmetod där resultatet delades in i lämpliga kategorier.  Resultat Musiklyssnande sågs ha en påverkan på flera av de beteendemässiga och psykiska symtomen samt välbefinnandet hos deltagarna. Majoriteten av studierna visade på en positiv påverkan. De mest framkomna resultaten var minskad agitation och ökat välbefinnande. Musiklyssnande hade oftast en omedelbar påverkan och det förekom även långsiktig påverkan i vissa studier.  Slutsats Sammanställningen av studierna visade att musiklyssnande kan ha positiv påverkan på personer med demens genom att minska beteendemässiga och psykiska symtom och öka välbefinnandet för personen, i synnerhet om musik används ur ett personcentrerat perspektiv. Det finns behov av vidare empiriska studier av kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet, samt litteraturöversikter som inkluderar artiklar där valet av mätinstrument i studierna är mer konsekvent. / Background  It is estimated that 50 million people live with dementia worldwide, and by 2030, the number is expected to rise to 82 million people. Most people with dementia experiences behavioural and psychological symptoms which causes suffering, lowered quality of life and earlier institutionalisation for the person. Non-pharmacological, person-centered care is prioritized for people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Music listening is a simple non-pharmacological act of care which can be executed by nurses in hospitals as well as nursing homes. Aim The aim was to describe how music listening as an act of care affects people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Method The method was a non-systematic literature review. The result was based on 15 scientific articles of quantitative methods. The databases used for data collection were Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and PubMed. The quality of the articles were assessed using Sophiahemmet Högskolas quality assessment tool. The result was compiled using integrative analysis where the result was divided into appropriate categories. Results Music listening affected several of the behavioural and psychological symptoms and well-being. The majority of the studies showed a positive impact. The most emerging results were decreased agitation and increased well-being. Music listening had an impact on the person immediately. A long-term impact was measured in some studies. Conclusions The compilation of the studies implied that music listening has a positive impact by decreasing behavioural and psychological symptoms and increasing well-being for people with dementia, especially when used from a person-centered perspective. There is a need for empirical studies of qualitative methods to gain a deeper understanding, as well as further literature reviews including studies that use the same assessment tools.

Background: One of society's most pressing social challenges is the state of people's psychological health. Healthcare institutions have adopted e-health due to the noticeable rise in psychological health issues and growing societal reliance on digital technologies. Internet based Cognitive behavioural therapy (iCBT) is essential for those with psychological health issues. Since 2012, the Department of Swedish Municipalities and Regions (SKR) has coordinated the 1177 healthcare programme, a digitisation initiative. By 2025, the Swedish Government hopes to be a global leader in digitising social services and health care. This ehealth system must promote the welfare and good health, which are founded on the idea of equality between individuals. It must increase patient engagement and confidence while bridging the gap between patient needs and what the healthcare system can supply.  Aim: To describe the access to e-health within Swedish healthcare programs for psychological health problems.  Method: Summative qualitative content analysis of data from websites regarding access to e-health services or iCBT in the Swedish local authorities and regions through an inductive approach.  Findings: The results show that e-health services and resources are unequally distributed among local authorities and regions in Sweden.  Conclusion: Results of the study show that unequal e-health service and resource distribution might result in stigmatization and a decline in patient's willingness to seek care. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de stora samhällsutmaningarna idag. Hälso- och sjukvården har implementerat e-hälsa på grund av den märkbara ökningen av psykiska hälsoproblem och samhällets växande beroende av digital teknik. Internet baserad kognitiv beteende terapi (iKBT) som levereras online är viktig för dem med psykiska hälsoproblem. Sedan 2012 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) samordnat digital vårdprogram 1177. Svenska regeringen syftar till att vara världsledande inom digitalisering av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta e-hälsosystem måste främja välfärden och den goda hälsan, som bygger på idén om jämlikhet mellan individer. Det måste öka patienternas engagemang och förtroende samtidigt som den måste överbrygga klyftan mellan patienternas behov och vad hälso- och sjukvården kan tillhandahålla. Syfte: Att beskriva tillgången till e-hälsa i svenska vårdprogram för psykisk ohälsa. Metod: Summativ kvalitativ innehållsanalys av data från webbplatser om tillgänglighet till e-hälsa tjänster eller iKBT i de svenska kommuner och regioner genom en induktiv ansats. Resultat: Resultaten visar att tillhandahållandet av e-hälsa tjänster och resurser är ojämnt fördelat mellan olika kommuner och regioner i Sverige. Konklusion: Studie visar att ojämn fördelning av e-hälsa tjänster och resurser kan orsaka stigmatisering och minskad motivation bland de patienter som tänker söka vård och hjälp.

No description available.

Introduktion: Tidigare forskning visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till följsamhet vid läkemedelsbehandling av psykisk sjukdom, både möjligheter och svårigheter. En viktig uppgift som psykiatrisjuksköterskan har i mötet med patienter som lider av psykisk sjukdom är att psykiatrisjuksköterskan ska motivera patienten till att ta emot rekommenderad läkemedelsbehandling. Det är av värde att göra en översikt gällande aktuell forskning kring omvårdnadsmetoder och åtgärder som kan vidtas av psykiatrisjuksköterskan för att motivera patienter med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan motivera personer med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Metod: Metoden för detta examensarbete var litteraturöversikt bestående av 21 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvantitativa, 5 kvalitativa och två med mixad metod. Vid litteratursökningenanvändes databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen av data resulterade i fyra kategorier (figur 3) vilket beskriver hur en sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan motivera patienter med psykisk sjukdom tillföljsamhet vid läkemedelsbehandling. Dom fyra kategorierna blev: Den terapeutiska relationen och stöd från anhöriga vid följsamhet till läkemedelsbehandling, Psykoedukation för följsamhet till läkemedelsbehandling, Följsamhetsterapi för läkemedelsbehandling och Andra interventioner för att motivera till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Slutsats: Det finns flera olika omvårdnadsinterventioner som specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan använda sig av för att motivera patienten att ta emot läkemedel och följa rekommenderad läkemedelsbehandling. Dessa omvårdnadsinterventioner överensstämmer med Roys anpassningsteori där Roy beskriver sjuksköterskans roll i patientens anpassningsförmåga och hur sjuksköterskan hjälper individer att hitta strategier för att hantera olika situationer samt ger individer möjligheter och stöd om behovet finns / Introduction: Previous research has shown that there are several different factors that contributes to adherence to drug treatment of mental illness, both opportunities and difficulties. An important task that the psychiatric nurse has in the meeting with patients suffering from mental illness is that the psychiatric nurse should motivate the patient to accept recommended drug treatment. It is of value to make an overview of current research on the different methods and measures that can be used by the psychiatric nurse to motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. Aim: The aim of this study is to investigate on how nurses in psychiatric care can motivate people with mental illness to adherence to drug treatment. Method: The method for this thesis was a literature review consisting of 21 scientific articles, of which 14 quantitative, 5 Qualitative and two with mixed method. The databases Pubmed and CINAHL were used in the literature search. Results: The analysis of the data resulted in four categories (figure 3), which describes how a nurse in psychiatric care can motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. The four categories were: The therapeutic relationship and support from relatives to motivate adherence to drugtreatment, Psychoeducation for adherence to drug treatment, Adherence therapy for drug treatment and Other interventions to motivate adherence to drug treatment. Conclusion: There are several different nursing interventions that the specialist nurse in psychiatric care can use to motivate a patient to receive medication and follow recommended drug treatment. These nursing interventions are consistent with Roy's adaptation theory where Roy describes the nurse's role in the patient's adaptation capability and how the nurse helps individuals find strategies to handle different situations and gives individuals opportunities and support if needed.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll. Resultatet av studien påvisar att återhämtning innebär att den enskilde har möjligheten att återhämta sig från det kaotiska tillståndet samt att den enskilde tar makten över sitt liv. Återhämtning innebär utveckling och att den enskilde är självständig trots att en del av symptomen är varaktiga. Arbetet med återhämtning handlar om att lita på den enskildes förmåga och inte ge upp hoppet. Att se människan bakom symtomen och sjukdomen och därefter lyfta fram det friska. Återhämtning nås genom att den enskilde själv medverkar i sin egen återhämtning, är aktiv och villig att åstadkomma en förändring. / This study aims to increase understanding of how housing supporters describe their everyday work with the users' recovery at two sheltered housing, in Social Psychiatry perform purity of Skärholmens District Administration. We interviewed eight housing supporters. The selection of respondents was made based on a quota sample, four housing supporters from Frösätra and four from Solholmen. We did semi-structured interviews with all housing supporters and designed an interview guide. The interview guide affects phenomena such as how staff describes the concept of recovery and work on recovery. How the recovery is accessed and how staff describes their role. The results of this study demonstrated that recovery means that the individual has the ability to recover from the chaotic state, and that the individual will take charge of their lives. Recovery involves the development that the individual is autonomous although some symptoms are lasting. The work of recovery is about trusting the individual capacity and to not give up hope, to see the person behind the symptoms and the disease and highlight the healthy. Recovery achieved by the individual themselves take part in their own recovery, are active and want to make a change.

Bakgrund: Demens är en utbredd sjukdom som påverkar kognitiva funktioner och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsbehovet ökar i takt med att sjukdomen utvecklas. Tidigare forskning har visat att musik kan vara användbar vid sjukdom för att minska stress, oro och skapa lugn. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik på kognitiva funktioner hos personer med demens samt BPSD. Vidare var syftet att beskriva de ingående studiernas genomförande av interventionen. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka söktes i databaserna Cinahl och PubMed.   Huvudresultat: En positiv effekt av musikinterventioner på kognitiva funktioner som kommunikation, relation och minnesförmåga hos personer med demens påvisades. Musikens effekt på BPSD varierade, men positiv effekt visades på depressions symtom, aggressivitet, oro samt andra beteendemässiga och psykiska symtom. Dock var inte resultaten entydiga. De positiva effekterna var mestadels omedelbara och som högst direkt efter genomförd intervention. På lång sikt påverkades kognitiva funktioner och BPSD vagt av musik. Hälften av de inkluderade studierna genomfördes med musikterapi i grupp och hälften individuellt. Majoriteten hade kontrollgrupper som mottog standard vård, men även andra aktiviteter förekom. I hälften av studierna användes deltagarnas favoritmusik och i flera fall var deltagarna aktiva genom rörelse och med hjälp av instrument.  Slutsats: Resultatet av föreliggande studie beskriver att musik kan främja kognitiva funktioner samt förbättrar BPSD hos personer med demens. Musik som aktivitet kan därför anses lämpligt att använda som en alternativ behandlingsmetod och som en del i omvårdnaden. / Background: Dementia is a widely spread disease that affects cognitive functions and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). The need of nursing increases as the disease progresses. Previous research has shown that music can be useful during illness to reduce stress, anxiety and create calm. Aim: The purpose was to describe what effect music has on cognitive functions in people with dementia and BPSD. Furthermore, the aim was to describe the included studies implementation of the intervention. Method: Literature review with descriptive design based on 15 quantitative scientific articles, available in the databases Cinahl and PubMed. Main result: Music interventions was found to have positive effect on cognitive functions for people with dementia, particularly in ability to communicate, create relationships and in the ability to remember. Music's effect on BPSD varied, but positive effect was shown on depressive symptoms, aggression, anxiety and other behavioral and psychological symptoms. However, the results were not conclusive. The positive effects were mostly immediate and highest the time immediately after the intervention. In the long term the impact of music intervention was vaguely on cognitive function and BPSD. Half of the included studies were conducted with music therapy in group and half were performed individually. The majority of the control group received standard care, but also other activities were held. In half of the studies the participants' favorite music were used and in several cases the participants were active through movement and with the help of instruments. Conclusion: The results of the present study describe that music interventions can promote cognitive functions and improves BPSD in people with dementia. Music as an activity can therefore be considered appropriate to use as an alternative therapy and as part of the care.

Den psykiska ohälsan beskrivs som ett växande folkhälsoproblem som inneburit en tillväxt av allt från olika typer av symptom till psykiska sjukdomar och diagnoser. Den främsta ökningen har skett hos unga vuxna och därmed har antalet studenter med psykiska funktionsnedsätt­ningar som studerar på Komvux eller högre nivå ökat. Trots detta har ökningen inte medfört en motsvarande intensifiering av pedagogiskt stöd på skolor i landet inriktat till individer med psykiska funktionshinder. Konsekvenserna av detta har skapat ett behov att kunna erbjuda passande stöd för denna målgrupp i deras studievardag. Denna uppsats syftar till att undersöka Supported Education som rehabiliteringsmetod för stöd till studenter med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet från kvalitativa intervjuer med tidigare studenter som tagit del av metoden visar att majoriteten av dem inte blivit erbjudna stöd som passat deras studievardag från deras lärosäte, men att stödet kunnat erhållas genom Supported Education som metod. Genom resultatet har slutsatser dragits gällande brister i pedagogiskt stöd för studenter med psykisk ohälsa, den okunskap som finns om psykisk ohälsa och sjukdom samt att detta leder till sämre möjligheter för den enskilde att studera, arbeta och delta i samhället. Stödfaktorer som framkommit har även genererat slutsatser om ett ökat behov av forskning samt rekommendationer för framtiden.

Denna studie utforskar BVC-sköterskors upplevelse av att använda familjeperspektivet för att belysa barns psykiska hälsa och utveckling. Frågans relevans bottnar i att barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet och utmaning när det gäller både ett preventivt och behandlande arbete med familjer. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem barnsjuksköterskor från tre olika barnavårdscentraler i Stockholm. Insamlad data bearbetades med tematisk analys. Resultaten visar på flera utmaningar som uppstår i arbetet med att möta frågor som rör familjeperspektivet. Det handlar både om upplevelser av bristande kompetens, till en frustration över att inte veta vart man ska vända sig med familjerna när man identifierat brister och ex.vis psykisk ohälsa. Resultaten visar även på betydelsen av att verka i dessa fält, trots svårigheterna, inte minst ur utvecklingspsykologiska aspekter. Resultaten är i linje med teori och aktuell forskning och väcker frågor kring hur väl barnhälsovårdens uppdrag uppfylls. / This study explores the BVC nurses' experience of using the family perspective to highlight children's mental health and development. The relevance stems from the child health care in Sweden has a unique opportunity and challenge in terms of both preventive and therapeutic work with families. The study is based on qualitative interviews with five childcare nurses from three different child healthcare centers in Stockholm. The collected data was processed with thematic analysis. The results show several challenges that arise in the work of meeting family-related issues. It is both experiences of lack of skills, a frustration about not knowing where to turn with families when identifying deficiencies in for example mental health. The results also show the importance of working in these fields, despite the difficulties, not least from developmental psychological aspects. The results are in line with theory and current research and raise questions about how well the child health care mission is fulfilled.