No description available.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medier orsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografisk metod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten används musikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialt handlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer från Erving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare i arbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks i iscensatta fotografier. / <p>Uppsatsens bilagor har innehållit bildmaterial som tagits bort av upphovsrättsliga skäl.</p>

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer – däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ”rätt och fel” och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Ett område där könsnormer ter sig extra tydligt är alkoholfrågan vilken behandlar hur män respektive kvinnor bör agera kring alkohol i fråga om hur, vad samt i vilken kontext alkohol bör konsumeras. Det sociala mediet Instagram används flitigt av svenskar och är ett forum där bilder på fest och alkohol förekommer frekvent. Studiens syfte är att med hjälp av bildanalytisk metod undersöka hur genus och könsnormer görs i alkoholdiskursen på Instagram. Den teoretiska utgångspunkten grundas bl.a. i genusteori av Judith Butler, dramaturgisk teori av Erving Goffman samt tidigare forskning om genus och performativitet. Metodvalet föll på en semiotisk bildanalys i syfte att undersöka betydelsen bakom bilden. Analysen av totalt 58 bilder visar att det både förekommer likheter och skillnader i hur kvinnor respektive män porträtterar sig på Instagram. Framträdande likheter är att både kvinnor och män förmedlar bra stämning kring bilden, att de följer tydliga könsnormer och att alkoholen är i fokus. Vidare tenderar både kvinnor och män att posera i lika stor utsträckning om än i olika former. Skillnader görs tydliga genom bl.a. val av dryck, ansiktsuttryck och vad som verkar ha motiverat den porträtterade alkoholkonsumtionen. Resultatet diskuteras slutligen i fråga om genusgörande, möjliga konsekvenser samt förslag på vidare forskning inom området.

How do retail service industry employees perform appearance and identity to generate capital? This thesis is data collected through interviews with 5 female retail employees, analyzed in conjunction with relevant readings about performance at work through appearance and identity (Chapter 1 Erving Goffman), the involvement of the self at work for financial gain of the self and the employer (Chapter 2 Arlie Russell Hochschild) and the sale of self for the accumulation of forms of capital (Chapter 3 Pierre Bourdieu, Henri Lefebvre, and other theorists concerned with consumer culture). The thesis begins at the level of the individual, expands to the realm of the retail environment and its associated relationships, and finally moves to examining the circulation of forms of capital. I assert that the research participants, as embodied employees of lifestyle brands, provide a form of capital for their employers. The employees performances positively reinforce the retailers brands and images, and thereby reproduce consumer culture by inciting desire.

Made available in DSpace on 2016-08-03T16:16:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Manoel Alves do Nascimento.pdf: 1171155 bytes, checksum: 4cdb2e68d043941d47266e2641300dc0 (MD5) Previous issue date: 2009-03-20 / People with disabilities are excluded from society because of the negative mark of discrediting received by the social environment - for his appearance or his way of being different - that puts out the standard classifying them as being deviant. In everyday school say whether these brands and they reproduce, not encouraging people with disabilities overcome such a stigma. The research aims to examine how stigma built by students with disabilities influence the process of interaction and inclusion school, studying evidence as it develops the process of stigmatization in the light of school everyday thoughts of Erving Goffman. It is used a literature review of the specific theme, based on studies of Erving Goffman together the empirical research based on the ethnographic experienced by the author in his studies of community, is used as strategies for research, interviews with teachers and 3 comments recorded scenes of daily life through school, 2 public schools in Brazil. In chapter.1 we seek to understand the constructs of Goffman mainly through his academic career in chapter.2 the work focused on understanding the social interaction and mainly defined by the author in question as an order of interaction, where people are authors within of a social scene in chapter 3. the research revolves around the end stigma and how this influences the interaction and the advancement of people with disabilities, finally finishes the work in chapter .4 presenting the analysis of records of interviews and scenes of everyday school life. The selected scenes show the actors involved, the scenario, and the plot of the interactions, identifying the strategies of stigma built by students with disabilities, seeking connections with the inclusive policies and the Brazilian schools. First comes the research identifying the school as a means of socialization and creation of knowledge has an important role in this process of change, although often play the social stigma. The school can help in changing the look that excludes, unmasking some of the masks and own social inclusion; their renewal and their stakeholders should value the differences in construction of new knowledge(AU) / As pessoas com deficiências são excluídas da sociedade devido à marca negativa de descrédito recebida pelo meio social - por sua aparência ou seu modo de ser diferentes - que os coloca fora da norma classificando-os como seres desviantes. No cotidiano escolar essas marcas se afirmam e se reproduzem, não promovendo às pessoas com deficiências uma superação desse estigma. A pesquisa visa analisar como o estigma incorporado pelos alunos com deficiências influencia no processo de interação e inclusão escolar, de forma a estudar indícios de como se desenvolve o processo de estigmatização no cotidiano escolar sob a luz dos pensamentos de Erving Goffman. O presente estudo utiliza-se uma revisão de literatura especifica do tema, fundamentada nos estudos de Erving Goffman, conjuntamente à pesquisa empírica baseada na etnografia vivenciada pelo autor em seus estudos de comunidade, foram utilizadas como estratégias de pesquisa, entrevistas com três professores e observações registradas por meio de de observação de cenas do cotidiano escolar de ´duas escolas públicas do estado de SPSão Paulo . No capítulo 1 buscamos entender os constructos de Goffman principalmente por meio de sua trajetória acadêmica, no capítulo 2 o trabalho centrou-se na compreensão da interação social e principalmente na questão definida pelo autor como ordem da interação, em queentende-se que as pessoas são autores dentro de um palco social, no capítulo 3. a pesquisa aborda o termo estigma e explica sua influência na interação e no avanço das pessoas com deficiência. Por fim, o trabalho se encerra no capítulo .4 apresentando a análise das entrevistas e dos registros das cenas do cotidiano escolar. As cenas selecionadas apresentam os atores envolvidos, o cenário, e o enredo das interações, identificando as estratégias do estigma incorporado pelos alunos com deficiência e buscando ligações com as políticas inclusivas e as escolas brasileira. A pesquisa identificou que a escola, como meio de socialização e criação de saberes, possui um papel importante neste processo de mudança, apesar de muitas vezes reproduzir o estigma social. Observamos então que a escola pode auxiliar na mudança do olhar que exclui, à maneira que mostra algumas máscaras do social e da própria inclusão; no entanto é importante salientar que sua renovação e de seus agentes sociais deve valorizar as diferenças para construção de novos conhecimentos.(AU)

This thesis investigates the aesthetic presence of social performance in six French and Czechoslovak New Wave films of the 1960s. The New Wave was particularly interested in portraying everyday life, and the film corpus studied in this thesis focuses specifically on the representation of the characters' social lives. In addition, the films share the commonality of being made with an aesthetic of authenticity inspired more or less by the 1960s observational documentary genre of cinéma vérité. In the film corpus, ordinary social situations occupy a more prominent place on screen than usual, and instigate a social kind of engagement with the films. Where narrative context conventionally provides the framework for a character's actions, in these unconventional films, it is the characters' social environments that more precisely contextualize their way of being. The aim of the thesis is to engage with these social contexts to understand the characters' social behaviours, and to examine how the 'vérité aesthetic' evokes a social kind of reading of the films. To this end, I develop in the first chapter a Goffmanian approach to the films, inspired by sociologist Erving Goffman's writings on social reality as a performative realm. I use his notions of social performance, social framework, and social perception to engage with each film through what I call a 'social gaze' that inspects the social dynamics of the characters' behaviours. Over the course of three case study chapters, I apply this approach to the films to unearth and discuss their social range of meaning. This thesis thus aims to contribute both to film historical scholarship on the 1960s European New Wave, and to a study of the aestheticization of social reality in film in general.

Social media platforms have proliferated rapidly, altering societal norms of communication. Whilst a number of studies (Treem & Leonardi, 2012; Leonardi, 2014; Koch, Gonzalez & Leidner, 2013) have shed light on the implications of social media use for firms, there remains a limited understanding of how firms interpret and implement social media. This thesis seeks to address the gap by exploring the psycho-sociological processes underpinning social media use in small firms. Data was collected during a qualitative study of social media use in 31 organizations in the United Kingdom (UK) and interpreted using concepts from Swidlers (1986) cultural toolkit framework. This thesis contributes insights about the wide variety of resources required to participate in the networked society (Harris, Rae & Misner, 2012) using social media platforms. Previous studies have suggested that interpretations play an important role in social media use (i.e. Treem & Leonardi s affordances, 2012) but have failed to explicate how interpretations of social media are formed. This study found that respondents drew on a wide variety of cultural tools (Swidler, 1986) in order to interpret and operate their social media accounts. These included their embodied skills, habits and styles as well as resources that were available through their social networks. The study found that the respondents interpretation of social media as a low risk and highly uncertain endeavour prompted their experimentation with various combinations of cultural tools as attempts were made to overcome the common challenges of social media use (i.e. finding time for social media, knowing what to post on social media). One such challenge related to the marked difference between social media interactions and face-to-face encounters. The findings are used to extend Goffman s notion of situation-like encounters (1979). It is contended that social media provide a rich example of a situation-like context.

Majoriteten av de som lever med skyddade personuppgifter i Sverige är kvinnor som flyr från före detta partners. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnor som lever med skyddade personuppgifter ser på sin vardag, sin identitet och sin tillit till individer i deras närmaste omgivning samt till samhället. Vi har besvarat syftet med hjälp av teoretiska utgångspunkter från Anthony Giddens och Erving Goffmans teoretiska perspektiv och begrepp som berör individen och individens sociala interaktioner i samhället. Vi har genom online-intervjuer intervjuat kvinnor som levt skyddat under varierande tidslängder, från sex månader till åtta år. Kvinnorna är i åldrarna 30 till 50 år och har olika bakgrunder till varför de lever skyddat men med den gemensamma nämnaren att de alla flyr från män som de tidigare haft en relation med. Denna studie har en fenomenologisk ansats där vi har utgått ifrån informanternas livsvärld för att få förståelse för hur informanterna upplever fenomenet som är att leva med skyddade personuppgifter. I vårt resultat av studien så har vi kommit fram till att den förändrade situationen resulterat i att kvinnornas liv satts på paus och deras personliga utveckling har till viss del stannat av, vilket deras vardag till stor del har påverkats negativt av. Deras utsatthet har resulterat i en bristande tillit till sin omgivning och även till myndigheter och samhället. Majoriteten av kvinnorna känner att samhället åsidosätter kvinnornas rättigheter och placerar dem på skyddade boenden för att de inte ska behöva ta ansvar för dem. De flesta känner en liten upprättelse över att de har fått skyddet och blivit betrodda av rättsväsendet, dock upplever kvinnorna att de inte har fått en fullständig upprättelse eftersom de tvingas leva begränsat medan gärningspersonen ofta går fri.

The ways in which advertisements can affect social and brand-related aspects is an area of interest for both companies and society at large. The aim of this study is to examine and identify differences in the production and interpretation of advertisements on Instagram, targeted towards men versus women. There are two research questions: (1) How can the production of Gillette and Gillette Venus’ advertisements on Instagram targeted towards men and women differ? (2) How can the interpretation of Gillette and Gillette Venus’ advertisements on Instagram targeted towards men and women differ, based on the gender of the interpreter?  The study includes a gender perspective and Goffman’s theory on gender and advertisements has been applied. To answer the second research question, Hall’s encoding/decoding theory has been applied.  The study consists of two research methods, a semiotic photo analysis and semi-structured interviews. The photo analysis was used for RQ1 and consisted of six photos, three from Gillette’s Instagram account and three photos from Gillette Venus’s account. The semi-structured interviews helped answer RQ2. A total of ten interviews were carried out, with an even distribution of male and female interviewees. A comparative analysis was used for both research methods to enable comparison between the two genders.  The results showed that there are three main differences in the production of Gillette and Gillette Venus’ advertisements on Instagram. As for RQ2, it was concluded that the gender of the interpreter affected how the advertisements’ overall message was interpreted.

Terrorattentet mot World Trade Center i New York den 11 september betraktas som en avgörande händelse för hur vi förstår världen idag. Själva datumet har blivit synonymt med händelsen. Francis Fukoyama (1989) kallar tiden före 9/11 och efter kommunistblockets fall i början av 90-talet för historiens slut. Den stora kampen mellan olika ideologier är utkämpad och den liberala demokratiska kapitalismen har segrat. Världen har landat i en jämvikt. Om kommunistblockets fall är historiens slut så är 9/11 historiens återkomst där en ny kamp och nya skiljelinjer inträder. Men för personer födda i början av 90-talet är den tiden inte slutet utan början och 9/11 är deras introduktion till världen och historien. För många av dem är det den första nyheten de minns.   Denna studie undersöker formativa nyhetserfarenheters betydelse genom att analysera 90-talisters berättelser om 9/11. Analysen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv, närmare bestämt Erving Goffmans framing-teori, genom en kombinerad tematisk och narrativ analysmetod.   Studien visar hur fem svenska personer födda mellan 1990 och 1995 ramar in 9/11 och deras inramning skiljer sig från den initiala mediala inramningen av händelsen.   Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur individer ramar in sitt första nyhetsminne och hur detta avviker från den mediala inramningen.