No description available.

No description available.

No description available.

Fukthantering är idag, trots god kunskap inom ämnet, ett stort problem inom byggproduktion då tunga betongstommar ska torkas ut under pressade tidsplaner. Det finns en uppsjö av beräkningsmetoder och hjälpmedel, exempelvis ByggaF och Torka S. Däremot finns inget enkelt sätt att kombinera uttorkning, energiåtgång och kostnader som är användbart i produktionen. Miljön är kanske ett av det här århundradets största samhällsproblem. Lokala brister kan få globala konsekvenser och för att bygga ett hållbart samhälle måste detaljnivån studeras. Byggbranschen är en stor energibrukare där stor vikt på energibesparingar läggs i förvaltningsskedet, medan det försummas i produktionsskedet. Överkonsumtion av energi är kostsamt, vilket olyckligtvis betyder mer för många än dess miljöpåverkan. Genom att ta fram en metod som förenklar och påvisar möjligheterna till kostnadsbesparingar kan både miljövinster och ekonomin gynnas, såväl för företag som samhälle. Med Skanskas högt satta miljömål, bland annat gällande energianvändningen är det därför intressant att jämföra energin som åtgår för ett driftår under produktionen med ett driftår under förvaltningsskedet. Efter att ha tagit del av intern dokumentation gällande fuktdimensionering, mätningar och egna mätningar med värmekamera samt Testo-loggar har tolkningar av data resulterat i beräkningar av effekt- och energiförluster. Resultatet visar energiåtgången och kostnadsskillnader per kvadratmeter, vilket ligger till grund för bestämningen av parametrar till en beräkningsnyckel i Excel-format. Beräkningsnyckeln är en förenklad metod där hänsyn tas till dels projektspecifika parametrar och dels generella parametrar som berör fuktmekanik. Förhoppningen är att den ska vara tydlig och användarvänlig för att kunna appliceras i kommande projekt. / Moisture in building construction is today, despite adequate competence, a large problem within the building process, when massive concrete constructions need to be dried out of construction water during a short time. There are numerous calculation methods and tools, e.g. ByggaF and TorkaS. However at this time, there is no simple way to be used during the manufacturing process that combines the process of drying out water, its use of energy and costs. The environmental issue is perhaps one of the largest problems the society has yet to tackle during this century. Local shortcomings could have global effects, and in order to build a sustainable community, the key is in the details. The construction business is a huge consumer of energy, where large significance is put on energy savings after the production during maintenance, and sadly neglected during the production process. Excessive consumption of energy is costly, which unfortunately has more importance to some than its impact on the environment. By producing a method that simplifies and demonstrates the opportunities for cost-savings, environmental- and financial benefits can be proven, locally for the company, as well as globally. Skanska’s own high environmental goals, the use of energy among other things, are reason alone for the interest of comparing the amount of energy used during a year of production to a year of maintenance. After reviewing internal documentation regarding the handling of construction water and measured data as well as conducting complementary measurements with a thermo camera and Testo logger, the interpretations of data has resulted in calculations regarding power and energy requirements. The result shows the amount of used energy and cost differences per square meter and is the basis of determining parameters for a calculation key, programmed in Microsoft Office Excel. The key is a simplified method where consideration is taken to project specific parameters as well as general parameters regarding moisture mechanics. The expectation for the key is clarity and usability for easy application in future projects.

<p>Förr eller senare minskar tillgången på råolja och därmed bensin och diesel i världen. Då måste vi människor finna andra drivmedel för att klara våra transportbehov och andra behov som är beroende av drivmedel. Förutom detta finns det behov av åtgärder som minskar emissioner av CO2 till atmosfären. Etanol som drivmedel är relativt nytt, och marknaden är potentiellt mycket stor. Agroetanol AB är en etanolfabrik i Norrköping som använder spannmål som råmaterial. Fabriken etablerades i Norrköping den 1 oktober 2000 och är planerad för en årsproduktion av 50 000 m3 etanol. Syftet med uppsatsen är att undersöka om energiåtgången i transportledet är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker med utgångspunkt i Agroetanol AB Norrköping. </p><p>Undersökningen sker med hjälp av en livscykelinventering av Lena Gartmeister, för etanol som produceras i Agroetanolfabriken AB i Norrköping. Jag har räknat summan av energiförbrukningen i hela framställnings processen av 1 liter etanol. Sedan jämförde jag den med den energi som kan utvinnas av etanolen. Detta redovisas i en modell. Genom att beräkna energiåtgången för transportledet till fabriken har jag diskuterat om detta är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker. Resultatet av studien visar att den energin som förbrukas för att hämta spannmålen till fabriken var liten jämfört med andra energifaktorer så längevetet hämtas från närområdet. Ökar transportavståndet så ökar naturligtvis också energiåtgången. Redan vid ett avstånd motsvarande transport från norra Skåne till Norrköping är energiåtgången för transporten lika stor som för odlingen eller tillverkningsprocessen i fabriken.</p>

Förr eller senare minskar tillgången på råolja och därmed bensin och diesel i världen. Då måste vi människor finna andra drivmedel för att klara våra transportbehov och andra behov som är beroende av drivmedel. Förutom detta finns det behov av åtgärder som minskar emissioner av CO2 till atmosfären. Etanol som drivmedel är relativt nytt, och marknaden är potentiellt mycket stor. Agroetanol AB är en etanolfabrik i Norrköping som använder spannmål som råmaterial. Fabriken etablerades i Norrköping den 1 oktober 2000 och är planerad för en årsproduktion av 50 000 m3 etanol. Syftet med uppsatsen är att undersöka om energiåtgången i transportledet är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker med utgångspunkt i Agroetanol AB Norrköping. Undersökningen sker med hjälp av en livscykelinventering av Lena Gartmeister, för etanol som produceras i Agroetanolfabriken AB i Norrköping. Jag har räknat summan av energiförbrukningen i hela framställnings processen av 1 liter etanol. Sedan jämförde jag den med den energi som kan utvinnas av etanolen. Detta redovisas i en modell. Genom att beräkna energiåtgången för transportledet till fabriken har jag diskuterat om detta är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker. Resultatet av studien visar att den energin som förbrukas för att hämta spannmålen till fabriken var liten jämfört med andra energifaktorer så längevetet hämtas från närområdet. Ökar transportavståndet så ökar naturligtvis också energiåtgången. Redan vid ett avstånd motsvarande transport från norra Skåne till Norrköping är energiåtgången för transporten lika stor som för odlingen eller tillverkningsprocessen i fabriken.

I Sverige kvarstår cirka 650 000 bostäder i flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. Dessa byggnaders drift kräver stora mängder energi. Byggnaderna från den här eran står dessutom inom en snar framtid inför stora renoveringsbehov. I sambad med renovering är det därför viktigt att tänka energieffektivt och vidta extra åtgärder för att sänka dess energiförbrukning. I studien framgår att det finns goda möjligheter att sänka energianvändningen i dessa byggnader med åtgärder som kan vidtas i samband med renovering.

Textilindustrin står inför stora utmaningar när det kommer till forskning, utveckling ochproduktion på ett miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt. Ökat miljömedvetetande hoskonsumenten har lett till ökat intresse och möjlighet för företaget att arbeta mot ett hållbartföretagande.Examensarbetet är skrivet som en del av kandidatexamen i textilingenjörsprogrammet föruppdragsföretaget BlåKläder AB och utfördes för att även kunna fungera som ett underlag förandra företag i avsikt med att påbörja/utveckla sitt arbete med socialt ansvarstagande.I arbetet presenteras miljöpåverkan av en arbetsbyxa i bomull från råväv till distribuering.Fyra miljöbelastande kategorier har tagits med i undersökningen, där mängden av kemikalie,vatten- och energiåtgång samt koldioxidutsläpp räknades ut per arbetsbyxa av minimumorder. Sammanställning av resultat visar att det används 2,5 kg kemikalier, 10,3 liter vatten,756 Wh energi och det släpps ut 0,4 kg kodoxid vid tillverkning av en arbetsbyxa.Rapporten behandlar och beskriver produktion av en rå bomullsväv medflamskyddsbehandling. Processflödet för hela behandlingsförloppet analyseras i arbetet därbåde kemikalier, energi- och vattenåtgång tas upp vid varje delprocess. Koldioxidutsläppanalyseras som en särskild del av rapporten och omfattar de direkta utsläppen av tung lastbiloch fraktfärja. Sammanställning av resultatet visar hur produktionen påverkar miljön utifrånde direkt påverkande kategorierna.The textile industry is facing major challenges when it comes to research, development andproduction in an environmentally friendly and socially responsible manner. Increasedawareness of consumers led to increased interest of the company and opportunities to worktoward a sustainable enterprise.This thesis is written as a part of the bachelor&apos;s degree in textile engineering program for theassigned company Blåkläder AB and was conducted to also serve as a basis for othercompanies in order to start/develop their work with social responsibility.The work presents the environmental impact of work wear trousers of cotton fromraw weave to distribution. Four environmental impact categories have been includedin the survey, in which the quantity of chemicals, water and energy use and carbonemissions were calculated per work wear trousers of the minimum order.Compilation of results indicates the use of 2,5 kg chemicals, 10,3 liters water,756Wh energy and 0,4 kg release of carbon dioxide for production of the work weartrousers.The report discusses and describes the production of a raw cotton fabric with flame retardanttreatment. The entire treatment process is analyzed in this report, where chemicals, energyand water consumption have been calculated for each sub-process. Carbon dioxide emissionsare analyzed as a separate part of the report and include the direct emissions of heavy truckand cargo ferry. Compilation of results indicates how the production of the work weartrousers affects the environment. / Program: Textilingenjörsutbildningen

The solar industry is one of the fastest-growing energy industries in the global market. The reason is a combination of the falling prices of modules and inverters and increased conversion to fossil-free energy production. When a photovoltaic module reaches the end of its life it needs to be replaced and discarded, which can create a sustainability problem depending on how this is managed. Today, less than 10% of the global photovoltaic waste is recycled. Only the European Union has implemented photovoltaic waste regulations in the form of the WEEE Directive, which requires that 85% of the waste is collected and at least 80% of waste collected must be prepared for reuse or recycling. This master thesis examines the energy technical, economic, and political conditions for a Swedish photovoltaic recycling plant. This is done through a literary study that is enhanced with calculations of future potential waste volumes and their economic value. As an alternative to a Swedish plant, the energy consumption for transporting waste to existing recycling plants in Europe is evaluated. The photovoltaic technologies included in this work are silicon-based mono-and polycrystalline modules, cadmium tellurium (CdTe) and copper indium gallium selenide (CIGS). Based on the calculations and the literature study, the energy technical conditions are good and not a barrier for a potential facility, the political conditions are deficient, and regulations need further development. The economic conditions constitute the largest barrier as waste volumes are not large enough for a Swedish facility to be economically profitable until 2042. The energy consumption for transport to existing recycling plants in Europe was 22 MJ/module for silicon-based mono-and polycrystalline modules and 10 MJ/module for CdTe modules. Which is a good alternative to a Swedish plant as collection processes and recycling processes are already in place.

Byggnader i Sverige står för en stor del av landets totala energianvändning och det är därför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta område. Ibland kan det vara enklare än man tror att komma på billiga energibesparande lösningar. En självklar sak är att termodynamikens andra lag även gäller avlopp. Eftersom avlopp i hus är öppna system, exponerade mot bistra uteklimatet genom hål eller små skorstenar i taket och det kommunala avloppsystemet, så borde det rimligtvis försvinna värmeenergi från huset även där. Man kan tänka sig att det sker kallras på vintern eller ett luftflöde som drar igenom husets avloppssystem. Detta drag borde kyla ner avloppsystemet. Vi kunde konstatera med hjälp av luftflödesmätare att detta drag på grund av skorstenseffekter ofta är riktat så att det kommer in kall luft från det kommunala avloppssystemet och ut igenom avluftningen på taket. Durgo är ett företag som tillverkar avluftningsventiler. Avluftningsventilen fungerar som så att den bara tar in luft när det blir undertryck i avloppet. Därmed kommer det inte ut någon illaluktande luft från avloppet vilket gör att man kan ha avluftningen installerad inomhus exempelvis på en vind. Om man sätter en avluftningsventil istället för att ha en öppen genomföring via taket sätter man stopp för det drag som kommer från kommunens avloppsnät. Därmed blir det minskad avkylning vid kall väderlek i husets avloppsledningar. Avloppsledningar i hus kan ofta vara oisolerade, även om de kan befinna sig i mer eller mindre isolerade utrymmen så kyler de ner konstruktionen och närliggande rum. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på om det går att spara energi med en avluftningsventil. Vi bygger en experimentanläggning för att simulera energiåtgången. Experimentanläggningen består av två isolerade tankar, en luftad med avluftningsventil, den andra med öppen skorsten. Sen gör vi två olika typer av experiment där vi mäter temperaturen i tankarna. Första sättet tittar vi på hur snabbt vatten avkyls i två isolerade tankar där ena tanken är ventilerad som om det vore ett traditionellt avluftat avloppssystem och den andra tanken är ventilerad med en avluftningsventil. Andra sättet jämför vi hur mycket energi det går att upprätthålla en viss temperatur i dessa isolerade tankar. På så sätt kan vi enkelt se om det finns skillnader mellan de olika systemen. Vårt förväntade resultat var att man skulle spara energi om man använde sig av en avluftningsventil. Efter att vi gjort våra experiment kunde man se att vår hypotes mycket väl stämde överens med verkligheten. Vårt experiment visar att ju kallare det är utomhus desto större energibesparing gör man med en avluftningsventil. Energibesparingen kan bli runt 13 kWh per meter avloppsrör och år vilket skulle kunna motsvara 1-2 % per år av den totala uppvärmningskostnaden i ett hus beroende på hur många meter man har. I ett flerbostadshus med 84 lägenheter med 45 % effektgrad av värmeåtervinningen från spillvatten blir energisbesparingen ca 10 000 kWh/år då spillvattentemperaturen höjs med en grad. En avluftningsventil är en mycket billig investering och har dessutom flera andra fördelar än att man sparar energi. Dock måste man tillse att den monteras på rätt sätt så den inte läcker ut avloppsgas. / Buildings in Sweden account for a large proportion of the country’s total energy consumption and it is therefore important to try and find energy efficiencies around this area. Sometimes it can be easier than you think to get cheap energy saving solutions. One obvious thing is that the second law of thermodynamics also applies for sewerage. Because the sewage in houses are open systems, exposed to the harsh outdoor climate through holes or small chimneys on the roof and the municipal sewer system, then it should be reasonable that heat energy disappears from the house too. One could imagine that there are cold drafts in the winter or an airflow that pulls through the building's drainage system. This flow should cool down the drains. We could conclude with the aid of an airflow meter that these flows because of the chimney effects often are directed so that cool air flows from the municipal sewage system and out through the vent on the roof. Durgo is a company that manufactures air admittance valves. This valve works so that it only takes in air when under pressure in the sewer system. Thus, it will not print any foul air from the sewer which means that you can have the vent installed indoors, for example in an attic. If you put an air admittance valve instead of having an opening through the roof you put a stop to this airflow. Thus it becomes reduced cooling during cold weather in sewer systems. Drainage pipes in houses are often uninsulated, although they can be in more or less isolated areas and could cool down the construction and nearby rooms. The purpose of this thesis is to find out if it is possible to save energy with an air admittance valve. We built an experimental facility to simulate the energy consumption. The experimental facility consists of two insulated tanks, aerated with an air admittance valve, the other with an open chimney. Then we make two different types of experiments in which we measure the temperature in the tanks. First way, we look at how quickly the water is cooled down in two insulated tanks where one tank is vented as if it were a traditional vented sewer system and the second tank is ventilated with an air admittance valve. Second way, we compare how much energy it is possible to maintain at a certain temperature in the insulated tanks. In this way, we can easily see if there are differences between the various systems. Our expected results were that youwould save energy if you used an air admittance valve. After we made our experiments we could see that our hypothesis very well matched reality. Our experiment shows that the colder it is outside, the greater energy savings you do with an air admittance valve. Energy savings can be around 13 kWh per meter sewer pipe and year, which could equate to 1-2% per year of the total heating cost of a house depending on how many meters you have. In an apartment building with 84 apartments with 45% power level of heat recovery from waste water, the energy saving will be about 10 000 kWh / year because the waste water temperature becomes one degree higher. An air admittance valve is a very cheap investment and it offers several benefits beyond saving energy. However, one must ensure that it is installed properly so it does not leak emission.