Inledning: Syftet med föreliggande studie var att genom bloggar undersöka hur unga vuxna beskriver sin upplevelse av psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa påverkar synen på sig själva, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Genom att studera bloggar kan bilden av psykisk ohälsa ur den unga vuxnas eget perspektiv såsom de själva beskriver det vidgas. Frågeställningar: De frågor som undersökts har varit hur den unge beskriver psykisk ohälsa och hur beskrivningen av de själva kopplas ihop med synen på sig själv, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Metod: I denna studie har fyra bloggar kring ämnet psykisk ohälsa använts som empiriskt material och en analysmetod som bygger på det diskurspsykologiska angreppssättet med utgångspunkt i tolkningsrepertoarer. Dessa arbetades fram genom att först plocka ut teman ur materialet och ur dessa skapades fyra sammanhållande ramar, tolkningsrepertoarer som definierades som: 1) upplevd psykisk ohälsa - ångestdiskurs, 2) bemötande vid vårdinsatser - bemötandediskurs 3) vårdinsatser med fokus på samtalsbehandling - tillitsdiskurs 4) samt identifikation med psykisk ohälsa - identifikationsdiskurs. Resultat: Materialet i studien har redovisats utifrån de fyra tolkningsrepertoarerna som definierades och visar att kvinnorna beskriver psykisk ohälsa framförallt i termer av ångest och då i somatisk form något som de beskriver påverkar dem både i synen på sig själva och deras syn på vård och samtalsbehandling. Diskussion: Kvinnorna i denna studie beskriver en skillnad mellan sin upplevelse av psykisk ohälsa framförallt benämnd i termer av ångest och hur ångest fungerar. Detta framkommer också i deras beskrivning av psykisk ohälsa och hur det påverkar synen på sig själva och sin omgivning i denna studie framförallt i relation till vård och omsorg. I beskrivningen av möten med vård och samtalsbehandling framkommer liknande problematik även efter som de beskriver  långvarig kontakt med vård och behandling. Vidare forskning skulle genom t ex intervjuer med bloggskribenter kunna undersöka vad bloggen symboliserar för bloggskribenten och vad kvinnorna tänker att de vill förmedla genom bloggen. Vad är det de tänker att bloggen ersätter som de inte kan få i sin omgivning eller från vuxenvärlden? / Introduction:  The aim of the present study was to investigate how young adults themselves describe mental ill-health and how their description says something about how it affects the view of themselves, how they struggle with it and their description of healthcare and therapeutic treatment. By studying blogs, the image of mental ill-health from the young adult's own perspective as they themselves describe it can widen. Issues:The issues that have been investigated have been how the young person describes mental illness and how the description of themselves is linked to the view of themselves, their struggle with mental illness and their description of healthcare and therapeutic treatment. Method: In this study, 4 blogs on the topic of mental illness have been used as empirical material and an analytical method based on the discourse psychological approach based on Wetherell & Potters interpretation repertoires. The four interpretative repertoires were defined after categorizing the material in different themes that finally was gathered in four interpretive repertoires: 1) perceived mental ill-health - anxiety discourse, 2) treatment of care interventions - treatment discourse 3) intervention with focus on treatment of treatment - confidence discourse 4) and identification with mental illness - identification discourse. Results: The material in the study has been reported on the basis of the four interpretative repertoires that were defined and show that women describe mental ill-health mainly in terms of anxiety and then in somatic form something that they describe affects them both in their view of themselves and their view of the environment, especially in relation to themselves for healthcare and therapeutic treatment. Discussion: The women in this study describe a difference between their perception of mental ill-health, mainly referred to in terms of anxiety and how anxiety works. This also appears in their description of mental illness and how it affects the view of themselves and their surroundings in this study, especially in relation to health and care. In the description of meetings with healthcare and treatment, similar problems arise even after they describe long-term contact with healthcare and treatment. Further research could, for example through interviews with blog writers, be able to investigate what the blog symbolizes for the blog writer and what the women think they want to convey through the blog. What is it that they think the blog replaces as they cannot get in their surroundings or from the adults?

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet. Vidare framkom att avhoppare har sämre psykiskt välbefinnande än normalbefolkningen, vilket var enligt hypotesen, där högt riskbeteende var utmärkande. Ett förslag till slutsats är att sämre psykiskt välbefinnande hos avhoppare till stor del orsakas av psykiska övergrepp som förekommit i rörelsen. Vidare indikerar resultaten att vården bör vara observant på riskbeteende hos denna patientgrupp samt att avhoppare skulle vara hjälpta av större kunskap hos vårdpersonal om sektmiljöer. / The aim of this study was to examine if psychological well-being among ex-cult members is related to the extent of psychological abuse in the group, and to investigate the level and characteristics of their psychological well-being. Participants were 57 ex-cult members from eight different Swedish religious groups, who were primarily recruited from organizations for ex-cult members. They participated by answering an internet questionnaire. The results showed that higher levels of psychological abuse, measured with the GPA-scale, was related to lower levels of psychological well-being, measured with the CORE-OM, which supported the hypothesis. On the other hand, no relation was found between psychological well-being and the number of years in the group or the number of years since leaving the group. Furthermore it was found that ex-cult members have a lower level of psychological well-being than the normal population, which was in accordance with the hypothesis, in particular showing an elevated risk behaviour. The suggested conclusion is that low psychological well-being among ex-cult members is to a great extent caused by psychological abuse in the group. The results also indicate that personnel in health care should be aware of risk behaviour among these patients and that ex-cult members would benefit from better insight in cult environments by personnel in health care.

Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom. / The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.

The purpose of this thesis was to, in a selected municipality, examine the position of bibliotherapy in reading groups in public libraries. To attain the purpose of the thesis the following questions were asked; What opinions does the librarians in the existing reading groups have on bibliotherapy? What kind of bibliotherapeutic elements exist in the investigated reading groups? Can the reading groups have bibliotherapeutic elements regardless if they were planned for such purposes? Could bibliotherapy be relevant to the public libraries work with the target group mental disabilities in accordance to library law? As a method seven semi-structured qualitative scientific interviews were conducted alongside one web survey. Six of the interviews were implemented with librarians in public libraries and one with two trained bibliotherapists at a hospital library. The theory used was Elizabeth Brewster’s development of Caroline Shrode’s three phases identification, catharsis and insight, where bibliotherapy is divided into four overlapping kinds of bibliotherapy: emotive bibliotherapy, informative bibliotherapy, social bibliotherapy and escapist bibliotherapy. The results show that there are distinct observations of Shrodes three phases in one of the reading groups that fit the description of Brewsters emotive bibliotherapy. In the librarians’ description of the rest of the reading groups, several elements of social, informative and escapist bibliotherapy can also be found. However, in those groups a clear identification of Shrodes theoretical phases are much more elusive, even if there are some similarities. The reading groups’ content of bibliotherapeutic elements appears to be, to some extent, independent of the librarians’ knowledge of bibliotherapeutic terms and denominations. Bibliotherapeutic work seems to be close to unknowingly performed by the librarians in the reading groups, which none the less does not seem to affect its efficiency. Further knowledge about bibliotherapy is assessed to be beneficial to the reading groups in public libraries, which in turn would contribute to the fulfilling of the goals in library law.

Inledning: Studier visar att antalet ADHD-diagnosticerade barn och ungdomar successivt har ökat. Det finns i dagsläget få studier om hur barn/ungdomar upplever sin utredning, behandling och samlade vård. Detsamma gäller underlag för att bedöma delaktighetens eventuella effekter på behandlingen, samt vad som kan främja delaktigheten. Det behövs således ökad kunskap om hur barn och tonåringar med ADHD upplever vård och stöd, samt sina möjligheter till att vara delaktiga däri. Frågeställningar: *Hur upplever tonåringar de insatser som givits till dem och deras familjer efter genomgången ADHD-utredning? *Vilken betydelse har insatserna haft för den enskilda tonåringens självbild och dennes del i olika system, samt tankar om sin framtid? *Har den unge känt sig delaktig i de insatser som erbjudits och har hen upplevt att det gått att påverka insatserna? Metod: Kvalitativ undersökningsmetod med tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det är viktigt för ungdomarna att känna sig förstådda och delaktiga, vilket även påverkar självbild och upplevelsen av insatser. Skolsituationen och det stöd som skolan ger har betydelse för tonåringens förutsättningar. Respondenterna har inte upplevt svårigheter med att berätta om sin diagnos för andra. Diskussion: Delaktighet, egen motivation och upplevelsen att bli förstådda och respekterade utifrån sina styrkor och behov framstår som viktiga för respondenterna. / Introduction: Studies show that the number of ADHD-diagnosed children and adolescents has gradually increased. Currently there are few studies on how children/adolescents experience their assessment, treatment and overall care. The same applies for assessing the possible effects of the participation in treatment as well as factors that can promote the participation. Thus, there is a need for increased knowledge of how children and adolescents with ADHD experience care and support, as well as their opportunities to participate in it. Research questions: * How do teenagers experience the intervention given to them and their families after the review of the ADHD-assessment? * What significance do the intervention have on the individual's self-image and its part in different systems, as well as thoughts about the future? * Has the young person felt involved in the interventions and felt that it is possible to influence the interventions? Method: Qualitative survey methodology with thematic analysis of six semistructured interviews. Results: It is important for young people to be understood and involved, which also affects self-esteem and experience of interventions. The school situation and the support given by the school are important for the teenager's condition. Respondents have not experienced difficulties telling others about their diagnosis. Discussion: Participation, own motivation and experience to be understood and respected on the basis of their strengths and needs appear to be important for the respondents.

Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för metabola sjukdomar till följd aven ohälsosam livsstil. Ett sätt att motverka dessa risker är genom fysisk aktivitet. Det är därförangeläget att undersöka vilket vetenskapligt stöd som finns för hur fysisk aktivitet kan stärkapatienters hälsa inom psykiatrisk slutenvård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förutsättningar och metoder för, samt hälsoeffekter av,egenvård i form av fysisk aktivitet för patienter inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 13 vetenskapligaoriginalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Fem övergripande teman identifierades, Motivation, Stöd, hjälp och råd,Utbildning, Fysiska hälsoeffekter samt Psykologiska hälsoeffekter. Resultatet pekar på mångasomatiska och psykiska fördelar med regelbunden fysisk aktivitet hos patienterna samt attriskfaktorer för metabola sjukdomar minskades. Depressiva och positiva psykotiska symptomminskades. Patienter som var generellt mer fysiskt aktiva vårdades mindre tid i slutenvårdenjämfört med dem som inte var fysiskt aktiva. Slutsats: Fysisk aktivitet har potential att komma till stor nytta för patienterna och det går attstärka deras hälsa på flera olika sätt med hjälp av fysisk aktivitet. / Background: People with mental illness have an increased risk of metabolic diseases as a result of an unhealthy lifestyle. One way to counteract these risks is through physical activity. It is therefore important to investigate what scientific support there is for how physical activity can strengthen patients' health in psychiatric inpatient care. Aim: The aim of the study was to investigate the conditions and methods for, and health effects of, self-care in the form of physical activity for patients in psychiatric inpatient care. Method: The study is a literature review with a quantitative approach where 13 scientific original articles were reviewed and compiled. Results: Five overall themes were identified, Motivation, Support, help and advice, Education, Physical effects and Psychological effects. The results point to many somatic and psychological benefits of regular physical activity in patients and that risk factors for metabolic diseases were reduced. Depressive and positive psychotic symptoms were reduced. Patients who were generally more physically active spent less time in inpatient care compared with those who were not physically active. Conclusion: Physical activity has the potential to be of great benefit to patients and it is possible to strengthen their health in several different ways with the help of physical activity.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan skambenägenhet, självbild samt generell symtomnivå hos en patientgrupp inför behandling i Känsloskola jämfört med en normgrupp. Ett ytterligare syfte var att hos patientgruppen studera sambandet mellan dessa tre faktorer. Mätinstrumenten bestod av TOSCA, SASB Introject och SCL-90 GSI. I studien medverkade 18 vuxna patienter, varav 4 män och 14 kvinnor. Patienterna rekryterades från olika öppenvårdsmottagningar vid en vuxenpsykiatrisk klinik i Umeå där studien genomfördes. Resultaten visade på en tydlig signifikant skillnad mellan patientgruppen och normgrupperna. Patientgruppen uppvisade högre nivåer av skambenägenhet, självkontroll, självkritik, självhat, självförsummelse och symtom samt lägre nivåer av självacceptans, självkärlek, självvård än normalgruppen. Studien fann även ett tydligt signifikant positivt samband mellan skambenägenhet, självbildsaspekterna självkritik och självhat samt symtomnivå hos patientgruppen. Studien bidrar med ny kunskap om känsloskolans patientgrupp. Ett lågt deltagarantal och ojämn könsfördelning uppmanar till försiktighet vad gäller tolkning och generalisering av resultatet. En initial bedömning av patienternas tillstånd kan tillvaratas i utformningen av psykologisk behandling av olika psykiatriska tillstånd. Inte minst kunskapen om skambenägenhet och självhat. / The purpose of the study was to investigate whether there were differences between shameproneness, self-image and general symptom level in a patient group before treatment in Känsloskola (Emotion school) compared with a norm group. An additional purpose was to study the relationship between these three factors in the patient group. The measuring instruments consisted of TOSCA, SASB Introject and SCL-90 GSI. The study involved 18 adult patients, of whom 4 were men and 14 women. The patients were recruited from various outpatient clinics at an adult psychiatric clinic in Umeå where the study was conducted. The result showed a clear significant difference between the patient group and the norm groups. The patient group showed a higher level of shame proneness, self-control, self-critisism, self-hatred, self-neglect and symptom and lower levels of self-acceptace, selflove, selfcare than the normal group. The study also found a clear significant positive relationship between shameproneness, self-image aspects self-criticism and self-hatred and symptom level in the patient group. The study contributes with new knowledge about Känsloskolans patient group. A low number of participants and an uneven gender distribution call for caution with regard to the interpretation and generalization of the results. An initial assessment of the patients condition can be used in the design of psychological treatment of various psychiatric conditions. Not least the knowledge of shame and self-hatred.

Studiens syfte har varit att undersöka vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av sina arbetsförutsättningar samt den egna kompetensen i möte med äldre med psykisk ohälsa. För att göra detta har författarna gjort en kvalitativ studie med tematisk analys. Sju undersköterskor som arbetar på särskilt boende har intervjuats. Det har använts semistrukturerade intervjuer för att utröna hur de uppfattar och upplever deras förutsättningar på arbetet samt deras egen kompetens inom området. Vid analysen har Anthony Giddens struktureringsteori, kompletterat med begreppen handlingsutrymme samt tyst och explicit kunskap, använts.  Vid intervjuerna och sedan vidare transkribering och tematisering framkom det tydliga mönster i deras förutsättningar rörande resurserna personal och tid. Det mest framträdande var bristen på personal som skapade brist på tid för att kunna ge psykosocialt stöd. Det var dock något som personalen värnade om och ville ha möjlighet till och de hade därför olika strategier för att skapa mer av detta. Det framkom tydligt att majoriteten hade en tyst kunskap i form av arbetserfarenheter som de främst använde sig av i mötet med de äldre som upplever psykisk ohälsa. Den explicita kunskapen fanns det inte lika mycket av i förhållande till psykisk ohälsa, även om det är något undersköterskorna önskade. Sammantaget påverkade resurserna och bristen på explicit kunskap huruvida de hade möjlighet att ge psykosocialt stöd till de äldre. / The purpose of the study has been to examine healthcare professional´s perceptions and experiences of their working conditions, as well as their own competence during their daily work in elderly nursing homes when they meet elders with mental illness. To do this, the authors of this study have used a qualitative method with thematic analysis. Seven semi-structured interviews with assistant nurses working in nursing homes have been conducted to find out how they perceive and experience their conditions at work and their own competence they have in the field. In the analysis, Anthony Gidden's structuring theory has been supplemented with the concepts of room for maneuver along with silent and explicit knowledge has been used. During the interviews and then further transcription and thematization, a clear pattern emerged in their conditions regarding the resources staff and time. The most prominent was the lack of staff which created a lack of time to be able to provide psychosocial support. However, this was something that the care staff cared about and wanted to have the opportunity to do, and they therefore have different strategies for creating more time to be able to provide psychosocial support. It is also clear that the majority hade a tacit knowledge in the form of work experiences that they mainly used in the meeting with the elderly who experience mental illness. There was not as much explicit knowledge, even if it was something the staff wanted. All in all, the resources, and the lack of explicit knowledge affected whether they could provide psychosocial support to the elderly.

Bakgrund: För arbetsgivare kan sjuknärvaro anses vara ett positivt beteende men då missas ofta de negativa konsekvenserna såsom de medföljande produktionsförlusterna och även risken för försämrad hälsa hos individen, som kan leda till en längre sjukfrånvaro. Inom företag används ofta nyckeltalet sjukfrånvaro vilket ger en tydlig indikation på medarbetarnas hälsa och välbefinnande, däremot är sjuknärvaro svårare eftersom arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Det finns en mängd med kvantitativ forskning om ämnet och de finns även påvisat att sjuknärvaro har negativa konsekvenser för dels arbetstagarna, dels organisationer och dels samhället i stort. Dock finns fortfarande en brist på djupgående forskning om vad som påverkar fenomenet inom organisationskulturen utifrån individernas perspektiv. Syfte och metod: Syftet med studien var att öka förståelsen om hur organisationskulturen och arbetsmiljön kan påverka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. För att infria syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med dels fokusgruppsintervju som hölls med fyra individer innehavande ledande roller, dels semistrukturerade intervjuer med 20 respondenter. Resultat och slutsats: Studien visar att det är förhållandevis många faktorer i organisationskulturen samt arbetsmiljön som påverkar upplevelsen av stress på arbetsplatsen, som kan leda till stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. Det lyfts även att valet av att sjuknärvara är individuellt och påverkas dels av kulturen dels av individens egen situation och antaganden. / Background: For employers, attending work despite illness can be perceived as a positive behavior. However, the negative consequences are often overlooked, such as losses in productivity and the risk of deteriorating individual health, which in turn can lead to longer periods of sick leave. In corporate environments, the absenteeism rate is commonly used as a guiding indicator of employees' health and well-being. On the other hand, presenteeism poses a more complex challenge, as the employee remains at the workplace despite being unwell. A significant amount of quantitative research exists on this subject, and it has been proven that presenteeism has detrimental effects both at the individual level for employees, at the organizational level, and on society as a whole. However, there is still a lack of in-depth research on what influences the phenomenon within organizational culture from the perspective of individuals. Purpose and method: The aim of the study was to increase the understanding of how the organizational culture and work environment can affect the occurrence of stress-related mental illness and presenteeism. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative approach was chosen, with a focus group interview held with four individuals holding leading roles, and semistructured interviews with 20 respondents. Results and conclusion: The study shows that there are relatively many factors in the organizational culture and the work environment that influence the experience of stress in the workplace, which can lead to stress-related mental illness and presenteeism. It is also highlighted that the choice of presenteeism is individual and is partly influenced by the culture and partly by the individual's own situation and assumptions.

Behandlingsarbete med familjer med psykisk ohälsa är komplext, därför diskuteras det sällan i forskningen. Genom att undersöka hur behandlare arbetar för att skydda barn (0–17 år) och hjälpa föräldrar i familjer med psykisk ohälsa, finns det möjlighet att studera komplexiteten i det behandlingsarbetet inom socialtjänsten. Kvalitativ forskningsmetod har använts i denna studie. De empiriska underlagen utgörs av 12 intervjuer med behandlare som aktivt arbetar med behandlingsarbete med familjer med psykisk ohälsa. Denna studie diskuterar sex teman: familjer med psykisk ohälsa inom socialtjänsten, konsekvenser för barn till föräldrar med psykisk ohälsa, det praktiska sociala arbetets utmaningar och svårigheter, utvecklingsområde i arbete med familjer med psykisk ohälsa, organisatoriska utmaningar i det sociala arbetet samt möjligheter i det sociala arbetet med familjer med psykisk ohälsa. Studiens resultat visar att interventioner som erbjuds till familjer med psykisk ohälsa är främst inriktad till familj som en enhet. Som en följd av detta menar behandlarna att de upplever en rollkonflikt mellan att skydda barnen och hjälpa föräldrarna. Alltså en svår balans mellan vårdade respektive tillitsbrytande funktion i arbete med dessa familjer. Sammanfattningsvis tenderar fokuset att dels flyttas från att skydda barnet till att motivera föräldrar, dels att försöka hjälpa föräldrarna att inse problemen och deras konsekvenser. / Treatment work with families with mental illness is complex, which is why it is rarely discussed in research. By examining how therapists work to protect children (0-17 years) and help parents in families with mental illness, there is an opportunity to study the complexity of that treatment work within social services. Qualitative research method has been used in this study. The empirical data consists of 12 interviews with therapists who actively work with treatment work with families with mental illness. This study discusses six themes: families with mental illness in social services, consequences for children of parents with mental illness, practical social work challenges and difficulties, areas of development in work with families with mental illness, organizational challenges in social work and opportunities in social work the work with families with mental illness. The results of the study show that interventions offered to families with mental illness are primarily aimed at the family as a unit. As a consequence of this, the therapists believe that they experience a role conflict between protecting the children and helping the parents. So, a difficult balance between nurturing and trust-breaking functions in work with these families. In summary, the focus tends to shift from protecting the child to motivating parents, and trying to help the parents understand the problems and their consequences.