Syftet med studien är att utveckla en socialpsykologisk förståelse för vad det innebär för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avståndstagande från denna minoritet innebär i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med avhoppare från ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att använda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har väglett och präglat metodologiska överväganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar på en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppväxtmiljö med en religiös världsåskådning och tydliga gränsdragningar mellan rätt och fel. I tonåren kom de i större utsträckning i kontakt med den sekulariserade omgivningen utanför och började ifrågasätta församlingens regler och värderingar. Därefter följde år av motstridiga tankar som sedan ledde fram till ett avhopp från frikyrkan. Av analysen kan vi dra slutsatsen att individer som växer upp i en frikyrklig miljö genomgår en socialisation som till viss del avviker från vad som betraktas som normen i samhället. De individer som väljer att lämna frikyrkan går genom förändringar i termer av identifieringsprocesser.

Syftet med uppsatsen är att identifiera gemensamma teman och mönster i fem livsberättelser som kristna hbtq-personer från olika trossamfund skrivit i sin process att komma ut med sin sexuella identitet, både för sig själva och för sin omgivning. Vilka likheter och mönster går att finna i livsberättelserna? Studien genomförs utifrån en kvalitativ, tematisk innehållsanalys med efterföljande analys utifrån ett religionsociologiskt och ett teologihistoriskt perspektiv. Livsberättelserna hämtade från Lundholm, Anton, (2017). Välkommen in i min garderob – en självbiografisk berättelse om att vara gay och kristen. Libris. Voionmaa, Inkaliisa, (2018). Nu hade vi ju varandra – berättelser från 40 år av ekumeniskt arbete för och av kristna hbtq-personer, Riksförbundet EKHO samt Gyll, Erik, Ohlsson Sandahl, Frida (2018). Så att jag kan komma in – kristen tro och hbtq. Författarna och Riksförbundet EKHO Kyrkan har två synsätt på homosexuell läggning, orätt och fel, vilket grundas av tradition och tolkning i förvetenskapliga bibliska texter. Den andra, att gamla synsätt får ge vika för ett modernt samhälle och en modern kyrka där mänskliga värden såsom demokrati och rätten till sin egen sexualitet är viktigare än judiska lagar och regler som skrevs i en tid då samhället hade andra värderingar, dessa utifrån den kontext som rådde. Flera av berättelserna visar på gemensamma drag som ensamhet, lögn och dubbelliv innan personerna kom ut med sin sexuella läggning.

In the 1800s Sweden decided to change into a mandatory conscription-army, meaning that every man in the nation was obliged to be trained as a soldier. The Baptists were pacifists and this essay studies a Baptist offshoot named Fribaptisterna (Free Baptist), who from the start in 1872 opposed military-service. The Swedish government sentenced them to prison and penal work. This did not intimidate them as their determination was strong, resulting in new laws were passed in Sweden. In 1902 the king would accept exceptions and in 1925 a law was passed which made it possible for conscientious objectors to be released their military duty. This essay looks at the forming of the collective pacifistic identity among Fribaptisterna and study what practices the denomination had to mobilize its members to be pacifists and conscious objectors. / <p>Godkänt datum 2021-06-06</p>

Följande studie syftar till att undersöka och jämföra frikyrkliga hockeyspelares erfarenheterav maskulinitetsideal och det maskulina identitetsskapandet inom ishockey och i frikyrkligasammanhang, och hur dessa ideal förhandlas. Detta blir intressant då maskulinitetsidealenmellan ishockey och frikyrkan skiljer sig, och maskulinitetsidealen inom ishockeyn blivit ettaktuellt ämne inom samhällsdebatten. För att undersöka detta har 5 kvalitativa intervjuerutförts med informanter som växt upp inom en frikyrklig miljö och spelat ishockey underuppväxten. Materialet har sedan analyserat utifrån de teoretiska utgångspunkterna: Connellsgenusteori, och Jönssons teori om maskulinitet och idrott. Studien har visat att det finnsskillnader mellan maskulinitetsidealen inom ishockey och frikyrka, och att det även uppståren tydlig krock när dessa ideal möts. De som anpassade sig till den rådande maskulinitetenklarade sig betydligt mycket bättre än de som behöll sin egen maskulinitet.Nyckelord: Maskulinitet,

<p>Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.

This study focuses on why people not longer want to be a part of a religious communion they have earlier been a part of. To examine this I have made seven interviews with people who have left their previous communions. Together with the methodological and theoretical discussions on discourse analysis, Richard Jenkins discussions on identity and theories concerning the post-modern society, I have made an analysis on how these people consider their previous communions and its members. They refer i.e. to the social control, the ‘closed’ culture and the non-questioning-culture that constitute the communions and its techniques. They also question why the communions present themselves as ‘good’, despite their deficiencies. Here I claim that in the same time these people question these techniques, they get exposed by them.

<p>This study focuses on why people not longer want to be a part of a religious communion they have earlier been a part of. To examine this I have made seven interviews with people who have left their previous communions. Together with the methodological and theoretical discussions on discourse analysis, Richard Jenkins discussions on identity and theories concerning the post-modern society, I have made an analysis on how these people consider their previous communions and its members. They refer i.e. to the social control, the ‘closed’ culture and the non-questioning-culture that constitute the communions and its techniques. They also question why the communions present themselves as ‘good’, despite their deficiencies. Here I claim that in the same time these people question these techniques, they get exposed by them.</p>

This thesis set out to analyse early baptistic peace-activities in Sweden in the 1900s, through a micro-historical analysis of Albert Wickman (1884-1942) who was a Swedish Baptist pastor and peace-agitator. In nonconformist-churches we find the earliest pacifists and Wickman started out as a theological trained Baptist, but he founded an independent organisation with ideas based on teachings by Leo Tolstoy. His Anti-war organisation was organised much like the Salvation Army and had as key-concept to gather members who claimed they would not kill another human being. Another idea was to create an army of volunteers who would be willing to put themselves between fighting nations. The organisation had many thousands member but existed only between 1912-1918 and it never practiced it go-in-between ideas. In the 1920s Wickman was involved with the oldest Swedish peace-society, “Svenska Freds och Skiljedomsföreningen”, and raised their membership from 4 000 in 1922 to 49 000 in 1930, but he also led this organisation to almost bankruptcy. This thesis gives an account of who Albert Wickman was and through him offers contexts and world-views on his pacifistic thinking in the first decades of the 1900s and how peace was promoted at the time in Sweden.

Det här arbetet ägnas åt att närmare studera vad som händer med människans sociala och psykiska välbefinnande när de av olika anledningar väljer att lämna sin frikyrka på en liten ort. Vi har gjort narrativa intervjuer av tio olika respondenter som alla valt av olika anledningar att lämna sin frikyrkliga församling. Transkribering har sedan skett med fokus på att hitta gemensamma nämnare och tolka våra respondenters upplevelser. I den analys vi har gjort av empirin har vi dragit slutsatsen att de sociala och psykiska konsekvenserna är att det lilla samhället påverkar ex-medlemmarnas välbefinnande, framförallt genom starka skuld och skamkänslor och hotar de sociala band som funnits i så många år.  Naturligtvis finns det inte ett skäl till att en individ väljer att lämna men en stor bidragande orsak är lång tids ytagerande och frihetskänslan från församlingen och frihet till något annat. Men, vad ska folk säga? / This project pays particular attention to the effects on the social and psychological well-being of people, who for different reasons choose to leave their church in a small community. We have performed narrative interviews with ten respondents who all had different reasons for leaving their congregations. The obtained data has then been transcribed with focus on finding common denominators, as well as interpreting our respondents' experiences. In our analysis of the collected data, we conclude that the social and psychological consequences are that the small community will have an influence on the ex member's well-being, above all through strong feelings of guilt and shame and threats to long-standing social ties.There is, of course, more than one single reason why a person decides to leave, but a major contributing reason is long term surface acting and a sense of freedom from the congregation, as well as freedom to do other things. But what will people say?