Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem. / It is common for people who immigrate to a new country to feel left out, to feel like members of diaspora. However, it is equally trivial to have similar feelings when you re- visit your home country. But why is that? The main aim of this thesis is primarily to capture the essence of why people from Bosnia-Herzegovina feel as diaspora members when they re- visit their homeland.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera hur etnicitet avspeglas i fem läroböcker, från grundskolans senare år, inom engelska. Med hjälp av innehållsanalys granskades läroböckernas narrativa texter och bilder kvantitativt och kvalitativt. Resultatet påvisade att etnicitet avspeglades både positivt och negativt i de fem analyserade läroböckerna. Det synliggjordes dessutom att stereotypiska föreställningar existerade i de fem analyserade läroböckerna. En tendens i de analyserade läroböckerna var att se Nordamerika och Europa som normen, vilket medförde att de som inte föll in i normen porträtterades som särpräglade. Olika länders ursprungsbefolkning porträtterades även som primitiva och sattes ofta i kontrast med vad som skulle kunna ses som mer moderna etniska grupper. I de fem analyserade läroböckerna finner man en klyfta mellan oss och dem som framhävs med hjälp av stereotypiska framställningar och negativa avspeglingar av de etniska grupper som inte passar in den norm som har formats av Nordamerika och Europa.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books. The books are Sms från Soppero written by Ann-Helén Laestadius, När jag var tretton blev jag same, written by Monica Zak and Lappskatteland, written by Annica Wennström. The assignment has a specific focus on the religion and the Sami language. The main questions are formulated as follows: How do the books present the different dimensions of religion and also its importance to the Sami identity? In what ways is the language presented as vital in relation to the religion, and is the language described as a way to identify the Sami ethnicity? The analyzing method being used to the material is called narrative method with hermeneutics aspects. When a result has been concluded, three theories will be applied and tested as analyzing methods. The theories are Linda Woodhead’s theory of religion and Thomas Hylland Eriksen & Andrea Amft’s theory of ethnicity, which has been complemented by Kenneth Hyltenstam`s et al. theory in which he focuses on the preservation of minority languages. The study shows that there are many dimensions of religion to be found, and that they play a different role depending on different generations and their relation to the Sami identity. The Sami language identifies the Sami ethnicity and also creates a connection to the culture and the ancient religion. Therefore the language is being presented as very important as it defines the Sami identity.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. Göteborg : Univ. / Titel från omsl.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Studien handlade om att hitta de bakomliggande faktorer som påverkar elever med utländsk bakgrund i deras val till gymnasiet. Studien baserades på intervjuer med fyra elever som läser första året på vårdprogrammet i gymnasiet. Intervjufrågorna handlade om vilka personer som eleverna har valt att prata med om sina val, vilka intressen de har och om det finns andra faktorer som har påverkat deras val. De teoretiska utgångspunkter som studien bygger på är Pierre Bourdieus Habitus och Gottfredssons teori om kompromisser och egenbegränsningar. Studien visade att dessa elever har blivit mest påverkade av sina föräldrar och det viktigaste resultatet var för dem att ha föräldrarnas samtycke innan de gör ett val. Studie- och yrkesvägledarens hjälp uppskattades till en viss del men eleverna hade en del önskningar och förbättringar som dem önskade. Eleverna önskade att de skulle ha fått mer tid med vägledaren, att de skulle ha fått mer information och att dessutom få informationen tidigare för att kunna ta in allt och göra ett bra val utan att stressas.

Orättvisorna på arbetsmarknaden är ständigt ett hett ämne för många forskare och politiker. Många studier indikerar att kvinnor och individer med utländsk bakgrund missgynnas på den svenska arbetsmarknaden, men hur dessa faktorer påverkar varandra är inte lika uppmärksammat. Denna studie avser att studera hur upplevda avancemangsmöjligheter skiljer sig åt beroende på hur kön och etnisk bakgrund samverkar, samt hur chefens egenskaper i form av kön och etnicitet påverkar det potentiella sambandet. De teoretiska ramverken som ligger till grund för studien är välkända teorier som preferensdiskriminering, statistisk diskriminering, humankapital, glastak och homosocial reproduktion. Den tidigare forskningen inom fältet har bland annat visat att kvinnor upplever sämre avancemangsmöjligheter än män samt att individer med utländsk bakgrund upplever sämre avancemangsmöjligheter än individer med svensk bakgrund. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen som genomfördes 2010. Urvalet i studien är avgränsat så att endast män och kvinnor i åldrarna 25–60 som förvärvsarbetar är med. Resultatet visar att kvinnor är mindre sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter i jämförelse med män samt att etnisk bakgrund inte verkar ha någon större betydelse för individens upplevda avancemangsmöjligheter. Dessa resultat kontrollerades även med hjälp av individ- och arbetsrelaterade kontrollvariabler vilket visade att det är mindre sannolikhet för en individ med kvinnlig chef att uppleva stora avancemangsmöjligheter än individer med en manlig chef.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika etniciteter framställs i bilder i läroböcker för årskurs 1–3. Vi har analyserat fyra läroböcker från 1992, 2003, 2012 respektive 2017. Arbetets teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om hur väst skapas i kontrast till öst. Vi har även använt Stuart Halls teori som säger att mening skapas genom jämförelser och skillnader. Metoderna vi använt oss av är kvantitativ analys av innehållet relaterat till kritisk diskursanalys. Dessa har vi använt för att räknat hur många personer i läroböckerna som har ett annat etniskt utseende än västerländskt och därefter tittat på hur stort utrymme dessa personer får i bilder. Detta gör vi för att se på vilket sätt personerna med annat utseende framställs och hitta eventuella stereotyper. Analysen visar att läroböckerna har en klar överrepresentation av personer med västerländskt utseenden. Personer med ett annat etniskt utseende förekommer oftare i de senare publicerade böckerna och får ibland viktigare roller. De framställs oftast i en gemenskap i alla böcker. Vi hittade endast en bild som kan tolkas vara stereotypisk i boken från 1992. I diskussionen behandlar vi vårt resultat och resonerar kring vikten av varierande representationer i läroböcker i samtidens mångkulturella samhälle.

The purpose of this essay is to investigate if Botkyrka municipalitys policy Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (Strategy for an intercultural Botkyrka), reproduce a previously discovered discourse about swedishness, etnicity and culture as something static and one-dimensional. How they tackle the challenge to n’either homogenise nor culturaly essentialise their citizens. This is examined with the use of a social constructivist approach on the strategy. By using this approach and with the frameworks from discourse analysis and governmentality, this study shows that despite rethinking in goals and course of action, the examined material follows the previously demonstrated discourse, through their use and articulation of the investigated concepts. / Denna uppsats har till syfte att undersöka om Botkyrka kommuns styrningsdokument Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, reproducerar en tidigare funnen diskurs kring svenskhet, etnicitet och kultur som något statiskt och endimensionellt. Hur de hanterar utmaningen att varken homogenisera eller kulturellt essentialisera deras invånare. Detta undersöks genom användningen av en socialkonstruktivistisk ansats av strategin. Med hjälp av denna ansats och teoretiskt ramverk från diskursanalys och governmentalitet visar studien att trots nytänkade kring mål och tillvägagångssätt, följer den tidigare demonstrerade diskursen även i denna strategi genom artikulering och användning av de undersökta begreppen.