Avhandlingens övergripande syfte var att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten synliggör barns fysiska och psykiska hälsa samt barns egna upplevelser i barnavårdsutredningar. Resultaten diskuteras utifrån rättsliga förutsättningar samt teorier om barn som subjekt och sociala aktörer. De fyra delstudierna visar att det finns begränsningar i hur hälsan samt barns upplevelser beskrivs om man vill förstå deras behov av stöd. En anledning till detta kan vara att den rättsliga regleringen inte per automatik ger barn status som subjekt och aktörer. Resultaten tyder på att barnperspektivet i både den rättsliga regleringen och genomförandet av barnavårdsutredningar har stärkts jämfört med vad som visats i tidigare forskning men det behövs en utvecklad analys och argumentation kring barns upplevelser och barns hälsa. En sådan förståelse ger förutsättningar för att barn blir synliggjorda utifrån sina unika förutsättningar vilket säkerställer att socialtjänsten tar hänsyn till deras unika behov. / The overall aim of this thesis is to explore how the physical- and psychological health of children – as well as children’s own experiences – are represented in child welfare investigations. The results are discussed with reference to both legal regulations and theories, which identify children as subjects and social actors in their own right. The four studies show that there are limitations in how children’s health generally, along with their experiences more specifically, are described. The consequence is a diminishing of the chances to understand the child’s need for support. One reason for this might be that legal regulations for social welfare investigations do not automatically ascribe to children the status of subjects and social actors. Compared with previous research, results gathered in this thesis indicate that the child’s perspective has been strengthened in both law and in social welfare investigations. All the same, there is still a need for more developed analyses of children’s health as well as children’s experiences. Such an understanding requires that children be seen from their unique positions, ensuring moreover that social services take into account the specific needs of individual children.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Background: Persons with dementia diseases are today a large group that will increase significantly over the next few years. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are very common and can cause major suffering. For dementia care professionals, persons with dementia suffering from BPSD may induce stress in the caregiving situation. With proper training and support, this stress may be reduced. In the BPSD register, the dementia care professionals may get information, advice and help suggesting non-pharmacological interventions that can help the person with dementia. Aim: The aim of the study was to investigate caregivers opportunities and experiences in implementing BPSD registration and follow up of non-pharmacological interventions in the caregiving situation within residential care for dementia. Furthermore, the aim was to compare if the dementia caregivers experience had significance for the experienced value of BPSD registration in Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. Method: A quantitative survey was conducted on residential care for dementia, N=5. The study- specific questionnaire covered possibility for BPSD- registration and interventions, considered value of BPSD estimation, and if non-pharmacological interventions are performed followed up, and considered to reduce BPSD. The results are presented using tables and diagrams. Kruskal Wallis test was used to compare variables between subgroups with varying working experience. Result: Most dementia caregivers considered that they had possibility to conduct BPSD registration 50% (n=28). They expressed 88% (n=49) that the non-pharmacological interventions that were initiated and performed decreased BPSD. Further they experienced BPSD follows up being important, 100% (n=56). There were no statistically significant differences between number of professional years and the compared variables (p-values ranged 0,266-0,981). Conclusion:The study found that dementia care professionals considered having possibilities to perform BPSD estimation, non-pharmacological interventions and follow- up. BPSD registration was experienced to be a helping tool for the dementia providers; and the length of the working experience had no significant relation to how they graded the value of the BPSD estimation.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka insatsen boendestöd ur ett politikerperspektiv samt varför en del kommuner valt att införa avgift för insatsen boendestöd. Kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i form av semistrukturerade telefonintervjuer med politiker i olika kommuner i Sverige. Insamlad data analyseras med hjälp av tematisk analys och delades in i fyra olika huvudteman: självständighet, hjälp till självhjälp i hemmet, avgift för en insats samt stöd utan avgift. Den teoretiska ramen var empowermentteori. Resultatet visade att samtliga kommuner är eniga om att boendestödet fyller en viktig funktion i den enskildes liv samt bidrar till ökad självständighet. Vidare visade resultatet att kommunernas resonemang skiljde sig åt gällande avgifter. Några kommuner ansåg att kommunens ekonomi hade en betydelse vid införande av avgifter och några ansåg att kommunens ekonomi inte hade någon betydelse. / The overall aim of the study was to investigate housing support from a politician’s perspective and why some municipalities chose to introduce a fee for the housing support. Qualitative data collection methods were used in the form of semi-structured telephone interviews with politicians in different municipalities in Sweden. The data collected were analyzed with thematic analysis and divided into four main themes: independence, home help assistance, fees for assistance and support free of charge. The theoretical frame was empowerment theory. The results showed that all municipalities agree that housing support is important in the individual's life and contributes to increased independence. The result showed further that that the municipalities' reasoning differs very much concerning the fees. Some municipalities consider that the municipality's economy is of significant importance when introducing the fees while some considers that the economy has no significance.

Bakgrund: HIV är en obotlig virussjukdom som främst smittar via oskyddat samlag, blod och orena nålar. Dagens läkemedelsbehandlingar har gjort att allt fler överlever och kan leva ett normalt liv. Trots bättre sjukdomsprognos så visar studier att den psykiska ohälsan bland HIV-positiva män ökar. Samhällets stigmatiseringar skapar hinder i vardagen vilket gör det svårt för männen att acceptera sig själva. Självföraktet leder till negativa självuppfattningar som blir till ett psykiskt lidande som männen har svårt att hantera.  Syfte: Syftet med studien var att belysa HIV-positiva mäns psykiska upplevelser av att bära på en obotlig sjukdom och deras kamp med att acceptera sin situation.  Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av män. En manifest innehållsanalys användes vid analys av data. Resultat: Männen upplevde både psykiskt lidande och välbefinnande av sjukdomen. Lidandet beskrivs genom svårigheter med att acceptera sig själv men även genom negativt bemötande och attityder från omgivningen. Välbefinnande kunde männen känna genom positivt stöd från omgivningen, men den viktigaste faktorn var att de accepterade sig själva. Genom självacceptans så kunde männen lämna sitt tidigare destruktiva liv och istället våga se framåt och hjälpa andra.  Slutsats: Lidandet som männen kände var förknippat med negativa tankar om sjukdomen, men även genom fördomar och förakt från omgivningen. Det bidrog till känslor av rädslor, ångest och hat mot sjukdomen. För att kunna känna välbefinnande krävdes det att männen fick positivt stöd från omgivningen men det viktigaste var självacceptans. Genom självacceptans så infann sig känslor av befrielse, trygghet och livskraft inför framtiden. Det är viktigt att som sjuksköterska ha ett öppet och följsamt förhållningssätt där männens livsvärld och livssituation tas i bejakande för att kunna bidra till känslor av hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer medför ofta stora psykiska och fysiska påfrestningar och besvären kvarstår i många fall efter avslutad behandling. I dagsläget finns det endast begränsade rehabiliteringsalternativ för de som drabbats. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter hos personer som drabbats av bröstcancer. Yoga är en träningsform som kombinerar fysisk aktivitet med meditativa tekniker och kan anpassas till deltagarens förutsättningar oavsett hälsotillstånd.  En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering för att hjälpa den som drabbats av bröstcancer under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av yoga vid bröstcancer, där den metodologiska aspekten belyser vilka fysiska och psykiska effekter yoga har på personer som drabbats av bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv randomiserade kontrollerade studier granskats och sammanställts för att svara på syftet.   Huvudresultat: Resultatet visade på fler förbättringar inom psykiska symtom än vid fysiska symtom. I resultatet framkom att yoga har en direkt effekt på fatigue och livskvalitet med en kvarstående effekt efter avslutad behandling jämfört med kontrollgrupper. Även resultatet för menopausala symtom visade på en tydlig minskning efter yogainterventionen. Däremot visade resultatet för sömnkvalitet endast på förbättringar om yoga utövades minst två gånger i veckan. Slutsats: Även om utfallet av litteraturstudien gav ett blandat resultat speglar huvudresultatet yogans positiva effekter på psykiska symtom hos personer som drabbats av bröstcancer. En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering med syfte att ge en förbättrad livskvalitet för den specifika patientgruppen. / Background: In Sweden, breast cancer is the most common form of cancer in women. Being affected by breast cancer often causes great mental and physical stress and the problems persist in many cases after treatment is completed. Currently, there are only limited rehabilitation options for those affected. Previous research has shown that physical activity produces positive effects in people suffering from breast cancer. Yoga is a form of exercise that combines physical activity with meditative techniques and can be adapted to the conditions of the participant regardless of state of health. An increased knowledge of the effects of yoga can give nurses an understanding of how yoga can be used in rehabilitation to help those affected by breast cancer during the recovery process.   Aim: The aim of this literary review was to describe the effects of yoga in breast cancer, where the methodological aspect highlights the physical and psychological effects yoga has on people affected by breast cancer. Method: A descriptive literary review where twelve randomised controlled studies have been reviewed and complied to answer the purpose. Main result: The results showed more improvements in psychological symptoms than in physical symptoms. The result showed that yoga has a direct effect on fatigue and quality of life with a lasting effect after completion of treatment compared to control groups. The results for menopausal symptoms also showed a clear decrease after the yoga intervention. In contrast, sleep quality results showed improvement only if yoga was practiced at least twice a week. Conclusion: Although the outcome of the literature study produced a mixed result, the main result reflects the yoga's positive effects on the mental symptoms of people suffering from breast cancer. Increased knowledge of the effects of yoga can give nurses a better understanding of how yoga can be used in rehabilitation with the aim of providing an improved quality of life for the specific patient group.

Med denna intervjustudie vill jag lyfta upp hur rasistiska och islamofobiska diskurser kring våld ochförtyck i hederns namn är påtagliga narrativ som Sverige upprätthåller. Ett sådant debattklimat somutgår ifrån ett rasistiskt skillnadstänkande om vissa grupper, rangordnar och bedömer dem oliktetniskt svenska majoritetsbefolkningen. Rasim och islamofobi är ett växande problem som tydligtpåverkar våldsutsatta personers förutsättningar och möjligheter i samhället. Denna uppsats baseras på ett empirisk material som består av sju informanter som arbetar med hedersfrågan. Studien granskardet rasistiska och islamofobiska debattklimatet och dess aktörskap och konsekvenser för våldsutsattapersoner. Slutligen undersöker uppsatsen hur man kan göra för att kunna driva ett arbete fritt frånrasism och islamofobiska tankebanor/bedömningar. Resultatet visar att våld och förtryck i hedernsnamn är starkt förknippat med MENA-regionen och islam samt att offentliga och privata aktörer ärdrivande i diskurserna. Strukturella och psykiska konsekvenser visade sig vara vanliga konsekvenserav våldsutsattheten, rasism och islamofobi för våldsutsatta rasifierade personer. Gällande hur man påbästa sätt kan minimera rasistiska och islamofobiska tankebanor/bedömningar i arbetet mot våld ochförtyck fann jag att det intersektionella perspektivet vara avgörande.