The aim of this thesis is to find out whether Ludwig Wittgenstein’s Tractatus Logico-Philosophicus can be equated with a conceptual system or ”Begriffsschrift”, and what the function of such a representative system would be. How can solipsism, idealism and realism be understood given that interpretation? Wittgenstein’s early philosophical inquiry revolved around the same problem with which Gottlob Frege and Bertrand Russell had dealt with. But according to Georg Henrik von Wright, Wittgenstein forcefully questioned their idea that logic can constitute a general foundation and Wittgenstein was particularly against the idea that mathematics requires a foundation of logic. The thesis discusses how this can be deduced from a close reading of Russell’s introduction to the Tractatus. The results from this reading coupled with a review of the concepts of solipsism and subject give a divergent interpretation on what is complex and what can only be shown. The study indicates that what solipsism disclose is that a variable that consists of ”I”, referred to a subject, cannot be equated with a variable ”x” because ”I” include an unwanted function which gives rise to a nonsensical generality.

No description available.

Inom ramen för religionskunskap i årskurs 4-6 ska lärare arbeta med elevers identitetsutveckling och vardagliga moraliska frågor. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, men som utgångspunkt ska lärarna använda sig av etik som förvaltats av kristen tradition. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna uppfattar uppdraget att utbilda i dessa etiskt moraliska frågor inom religionskunskap, samt hur undervisningen påverkas av elevgruppen. Lärare på tre skolor med olika demografiska upptagningsområden intervjuades under våren 2019. Resultatet visar att trots att lärarna delar grundläggande uppfattningar gällande uppdraget, så skiljer sig undervisningen mellan skolorna åt. I skolor där eleverna kommer från olika länder, arbetar lärarna även i hög utsträckning med att bygga broar mellan kulturer. Innehållet i uppgiften om identitetsutveckling och moraliska frågor är breda, och uppdraget delvis otydligt menar lärarna, och anger det som skäl till varför undervisningen i temat även sker inom andra ämnen än religionskunskap.  En slutsats av denna studie är att Skolinspektionens önskan om att eleverna i ökad utsträckning ska tränas i kritiskt tänkande och lära sig att skilja på allmänna etiska principeroch sin egen personliga moral, lättare kan genomföras om lärarna har ett tydligare ramverk som tar hänsyn till skolornas olika förutsättningar, och som inkluderade utvecklingspotentialen hos alla elever.

No description available.

Denna studie handlar om hur företag använder sig av greenwashing på sina förpackningar med utgångs- punkt Årets Matbluff mellan 2015 – 2018. Syftet med undersökningen var att se hur varumärken an- vänder sig av greenwashing för att visuellt kommuni- cera hållbarhet. En semiotisk bildanalys har gjorts på vinnarna av Årets Matbluff från 2015 till 2018. Detta för att se hur förpackningar förmedlar produkter samt vad produkterna egentligen innehåller. Resul- tatet visar att företagen som vann Årets Matbluff i respektive år inte tog etiskt ansvar över hur korrekt information inte visades på förpackningarna.

Syftet med uppsatsen är att identifiera gemensamma teman och mönster i fem livsberättelser som kristna hbtq-personer från olika trossamfund skrivit i sin process att komma ut med sin sexuella identitet, både för sig själva och för sin omgivning. Vilka likheter och mönster går att finna i livsberättelserna? Studien genomförs utifrån en kvalitativ, tematisk innehållsanalys med efterföljande analys utifrån ett religionsociologiskt och ett teologihistoriskt perspektiv. Livsberättelserna hämtade från Lundholm, Anton, (2017). Välkommen in i min garderob – en självbiografisk berättelse om att vara gay och kristen. Libris. Voionmaa, Inkaliisa, (2018). Nu hade vi ju varandra – berättelser från 40 år av ekumeniskt arbete för och av kristna hbtq-personer, Riksförbundet EKHO samt Gyll, Erik, Ohlsson Sandahl, Frida (2018). Så att jag kan komma in – kristen tro och hbtq. Författarna och Riksförbundet EKHO Kyrkan har två synsätt på homosexuell läggning, orätt och fel, vilket grundas av tradition och tolkning i förvetenskapliga bibliska texter. Den andra, att gamla synsätt får ge vika för ett modernt samhälle och en modern kyrka där mänskliga värden såsom demokrati och rätten till sin egen sexualitet är viktigare än judiska lagar och regler som skrevs i en tid då samhället hade andra värderingar, dessa utifrån den kontext som rådde. Flera av berättelserna visar på gemensamma drag som ensamhet, lögn och dubbelliv innan personerna kom ut med sin sexuella läggning.

<p>Uppsatsen skrevs under HT18. </p>

Jag har skrivit en artikelserie om en bloggare som går under namnet Corruptio. Det är nu två år sedan bloggaren tycks ha avslutat sin verksamhet. Ännu finns tre av hans bloggar, där hundratals inlägg publicerats mellan år 2009 och 2016, fortfarande kvar. Bloggaren har kallats ”norra Europas största näthatare” och har gjort det till sin nisch att anklaga personer för brott som det inte finns några bevis för att de har begått. I inläggen kallas personerna som hängs ut ofta för mördare och pedofiler och de anklagas för att ha begått ett flertal brott. Ofta rör det sig om olika former av korruption som personerna ska ha gjort sig skyldiga till. Det kan till exempel vara att de hjälpt till att dölja grova brott som politiker, poliser eller kungligheter ska ha gjort sig skyldiga till.

Titel: Organisation inom en offentlig verksamhet Syfte: Syftet är att undersöka organisationens beslutsprocess gällande en sjuksköterskas tillstånd att operera malignt melanom och bröstcancer trots avsaknad av formell och reell kompetens. Syftet är också att undersöka om detta är till gagn för patienter. Har delat delarskap påverkat beslutsprocessen. Metod: Kvalitativ undersökning, baserat på enkäter och intervjuer inom alla organisationsnivåer i organisationen samt patientföreningar, socialstyrelsen, IVO, Melanomföreningen. Slutsatser: Operationer utförs av obehöriga medarbetare inom kirurgkliniken, detta med anledning av artikeln i Vårdfokus. Vår slutsats är att kulturen inom organisationen möjliggör att en sjuksköterska tillåts utföra operationer av malignt melanom och bröstcancer vilket strider mot Patientsäkerhetslagen. Organisationen har en tystnadskultur där delat ledarskap framhålls som positivt, men egentligen styr inte ledarna utan det är medarbetarna som får styra utan konsekvenser. Höga kvalitetsindikatorer vilket gagnar patienten, möjlighet att kunna ta emot alla patienter som söker. Sekundärt mål kvalitetshöjning för att uppnå likvärdig vård inom Landstinget. Utveckling inom området med omvärldsbevakning för att tillgodogöra sig den senaste forskningen bör utföras. Ska vi ha läkare inom vården eller räcker det med sjuksköterskor som vill vara läkare? En läkare har minst 15 års utbildning en sjuksköterska har 3 år. Vilket innebär att kompetensen måste skilja sig åt inom olika professioner. / <p>Detta är en distanskurs där presentationen av uppsatsen lades ut på kurssidan den 6 januari 2019.</p>

No description available.