I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data. Resultaten visar att det ofta ligger etiska värden till grund för hur de lärare som deltar i undersökningen utformar sin fostran av eleverna. Vidare framkommer det att det bland lärarna råder stor samstämmighet om vilka etiska normer som bör förmedlas. Däremot skiljer sig lärarna i synen på vikten av att förmedla vissa av skolans systemnormer. Därefter behandlas lärarnas tankar kring rollen som fostrare samt vilka problem denna kan medföra. Avslutningsvis följer en diskussion där det lyfts fram att detråder konsensus om de fostransmål som vilar på etisk grund, vilket kan bero på att just dessa mål i stor utsträckning bygger på en gemensam värdegrund. Lärarna visar upprepade gånger prov på att omsorgen om eleverna anses som så viktig att den kan betraktas som en princip som alla lärare vill stödja. Trots detta medför de faktiska omständigheterna, samt andra konkurrerande normer, svårigheter för lärarna att konsekvent följa en sådan princip.

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader. I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvärdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvärdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frågeställningar som vi använde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvärdar och hur uppfattar lagen själv idén med lagvärdar? Uppnår lagvärdarna sitt syfte, utifrån Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvärdsutbildningen tillräcklig, sett utifrån dagens utformning? Har säkerheten runt matcherna förbättrats, i och med införandet av lagvärdar? Metod Vi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet på lagvärd. Datainsamling har skett i form av enkät, utformad i samråd med Stockholms Fotbollförbund. Resultat Majoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvärd finns. På frågan om lagvärdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren. Många anser att de uppfyller sitt syfte, dock visade svaren på att många av respondenterna som svarat ja, trots detta inte vet hela innebörden av lagvärdsarbetet. De som är negativa till lagvärdsarbetet tycker i många fall att det är en extra börda som läggs på laget. Resultatet visade vidare att respondenterna i stor utsträckning anser att utbildningen är tillräcklig, samt att effekten av lagvärdsarbetet har inneburit att det blivit lugnare kring de flesta matcher, samtidigt som det inneburit en större förståelse för domarens utsatta roll under match. Slutsats Vår uppfattning efter genomförd studie var att syftet med lagvärdsarbetet är bra, men att det i praktiken inte uppnår syftet. Åtgärder och förbättringar måste vidtas för att detta arbete skall kunna fungera i framtiden. Förslag på åtgärder är ett tydligt utformat regelverk för lagvärdar och fadderskap där äldre spelare syftar att fungera som goda förebilder för yngre spelare.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan. Även om i stort sett alla har en IT-utbildning är det tveksamt om den räcker till för att möta omvärldens ständiga förändringar. Förändringar som påverkar allas värderingar och syn på etik och moral.

Sammanfattning Rubrik From Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation -etiska överväganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företag Problem Turism är en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredställa kunders ökade krav. En av dessa underkategorier är dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död är ett kontroversiellt område och av många anser att denna sorts turism är oetisk. Det gäller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon. Tidigare har turism i sin marknadskommunikation fokuserat på vackra bilder och lyckliga människor. Företag som arbetar med dark tourism kan omöjligt följa i dessa fortspår utan måste finna andra vägar för att nå ut till sina kunder på ett effektivt och etiskt sätt. Vår problemformulering lyder som följer: Vilka etiska överväganden ställs företag som arbetar med dark tourism inför när de utformar sin marknadskommunikation? Syfte Vårt syfte är att identifiera vilken marknadskommunikationskanal som passar dark tourism företag utifrån de etiska aspekterna. Målsättningen i studien är att utveckla en teori om huruvida det är möjligt att behärska ”paradoxen” mellan etik och effektiv marknadskommunikation av dark tourism. Teori Teorin i denna studie grundas till största del på forskning inom dark tourism, segmentering, etik och marknadskommunikation. Metod Vi har utfört en kvalitativ studie med fyra företag som arbetar med dark tourism, och utifrån detta studerat vilka etiska aspekter och segment de beaktar vid utformandet av sin marknadskommunikation. Utav dessa intervjuer genomfördes tre på telefon och en personligt. Resultat De konstateranden vi kan göra är att företag som arbetar med dark tourism ställs inför sex etiska överväganden vid utformandet av marknadskommunikation. Dessa är tid, geografisk närhet, sociala aspekter, kulturella aspekter, ekonomisk balans och en etisk policy. Det gäller för företag att vara medvetna om dessa samt sina segment för att kunna utforma en effektiv och etisk marknadskomunikation. Om företag som arbetar med dark tourism är medvetna om dessa kan de behrska paradoxen mellan etik och marknadskommunikation inom dark tourism. Genom att ha en insikt i segment samt etiska överväganden får företagen en kunskap om vilka marknadskommunikations kanaler de bör använda för att mest effektivt nå ut till sin marknad. Vi har funnit att de marknadskommunikations kanaler som passar de företag som deltagit i denna studie är media, webbsidor, personliga kontakter, word-of-mouth, e-mail, mässor, viral marketing samt text-meddelanden. Dessa kanaler anser vi är formbara så att det blir möjligt att vara etisk i marknadskommunikationen av dark tourism.

Syftet med denna undersökning är att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa hållbar utveckling i ett socialt sammanhang i skolan. Hur resonerar lärare och elever om den sociala miljön och språket i skolan? Lärarna har skilda uppfattningar om hur det sociala klimatet är och eleverna använder ett fult språk till varandra men tar det oftast inte på allvar. Flera elever uttryckte att de vill ha ordning och reda samt lugn och ro i skolan. Vår slutsats är att både lärarna och eleverna kan ha blivit "hemmablinda" och därför inte tycker att den sociala miljön i skolan är så hård som vi upplever. Det kan också vara så att den naturliga språkutvecklingen har bidragit till att de fula och kränkande orden har kommit in i vardagen. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en hållbar utveckling i ett socialt sammanhang och att det genomsyrar läraren själv samt undervisningen.

Syfte Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter.   Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor.    Analys Vi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag. Den omgjorda modellen visar då på hur god etik, kundfokusering, låg säljfokusering och långvariga relationer hör ihop och skapar förtroende. Detta mynnar sedan ut i hur nöjd kunden är med relationen till sin rådgivare.   Slutsats Vi har kommit fram till att goda relationer människor emellan är av stor vikt för att förtroende ska kunna skapas och bibehållas. Vi har även märkt av att det inte är några större skillnader på förtroendet mellan rådgivare och kund och förtroendet i övriga relationer. Förtroende skapas av sunt förnuft om hur man ska bete sig mot andra människor.   Förslag till fortsatta studier Vi tycker det skulle vara intressant att se hur kunderna upplever relationen till sin rådgivare. Med andra ord att vända på den här studien från att se hur rådgivarna arbetar med förtroende till att se hur kunderna uppfattar relationen. Detta för att se om historierna skiljer sig åt.

No description available.

Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen Journalistik och multimedia samt Journalistik med samhällsstudier vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen.  Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket. Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet. Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.

Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan. Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt. Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv. För att belysa hela budgivningsprocessen måste man se budgivningsprocessen utgående från dessa olika aktörers roller och analysera deras agerande utgående från sina respektive perspektiv. På det sättet byggs en enhetlig bild av budgivningsprocessen som helhet. Undersökningen baseras på intervjuer med 6 mäklare på Jan af Ekenstam, VD på Mäklarsamfundet samt enkätundersökning som gjordes på 30 köpare respektive säljare. Slutsatsen är att den överväldigande andelen av mäklarna agerar pliktetiskt. Det finns undantag i form av mäklare som agerar kortsiktigt vinstmaximerande och därmed agerar oetiskt. Ny teknik genom datorsystem och Internet underlättar processen men kan på intet sätt ersätta den personliga kontakt som behövs mellan mäklaren och köpare/säljare Men den grundläggande processen, som bygger på rollspel och förtroende, kräver en god mänsklig kontakt genom hela kedjan. Säljaren och mäklaren har informationsövertaget och av det skälet upplever köparna att mäklaren agerar oetiskt och bara i syfte att maximera sin egen vinst, samt att mäklaren agerar partiskt till säljarens fördel. Dock är det troligt att detta är mer ett resultat av att bostadsmarknaden i storstäder som Stockholm är säljarens marknad. När det gäller öppen eller sluten budgivning pekar mälarna och mäklarsamfundet på att etiska skäl, främst integritetsskäl, gör att sluten budgivning är att föredra för säljarna men kanske främst för köparna. Säljaren vinner på den slutna processen genom sitt informationsövertag. Detta kan i vart fall konstateras på en överhettad marknad som dagens bostadsmarknad i Stockholm.