<p>The thesis examines how language, culture and family structures interrelate and affect the process of migration. Vital is how women from a different ethnic background integrates during migration and in a dialogue context with us as researchers and native Swedes. The thesis is interdisciplinary and analyzes empirical data through a qualitative method by using the perspectives gender, ethnicity and identity. The empirical material consists of 7 interviews, which have been transcribed and then broken down in to quotations. Thesequotations have then been analyzed using the perspectives mentioned above. Throughout the thesis the imperative significance of language to enable communication between people of different ethnical backgrounds, and how these processes may develop, plays an essential role. The conclusion reached through the thesis is that a person’s identity is adaptable and that language plays a vital role in a person’s group identification. Specific systems and rules are created in group constellations to decide who can be included in a particular group. This thesis shows that group constellations between ethnic Swedes and individuals from a different ethnic background has a large impact on the language.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet.</p><p>Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur.</p> / Papperstigrar och Rednecks & Dagos

<p>Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund än svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta är i stort vad integration går ut på och något som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag är att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande. Vi har studerat integration och dess inverkan på invandrares identitetsskapande där etnicitet och identitet ständigt konstrueras, invandrares syn på arbete och arbetslöshet och vilka vägar det kan finnas för att hitta ett jobb i Sverige, hur politiskt aktiva bemöts inom politiken och deras syn på representation samt invandrarkvinnors syn på deras livssituation i Sverige där fokus ligger på hur det är att leva med två kulturer.</p>

<p>Abstract</p><p>Sedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna. Jag riktar i denna uppsats min uppmärksamhet mot att studera hur författare från 70-talet och fram till idag konstruerar förståelsen av adoptionsfamiljen och etnicitet i de böcker som vänder sig till nyblivna adoptivföräldrar. Tanken är att söka finna vilka aspekter som i böckerna framställs vara problematiska för det adopterade barnet, både gällande hur man ser på barnets etniska avvikelse och barns förmåga till anpassning. Adoption är, just på grund av sin över tid föränderliga inställning i dessa frågor, intressant att studera ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Studien har genomförts med kritisk diskursanalys som teori och metod.</p>

<p>This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon.</p> / <p>Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. <strong></strong></p><p><p><em>Nyckelord:</em></p></p>

<p>Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv.</p>

<p>Abstract </p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. </p><p>Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. </p><p>Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet</p>

<p>Syftet med C- uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor.</p><p>• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa?</p><p>• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar?</p><p>• Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar.</p><p>I arbetet redogörs för idrottsämnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förväntningar och normer som har med människans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svårigheter som människor ifrån etniska minoriteter möter i det svenska samhället, i skolan och inom idrotten.</p><p>För att besvara våra frågeställningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrån år skolår nio. Hälften av eleverna är ifrån etniskt svenska hemförhållanden och hälften ifrån olika etniska minoriteter. Intervjufrågorna behandlar elevernas syn på skolämnet idrott och hälsa och olika sorters genusrelaterade förväntningar. De behandlar även elevernas familjesammansättning och föräldrarnas idrottsintresse.</p><p>Studien visar att flickorna ifrån etniska minoriteter har bättre betyg och tycker att det är roligare med skolämnet idrott och hälsa än de etniskt svenska flickorna. En trolig förklaring till betygsfördelningen kan vara att bollspel är den vanligast förekommande aktiviteten på idrottslektionerna, flickorna ifrån etniska minoriteter uppger att de tycker om lektioner med bollspel i större utsträckning än flickor ifrån den etniska majoriteten. I studien antyds det även att flickorna ifrån etniska minoriteter påverkas i mindre utsträckning av västvärldens genusrelaterade förväntningar än vad etniskt svenska flickorna gör.</p>

<p>Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;</p><p>Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?</p><p>Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?</p><p>Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.</p><p>Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats. Saker som lärarna uppfattade påverkade mötet mellan elever med skilda kulturella bakgrunder var administrativa val, gruppernas storlek och integrationsprojekt. Viktiga delar av mångkulturell undervisning uppfattades vara att skapa möten mellan elever, förhålla sig till elevernas kulturella bakgrunder och försöka hantera brister i det svenska språket hos eleverna. Bilden av den svenska skolan som forskningsfältet beskrev stämde väl överens med resonemangen som lärarna förde under intervjuerna.</p>

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon. / Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. Nyckelord: