No description available.

<p>Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.</p><p>Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper. Det andra perspektivet rör invandrarungdomars upplevelser av utanförskap och grupptillhörighetsbehov. Resultatet av detta antologibidrag visade invandrarungdomars benägenhet för vänskapsrelationsskapande med andra invandrare för att deras grupptillhörighetsbehov i dessa relationer blir tillfredställda vilket i sin tur leder till minskad utanförskapskänsla. Det tredje och sista perspektivet handlar om språkliga tillhörigheter, vad som händer med det svenska språket då olika kulturer möts och varför invandrarungdomarna i de svenskglesa förorterna föredrar att prata ”blattesvenska”. Resultatet av studien visar att ungdomarna med hjälp av språket visar vilka dom är och att de genom det känner en gemenskap och trygghet som de inte finner hos etniskt svenska ungdomar.</p><p> </p>

No description available.

No description available.

Uppsatsen omfattas av enläroboksanalys av sex geografiläroböcker för mellanstadiet därsyftet är att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys och analysmaterialet består av både text och bild. Analysen präglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpå etnicitetvilket stämmer väl överens med analysmetoden. Resultatet från analysen visaratt läroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. Några böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna. Det eurocentriska perspektivet lyserdock igenom i andra läroböcker där exempelvis slavhandeln skildrades ur ett majoritetsperspektiv då européerna, som låg bakom slavhandeln, inte skrevs ut som de skyldiga

Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning. Böckerna beskriver en homogen befolkning, trots att stora delar av den svenska befolkningen och den svenska armén bestod av människor med annat ursprung. Människorna kategoriseras utifrån nationalitet eller religiös tillhörighet. Trots den internationella prägeln som stormaktstiden har saknas förklaringar till de migrationsprocesser som sker till, inom och från Sverige.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i. Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper. Det andra perspektivet rör invandrarungdomars upplevelser av utanförskap och grupptillhörighetsbehov. Resultatet av detta antologibidrag visade invandrarungdomars benägenhet för vänskapsrelationsskapande med andra invandrare för att deras grupptillhörighetsbehov i dessa relationer blir tillfredställda vilket i sin tur leder till minskad utanförskapskänsla. Det tredje och sista perspektivet handlar om språkliga tillhörigheter, vad som händer med det svenska språket då olika kulturer möts och varför invandrarungdomarna i de svenskglesa förorterna föredrar att prata ”blattesvenska”. Resultatet av studien visar att ungdomarna med hjälp av språket visar vilka dom är och att de genom det känner en gemenskap och trygghet som de inte finner hos etniskt svenska ungdomar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt.   Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna. Målet är att få en fördjupad insikt i den problematik som har uppstått inom familjerna i det nya landet och den nya kulturen. Frågeställningarna har varit: Hur har synen på religion och kyrka påverkats av mötet med det nya landet och den nya kulturen? Finns det några skillnader mellan den äldre och den yngres syn på religion och kyrka? Hur upplever folk sin identitet i förhållande till etnicitet? Dessa frågeställningar kommer att besvaras i undersökningen samt under den avslutande diskussionen. Bakgrunden kommer att redogöra kortfattat för Assyrierna/syrianerna och varför gruppen lämnade hemlandet och bosatte sig i Sverige. Den avslutande diskussionen kommer också att lyfta upp några centrala punkter och viktiga frågor som gruppen handskas med idag. Det resultat som har kommit fram är att det finns stora skillnader i hur de äldre och de yngre uppfattar förhållandet till kyrkan och religionen.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget? Metodologi: Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund. Observationerna och intervjuerna analyserades dels via ett deduktivt förhållningssätt utifrån queerteori, hegemonisk maskulinitetsteori och inkluderande maskulinitetsteori, dels via en tematisk innehållsanalys. Resultat: Sammanfattningsvis verkar det som om mycket av juniorverksamheten handlar om att producera spelare som kan ta steget upp till nästa nivå. Det verkar även som om spelarna är beredda att utsätta sina kroppar för stora påfrestningar som ibland leder till skador. En del spelare berättar om den press som gör att de spelar med skador för att inte missa ett tillfälle att visa upp sig. Det förekommer även utsagor om slagsmål där spelare berättar att dessa uppstår dels på grund av att det kan vara ett roligt inslag, dels på grund av det prat som försiggår mellan spelarna och motståndarna på isen. Det framgår också att en heterosexuell läggning framhävs bland spelare och ledare. Två av de intervjuade spelarna menar däremot att de inte skulle ha några problem ifall någon i laget kom ut som homosexuell. Det verkar också som att en svensk etnicitet inom laget framställs som den oproblematiska medan spelare från andra länder ibland får utstå kommentarer som enbart är baserade på deras etnicitet. / Aim: The aim of the study on a more general level was to illuminate how players and leaders in an adolescent male ice hockey team constructs and stage masculinities. Due to recent shifts in the society regarding the norms of normality and masculinity the aim of the study was to examine how this affects the construction of masculinity. The following questions guided the investigation: How does players and leaders relate to orthodox and inclusive ideals of masculinity? What norms regarding sexuality become clear in the team? What norms regarding ethnicity become clear in the team? Methodology: The methods used in the study were participant observations of an adolescent male elite hockey team and qualitative interviews with four of the players in the team. The team consisted of players between 15-17 years old and some of the players had another ethnicity than Swedish. The observations and the interviews were analyzed by a deductive approached from the theories of queer theory, hegemonic masculinity theory and inclusive masculinity theory, and also with a thematic content analysis. Result: The results indicate that much of the activities in the adolescent male hockey team were about producing players to take the next step of their careers. It also seems like the players were prepared to expose their bodies to a lot of pressure that sometimes lead to injuries. Some of the players talked about the pressure that makes them play with injuries were the chance to show off their abilities was one particular reason for doing this. Some statements are also said about the  fighting in the sport were players told that these fights occur due to the fun of it and also because of the trash talk that is occurring on the ice. There is also some examples of how heterosexuality is normative in the team and is emphasized by the players and the leaders. However two of the interviewed players imply that they would not mind if some of the players in the team came out as gay. To some degree a Swedish ethnicity is the unproblematic origin and players from other countries sometimes gets commentaries because of their ethnicity.