• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Upplevelse av avancemangsmöjligheter : En kvantitativ studie av den svenska arbetsmarknaden

Andersson, Jonas, Furuholm, Julia January 2014 (has links)
Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes. I våra resultat finner vi bland annat att tjänstemän är mer sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter än vad okvalificerade arbetare är. Vi finner också en tydlig skillnad mellan den interna gentemot den externa modellen vad gäller klasspåverkan. Av stor vikt är även de resultat som visar att upplevelse av avancemangsmöjligheter såväl internt som externt ser mycket olika ut för kvinnor i jämförelse med män.
2

Arbetsmarknadens orättvisor : En kvantitativ studie om upplevda möjligheter till avancemang i arbetet

Kristiansen, Tindra, Cucarano Averstad, Oliver January 2018 (has links)
Orättvisorna på arbetsmarknaden är ständigt ett hett ämne för många forskare och politiker. Många studier indikerar att kvinnor och individer med utländsk bakgrund missgynnas på den svenska arbetsmarknaden, men hur dessa faktorer påverkar varandra är inte lika uppmärksammat. Denna studie avser att studera hur upplevda avancemangsmöjligheter skiljer sig åt beroende på hur kön och etnisk bakgrund samverkar, samt hur chefens egenskaper i form av kön och etnicitet påverkar det potentiella sambandet. De teoretiska ramverken som ligger till grund för studien är välkända teorier som preferensdiskriminering, statistisk diskriminering, humankapital, glastak och homosocial reproduktion. Den tidigare forskningen inom fältet har bland annat visat att kvinnor upplever sämre avancemangsmöjligheter än män samt att individer med utländsk bakgrund upplever sämre avancemangsmöjligheter än individer med svensk bakgrund. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen som genomfördes 2010. Urvalet i studien är avgränsat så att endast män och kvinnor i åldrarna 25–60 som förvärvsarbetar är med. Resultatet visar att kvinnor är mindre sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter i jämförelse med män samt att etnisk bakgrund inte verkar ha någon större betydelse för individens upplevda avancemangsmöjligheter. Dessa resultat kontrollerades även med hjälp av individ- och arbetsrelaterade kontrollvariabler vilket visade att det är mindre sannolikhet för en individ med kvinnlig chef att uppleva stora avancemangsmöjligheter än individer med en manlig chef.
3

Kan alla nå toppen? : En kvantitativ studie om könsskillnader i olika befattningar på den svenska arbetsmarknaden

Afsharian, Parastoo, Lundberg, Linnea January 2018 (has links)
Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.
4

"Lilla gumman, du är ändå inte stark" : En studie av hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhället. / "Honey, you are not strong enough" : A study of how female police officers experiencing that they are being treated by society.

Anwar, Ashna, Lachonius, Lovisa January 2019 (has links)
”Snutfitta”, ”du är ändå inte stark”, ”lilla gumman” är bara några av de förekommande meningar som kvinnliga poliser möts av när de arbetar ute i samhället och möter allmänheten. Att vara kvinna i ett traditionellt sätt mansdominerat yrke kan vara svårt både när det gäller hur de blir behandlade och bemötta samt möjligheten att klättra inom organisationen. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhällets medborgare, men även på arbetsplatsen. Finns det en större press på kvinnor i ett mansdominerat yrke att prestera hårdare för att bevisa att de räcker till? I studien har Erving Goffmans teori om intrycksstyrning, Axel Honneths teori om de tre dimensionerna, Jean Lipman Blumens teori om homosocialitet och heterosocialitet samt Morrisons teori om glastaket tillämpats. Dessa teorier har tillämpats i syfte till att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av denna studie presenteras av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ design, där tio kvinnliga poliser deltagit i intervjun och delat med sig av sina upplevelser. Analysen av resultatet visade med hjälp av teorier och vetenskapliga artiklar att det är ett hårdare klimat för kvinnor i ett mansdominerat yrke, dels vad gäller utvecklingsmöjligheter, dels hur kvinnor inom yrket bemöts av samhället. Slutsatsen av resultat och analys visade att även om jämställdheten inom polisyrket ökar, finns det fortfarande skillnader mellan könen vilket grundar sig långt bak i historien och är svårt att komma ifrån / "You are not strong enough" and "honey" are just some of the prevailing sentences that female police officers meet when they work in the community and meet the public. Being a woman in a male-dominated profession can be difficult when it comes to how they are treated and the opportunity to climb within the organization. The purpose of the present study was to find out how female police officers perceive that they are being treated by society's citizens, but also in the workplace. In the study, Erving Goffman's theory of impression management, Axel Honneth's theory of the three dimensions, Jean Lipman Blumen's theory of homosociality and heterosociality, and Morrison's theory of glass ceiling have been applied. These theories have been applied in order to answer the study's questions. The result of this study is presented by semi-structured interviews in a qualitative design, where ten female police officers participated in the interview and shared their experiences. The analysis of the results showed, with the aid of theories and scientific articles, that it is a harder climate for women in a male-dominated profession, both in terms of development opportunities and partly how women within the profession are treated by the society. The conclusion of the result and analysis showed that even though gender equality in the police profession is increasing, there are still differences between the sexes, which is based far behind in history and is difficult to get away from.
5

Betydelsen av socioekonomisk bakgrund för möjligheten att avancera externt : En kvantitativ studie om hur faderns socioekonomiska klass påverkar individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter

Grönstedt, Thomasine, Holmbring, Sofie January 2018 (has links)
Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor.

Page generated in 0.1272 seconds