Aim: Many people react negatively when they find out that I work as an estate agent. They believe that estate agents earn more money then they should. What many do not know is how hard we must work and that it doesn´t suit someone who is looking for an 8-17 work. As an estate agent I thought it would be interesting to found out why the estate agents have such a bad reputation. Method: This essay is based on the interviews with estate agents and branch organizations but also on newspaper articles about real estate agents. Theory is collected marketing, where I have concentrate on concepts of branding, positioning, communication and image. Result & Conclusions: The factors, which I found in my investigation, that have an effect to the bad reputation are; media, commission, the customers and the bidding. These four factors have utmost importance for the reputation of estate agents.  For estate agent to become a strong brand, the estate agents need to concentrate on the communication to the customers and make sure that there will be no misunderstanding. The estate agents must found a good and unique position and make a strong place in the customer’s consciousness. To do that as an estate agent, you have to take care of your clients and make sure that you create a good relation to them. Suggestions for future research: How can the bad reputation turn to a good reputation? More is need to be said about this. How can the brand estate agent get more positive touch? Contribution of the thesis: The contribution of the essay is to give a picture of the bad reputation estate agents have to deal with and how it have become. The contribution is furthermore to give a balanced picture of the profession of estate agency. / Syfte: Många reagerar negativt när de får reda på att jag jobbar som fastighetsmäklare. De anser att fastighetsmäklarna tjänar alltför mycket lättförtjänta pengar. Vad många inte vet är hur hårt man får jobba och att yrket vanligtvis inte passar någon som letar efter ett 8- 17 jobb. Som fastighetsmäklare tyckte jag att det vore intressant att försöka ta reda på varför fastighetsmäklarbranschen har fått ett sådant dåligt rykte. Metod: Underlaget för denna uppsats grundar sig på intervjuer med fastighetsmäklare och branschorganisationer, samt en mängd tidningsartiklar rörande fastighetsmäklare. Teoretisk är basen inom marknadsföring, där jag koncentrerat mig på begrepp som varumärke, positionering, kommunikation och image. Resultat & slutsats: Faktorer som jag under min undersökning har kommit fram har bidragit till det dåliga ryktet är; media, provision, kunderna och budgivning. Dessa fyra faktorer har stor betydelse för fastighetsmäklarnas rykte. För att fastighetsmäklare ska bli ett starkt varumärke måste mäklarna koncentrera sig på kommunikationen med konsumenterna - att se till att det inte blir några missuppfattningar. Fastighetsmäklarna måste hitta en stark plats i kundens medvetande. För att kunna lyckas som fastighetsmäklare gäller det att ta hand om kunderna och skapa ett bra rykte och en god relation med dem. Förslag till fortsatt forskning: Hur kan det negativa ryktet förbättras? Hur kan varumärket fastighetsmäklare få en mer positiv laddning? Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrag är att ge en bild av det dåliga rykte som fastighetsmäklare har att brottas med och hur det har uppstått. Bidraget är vidare att arbetet nyanserar bilden av en fastighetsmäklares yrke och vardag.

Fastighetsmäklaren har att rätta sig efter fastighetsmäklarlag (1995:400) då han utför sitt arbete. I 12 § fastighetsmäklarlagen står det att fastighetsmäklaren i allt skall iaktta god fastighetsmäklarsed och att mäklaren därvid skall se till både säljarens och köparens intresse. Regleringen innebär att mäklaren i alla situationer har att rätta sig efter god mäklarsed. Fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag vilket bör innebära att konsumenter genom att läsa lagtexten kan få en klar bild över vilka skyldigheter en mäklare har. Formuleringen i 12 § fastighetsmäklarlagen påvisar närmast innebörden att mäklaren alltid är skyldig att se till båda parternas intressen samtidigt som han därutöver följer god fastighetsmäklarsed i övrigt. De situationer som i lagtext finns nämnda kring fastighetsmäklarens uppdrag får ses som mäklarens centrala skyldigheter. Bland annat finns det reglering om fastighetsmäklarens; skyldighet att inte bedriva annan förtroenderubbande verksamhet (14 §), rådgivnings- och upplysningsplikt (18 §), ombudsförbud (15 §) m.m. I alla fallen kan mäklarens centrala skyldigheter utvidgas eller inskränkas av vad som följer av god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarens roll som en opartisk mellanman skiljer sig från övriga mellanmän som endast behöver se till sin uppdragsgivares intressen. Mäklarens ersättning utgår i regel en-dast då en förmedling kommer till stånd och då i form av provision. Fastighetsmäklaren har således ett starkt egenintresse av att få fastigheten såld samt att få ett så högt pris på fastigheten som möjligt. Det anses av god mäklarsed accepterat att mäklaren i prisfrågan får se till endast säljarens intresse och således även få sina egna intressen uppfyllda. Mäklaren måste dock i övrigt se till båda parternas intressen vilket innebär att han bland annat måste upplysa köparen om omständigheter som kan tänkas vara av intresse för honom. Mäklarens professionella agerande ställs på sin spets då han får en möjlighet att dra egen ekonomisk vinning genom att påverka prisfrågan, då mäklaren kan undanhålla eller lämna felaktig in-formation till en köpare som kan innebära att priset på fastigheten sjunker. Exempelvis kan mäklaren vid budgivningen lämna simulerade bud, eller berätta att det finns fler spekulanter på en fastighet än vad som verkligen är fallet. Således blir de spekulanter som verkligen är intresserade av att köpa fastigheten mer benägna att höja sina egna bud. Då det inte ställs några krav på att fastighetsmäklaren redovisar för köparen hur budgivningen gått till finns det inga konkreta bevis mot att mäklaren agerat ohederligt. Risken för att bli upptäckt är så gott som obefintlig och det blir mäklarens samvete och professionalitet som avgör huruvi-da han väljer att agera. Att simulera och lämna felaktiga uppgifter är självklart inte förenligt med god fastighetsmäklarsed och det är därför viktigt att mäklare som bryter mot god fas-tighetsmäklarsed straffas. Att fastighetsmäklaren skall vara en opartisk mellanman, samtidigt som hans ersättning är beroende av hur hög köpeskilling som erläggs, ställer höga krav på honom. Att han i prisfrågan får frångå den opartiska mellanmansrollen följer av god fastighetsmäklarsed och går inte utläsa av lagtext. Det bör göras klarare att mäklarens skyldighet att se till både säljarens och köparens intressen begränsas av god fastighetsmäklarsed då fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag. Konsumenter bör inte förvirras genom vaga hänvisningar och formuleringar. Att mäklaren trots allt även i fortsättningen bör inneha en opartisk mellanmansroll får anses som klart, då det annars skulle krävas att köparen skaffar ett eget ombud som ser till köparens intressen. Att det är säljaren som ensam ersätter mäklaren motiverar att mäklaren endast ser till säljarens intresse i prisfrågan då det annars inte skulle finnas några större ambitioner av mäklaren att försöka få ett så bra bud som möjligt på fastigheten. Säljarens intresse av att anlita en fastighetsmäklare torde i så fall försvinna då mäklaren inte skulle garantera att ett högre pris erhålls än om säljaren själv skött förmedlingen. / The estate agent has to follow the rules for estate agents in Fastighetsmäklarlag (1995:400) when he performs his work. The 12 § direct that the estate agent has to follow good customs in all his work, and he has to fulfil both the vendor and the purchasers interests. The legislation states that the estate agent, in all situations, has to take good customs into account. This means that the estate agent does not have to take both parties interests into consideration in questions concerning the price and is allowed to act only in the favour of the vendor. Fastighetsmäklarlagen is a legislation which promotes the consumers interests, which should mean that consumers can get a clear image of the legislation by reading the words of the Act. The wording of the 12 § gives the reader the impression that the estate agent always is obliged to look into both parties interests, and in addition to that, follow good customs. The estate agent´s main obligations are directed in the legislation, but all the obligations can be restricted or increased depending on what follows from good customs. The estate agent is in general compensated by commission only when a property is sold. It is therefore in the estate agent’s own interest to sell the property for as much as possible. In situations concerning the price it is acceptable by good custom that the estate agent, only has to look into the vendor’s best interest, and therefore the estate agent also gets his own interests fulfilled. The professional acting by the estate agent can be doubted as he has the opportunity to receive a bigger compensation by influencing the price, since the estate agent can withhold or leave incorrect information to the purchaser, which can conduct the price to decrease. For example the estate agent can in the bidding situation present feign bids or act like there is more prospective buyers for the property than there really is. Thus the prospective buyers, which really are interested in buying the property, become more demanded to raise their bids. Since there is no requirements that demand the estate agent to present information for the purchaser about how the bidding has proceeded it is difficult to prove that the estate agent has acted against good customs. The risk to be discovered is almost non-existent and instead it is the estate agent’s own conscience and professionalism that decides how he choose to act. To present feign bids and incorrect information is obviously not appropriate by good customs and it is therefore important that those estate agents which act against good customs are punished. The estate agents are expected to put both parties interests first, at the same time as their compensation depend on the purchase price, this put high demands on the estate agent’s acting. By the wordings of the regulation in fastighetsmäklarlagen, it is not possible to make the conclusion that the estate agent does not have to take the purchaser’s interest into con-sideration in situations concerning the price. It has to be more obvious that the estate agent’s duty to take both parties interests into consideration is depending on good customs, since fastighetsmäklarlagen is a legislation that promotes consumers. Consumers shall not be confused by unclear references and expressions. The estate agent should continue to fulfil both parties interest; otherwise it would be necessary for the purchaser to engage his own agent, who can fulfil his interests. Since it is the vendor alone that compensates the estate agent, it is justified that the estate agent only takes the vendor’s interests into consideration, in questions concerning the price.

Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka faktorer som motiverar fastighetsmäklaren i sitt arbete. Vi vill också undersöka om det finns skillnader mellan städerna Stockholm, Gävle och Tierp vad det gäller motivationsfaktorer och stressnivå. / The purpose with our thesis is to study what different factors that motivate the real estate agents in their work. We also want to look into if there is any difference in cities such as Stockholm, Gävle and Tierp when it comes to the factor of motivation and the level of stress.

I denna rapport redovisas för förmedlingsprocessen för småhus med typkod 220 och samtliga moment som ingår från början till genomfört uppdrag. Fokus har riktats på att identifiera förbättringsområden och därigenom hitta åtgärdsförslag. Rapporten skall syfta till att fungera som ett stöd och vara ett vägledande hjälpmedel för såväl fastighetsmäklare som privatpersoner i sin roll som säljare och köpare. Litteraturstudier och handledning har legat till grund för den processkarta som upprättats och illustrerats. Utifrån denna har en förstudie gjorts genom intervjuer med fem verksamma fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån i Alingsås. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre slumpvis utvalda fastighetsmäklare på olika orter och kontor, för att identifiera problemområden. Varje moment i processen har beskrivits i text för att ge en bättre förståelse för kartans innebörd. Vidare diskussion och analys har resulterat till förslag på förbättringsåtgärder inom förmedlingsprocessen. Resultatet redovisar att majoriteten av de intervjuade fastighetsmäklarna har upplevt att moment och arbetssätt inom förmedlingsprocessen till viss grad går att förbättra. Därtill kan det konstateras att förmedlingsprocessen skiljer sig i både utförande och tid beroende på om försäljningen görs i en storstad eller på en mindre ort. Majoriteten av de intervjuade fastighetsmäklarna pekar särskilt på vikten av att skapa och upprätthålla goda relationer med samarbetspartners och kollegor i branschen. Detta anses vara av väsentlig betydelse för att affärer som är beroende av en tredje part ska fortgå med så få hinder som möjligt. Det kan även konstateras att flera av de problemställningar som framkommit beror på externa makrofaktorer som fastighetsmäklaren själv inte kan påverka. Omständigheter som berör världsekonomin, ränteläget, ställningen på fastighetsmarknaden, medias spekulationer, lagar och förordningar utgör faktorer utom fastighetsmäklarens kontroll. Vidare kan det fastställas att den nya fastighetsmäklarlag som trädde i kraft den 1 juli 2011 har bidragit till att flera tidigare problem redan bearbetats och ändrats. Detta projekt har verkat för att lyfta fram ytterligare några moment där åtgärder skulle kunna underlätta arbetsgången för fastighetsmäklare, bland annat genom ett informationsblad till spekulant. / This report describes the sales process of type code 220 single-family homes, including necessary procedural steps. The focus of the report is to identify key areas needing improvement in order to ascertain potential solutions. The report is intended to act as both a support mechanism and a guide for real estate agents and private individuals in their roles as buyers and sellers. A process-map was developed based on research and guidance, and is described within the report. Problem areas were identified using the process-map during comprehensive interviews, and every step in the process is explained in detail in order to illustrate the process-map’s purpose. Further discussion and analysis has led to suggestions for improvement of the sales process. The results shows that the majority of interviewed real estate agents believe the sales process to some extent can be improved. The majority of the interviewed real estate agents points out the importance of creating and maintain good relations with partners and colleagues in the same economic area. This is considered to be essential for businesses that rely on a third person should proceed with as few obstacles as possible. It is also clear that many of the problems that emerged due to external factors that the real estate agents themselves can´t influence. Factors affecting the world economy, interest rates, situation of the property market, speculations among media, laws and regulations are factors beyond the real estate agent´s control. However, after further discussion it became evident that active real estate agents already considered the process inadequate or excessively time consuming. It is also evident that many of the problem areas were due to external factors not influenced by real estate agents. Furthermore, the new real estate law which was implemented July 1, 2011 contributed to several problem areas already identified being addressed and resolved. This report has led to the identification of a process which would make the work easier.

<p>Fastighetsmäklaren har att rätta sig efter fastighetsmäklarlag (1995:400) då han utför sitt arbete. I 12 § fastighetsmäklarlagen står det att fastighetsmäklaren i allt skall iaktta god fastighetsmäklarsed och att mäklaren därvid skall se till både säljarens och köparens intresse. Regleringen innebär att mäklaren i alla situationer har att rätta sig efter god mäklarsed. Fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag vilket bör innebära att konsumenter genom att läsa lagtexten kan få en klar bild över vilka skyldigheter en mäklare har. Formuleringen i 12 § fastighetsmäklarlagen påvisar närmast innebörden att mäklaren alltid är skyldig att se till båda parternas intressen samtidigt som han därutöver följer god fastighetsmäklarsed i övrigt.</p><p>De situationer som i lagtext finns nämnda kring fastighetsmäklarens uppdrag får ses som mäklarens centrala skyldigheter. Bland annat finns det reglering om fastighetsmäklarens; skyldighet att inte bedriva annan förtroenderubbande verksamhet (14 §), rådgivnings- och upplysningsplikt (18 §), ombudsförbud (15 §) m.m. I alla fallen kan mäklarens centrala skyldigheter utvidgas eller inskränkas av vad som följer av god fastighetsmäklarsed.</p><p>Fastighetsmäklarens roll som en opartisk mellanman skiljer sig från övriga mellanmän som endast behöver se till sin uppdragsgivares intressen. Mäklarens ersättning utgår i regel en-dast då en förmedling kommer till stånd och då i form av provision. Fastighetsmäklaren har således ett starkt egenintresse av att få fastigheten såld samt att få ett så högt pris på fastigheten som möjligt. Det anses av god mäklarsed accepterat att mäklaren i prisfrågan får se till endast säljarens intresse och således även få sina egna intressen uppfyllda. Mäklaren måste dock i övrigt se till båda parternas intressen vilket innebär att han bland annat måste upplysa köparen om omständigheter som kan tänkas vara av intresse för honom. Mäklarens professionella agerande ställs på sin spets då han får en möjlighet att dra egen ekonomisk vinning genom att påverka prisfrågan, då mäklaren kan undanhålla eller lämna felaktig in-formation till en köpare som kan innebära att priset på fastigheten sjunker. Exempelvis kan mäklaren vid budgivningen lämna simulerade bud, eller berätta att det finns fler spekulanter på en fastighet än vad som verkligen är fallet. Således blir de spekulanter som verkligen är intresserade av att köpa fastigheten mer benägna att höja sina egna bud. Då det inte ställs några krav på att fastighetsmäklaren redovisar för köparen hur budgivningen gått till finns det inga konkreta bevis mot att mäklaren agerat ohederligt. Risken för att bli upptäckt är så gott som obefintlig och det blir mäklarens samvete och professionalitet som avgör huruvi-da han väljer att agera. Att simulera och lämna felaktiga uppgifter är självklart inte förenligt med god fastighetsmäklarsed och det är därför viktigt att mäklare som bryter mot god fas-tighetsmäklarsed straffas.</p><p>Att fastighetsmäklaren skall vara en opartisk mellanman, samtidigt som hans ersättning är beroende av hur hög köpeskilling som erläggs, ställer höga krav på honom. Att han i prisfrågan får frångå den opartiska mellanmansrollen följer av god fastighetsmäklarsed och går inte utläsa av lagtext. Det bör göras klarare att mäklarens skyldighet att se till både säljarens och köparens intressen begränsas av god fastighetsmäklarsed då fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag. Konsumenter bör inte förvirras genom vaga hänvisningar och formuleringar. Att mäklaren trots allt även i fortsättningen bör inneha en opartisk mellanmansroll får anses som klart, då det annars skulle krävas att köparen skaffar ett eget ombud som ser till köparens intressen. Att det är säljaren som ensam ersätter mäklaren motiverar att mäklaren endast ser till säljarens intresse i prisfrågan då det annars inte skulle finnas några större ambitioner av mäklaren att försöka få ett så bra bud som möjligt på fastigheten. Säljarens intresse av att anlita en fastighetsmäklare torde i så fall försvinna då mäklaren inte skulle garantera att ett högre pris erhålls än om säljaren själv skött förmedlingen.</p> / <p>The estate agent has to follow the rules for estate agents in Fastighetsmäklarlag (1995:400) when he performs his work. The 12 § direct that the estate agent has to follow good customs in all his work, and he has to fulfil both the vendor and the purchasers interests. The legislation states that the estate agent, in all situations, has to take good customs into account. This means that the estate agent does not have to take both parties interests into consideration in questions concerning the price and is allowed to act only in the favour of the vendor.</p><p>Fastighetsmäklarlagen is a legislation which promotes the consumers interests, which should mean that consumers can get a clear image of the legislation by reading the words of the Act. The wording of the 12 § gives the reader the impression that the estate agent always is obliged to look into both parties interests, and in addition to that, follow good customs. The estate agent´s main obligations are directed in the legislation, but all the obligations can be restricted or increased depending on what follows from good customs.</p><p>The estate agent is in general compensated by commission only when a property is sold. It is therefore in the estate agent’s own interest to sell the property for as much as possible. In situations concerning the price it is acceptable by good custom that the estate agent, only has to look into the vendor’s best interest, and therefore the estate agent also gets his own interests fulfilled. The professional acting by the estate agent can be doubted as he has the opportunity to receive a bigger compensation by influencing the price, since the estate agent can withhold or leave incorrect information to the purchaser, which can conduct the price to decrease. For example the estate agent can in the bidding situation present feign bids or act like there is more prospective buyers for the property than there really is. Thus the prospective buyers, which really are interested in buying the property, become more demanded to raise their bids.</p><p>Since there is no requirements that demand the estate agent to present information for the purchaser about how the bidding has proceeded it is difficult to prove that the estate agent has acted against good customs. The risk to be discovered is almost non-existent and instead it is the estate agent’s own conscience and professionalism that decides how he choose to act. To present feign bids and incorrect information is obviously not appropriate by good customs and it is therefore important that those estate agents which act against good customs are punished.</p><p>The estate agents are expected to put both parties interests first, at the same time as their compensation depend on the purchase price, this put high demands on the estate agent’s acting. By the wordings of the regulation in fastighetsmäklarlagen, it is not possible to make the conclusion that the estate agent does not have to take the purchaser’s interest into con-sideration in situations concerning the price. It has to be more obvious that the estate agent’s duty to take both parties interests into consideration is depending on good customs, since fastighetsmäklarlagen is a legislation that promotes consumers. Consumers shall not be confused by unclear references and expressions.</p><p>The estate agent should continue to fulfil both parties interest; otherwise it would be necessary for the purchaser to engage his own agent, who can fulfil his interests. Since it is the vendor alone that compensates the estate agent, it is justified that the estate agent only takes the vendor’s interests into consideration, in questions concerning the price.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera utvecklingen av objektannonser i mäklarbranschen genom tiden, vad gäller utformning av annonser och val av mediekanaler. Syftet är även att försöka utläsa om fastighetsmäklaren marknadsför objektet så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt. Metod: Metoden som används är att samla primärdata genom att göra en jämförelse mellan objektannonser från år 1990 med objektannonser från år 2009. Därefter har primärdata samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare såväl som med experter som besitter stora kunskaper inom området. Sekundärdata som används är hämtad från litteratur och Internet.   Resultat &amp; Slutsats: Uppsatsens resultat visar att dåtidens fastighetsmäklare inte hade tillräckliga marknadsföringskunskaper för att marknadsföra objektet. Utvecklingen har dock gått framåt och idag besitter de den kunskap som krävs för att marknadsföra ett objekt så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt. Denna slutsats baseras på jämförelsen av annonser. Slutsatserna styrks ytterligare med hjälp av expertutlåtanden och av fastighetsmäklarna själva. Förslag till fortsatt forskning: Vad denna uppsats inte tar upp, men som skulle vara intressant att undersöka, är hur fastighetsmäklare använder dagstidningar för att marknadsföra sig själva och deras kontor. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse av objektannonser mellan olika länder, såsom USA och Sverige. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till ett konstaterande att utvecklingen av fastighetsmäklarens marknadsföring av objekt har utvecklats på flera olika plan de senaste 19 åren. / Aim: The purpose of this study is to evaluate the differences how gets on advertisements in the real estate industry and see how they have developed during the last 19 years when it comes to design an advertisement (layout) and media channel selection. The purpose is also to try to understand if the real estate agents own think that they market the house in the best way in order to get the prospective buyer to buy. Method: To collect the primary data I will do a comparison between advertisements in 1990 and 2009. I have done qualitative interviews with real estate agents but also collect expert opinions from marketers which are well informed in advertising matters. I have collect secondary data from books, Internet and also from old and new newspapers. Result &amp; conclusion: This study shows that the real estate agent two decades ago did not have enough knowledge of how to market a house. However, there has been a considerable progress since than. Today real estate agents have the necessary knowledge for marketing a house. The conclusions are based on the comparison of advertisements. Marketing experts and real estate agents confirm this conclusion.  Suggestion for future research: It would be interesting to investigate how real estate agents use newspaper advertising to market themselves and their offices. Furthermore, it would be interesting to make an comparison between advertising in two different countries, e.g. the US and Sweden. Contribution of the thesis: This study shows that the development of advertisement have advanced during the last 19 years. This can establish.

The thesis describes the main assumptions of professional real estate agents. First at the theoretical level and then it compares these findings with real data. The result of this thesis is a picture of the characteristics of real estate agents and a creation of basic recommendations for improving their business practices.

Master’s thesis focuses on the marketing activities of the company operating in the real estate market. The introductory part defines terms used in real estate and marketing environment. Following part consists of present state analysis, introduction of the subject and presentation of market analysis and marketing activities of the subject. Furthermore, problems stemming from conducted analysis are described and defined milestones are dealt with. These articles are followed by operation procedures description, interpretation of results stemming from marketing research which comprised topics concentrated on knowledge of the subject’s background and preference of marketing tools. All analysis and results of marketing research form a baseline for design part of the thesis which consists of suggestions leading to improvement of marketing activities of the subject. Following part summarizes all analysis results and proposes all possible merits for the subject.

My thesis is called Estate agencies organization and work of the agencies. It concentrates on estate agencies' activity on Czech estate market and on the ways how the agencies are organised. I created a questionnaire based on my theoretical knowledge and having considered the results I am suggesting some changes so that the current situation could be improved.

In this bachelor science thesis we are going to study the salary system in the real estate agent market by comparing with other businesses and by interviewing people working in the real estate agent-business. The reason why we wanted to study the real estate business is because we thought it was strange that it is almost the sole business where you do not have any guarantee or safety despite an university education. Furthermore, we were interested in knowing why the salary system in the real estate business had not been discussed until the last couple of years. What we found out was that the present salary system is one of the most optimal for both the real estate agent and the consumer, and by comparing it to the international standard, the consumer will profit from the Swedish system. In average, an American real estate agent takes about 7% commission, and this is only for marketing the object and finding a buyer. Subsequently, a legal expert does the paperwork, and the buyer also has his or her own broker. Comparing with other businesses in Sweden, the real estate business terms of salary is bad in comparison to the degree of education. Despite that brokers mainly makes good money, the terms of salary is inferior. But with the present legislation and the interview answers we think that the present salary system is the best for broker as well as for the consumer. / I  denna  uppsats  granskas  fastighetsmäklarens  avlöningssystem  genom  att  titta  på  andra branscher och genom att intervjua folk i branschen. Anledningen till varför vi ville granska avlöningssystemet i branschen är för att vi tyckte att det var underligt att det nästan är den enda branschen där man inte har någon sorts garanti eller säkerhet trots en eftergymnasial utbildning. Dessutom   var   vi   intresserade   av   att   veta   varför   det   inte   har   kommit   på   tal   om fastighetsmäklarbranschens lönesystem förrän på senare år. Det vi kom fram till var att det systemet som finns idag är bland de mest optimala för både mäklare och konsument och jämför man det med internationella mäklare så tjänar konsumenten på det svenska systemet, i snitt så tar en amerikansk mäklare 7% i provision och detta är enbart för att marknadsföra objektet och hitta en köpare. Sedan är det en jurist som skriver ihop alla papper och dessutom har köparen en egen mäklare också. Jämför man  med  andra branscher i  Sverige så har mäklare  också överlag  dåliga lönevilkor i jämförelse med utbildningsgrad. Trots att mäklare överlag tjänar bra pengar så har man dåliga villkor i övrigt. Men med den lagstiftning vi har idag och i och med att de intervjuer vi har gjort så tycker vi nog att det lönesystem vi har idag är det bästa för såväl mäklare som konsument.