Syftet med denna studie är att undersöka hur HVB-hem med ensamkommande flyktingungdomar och dess personal interagerar med varandra med fokus på genus och etnicitet. Detta undersöktes genom sex semistrukturerade intervjuer, tre med personal på HVB-hem med ensamkommande pojkar mellan 14-19 år, samt tre av pojkarna på de olika boendena. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Detta kompletterades sedan med deltagande observationer på ett HVB hem med ensamkommande pojkar. Materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk och organisatorisk teori. Resultatet av undersökningen visar hur personalen och pojkarna påverkar varandra i varje stund de socialiserar med varandra i det dagliga arbetet.  Verbalt talar de inte ofta om etnicitet eller genus men i sitt görande finns det ständigt närvarande. Arbetsplatsen är jämlik i regelverket men inte alltid i det praktiska arbetet, något man även ser i statistiken för samhället i stort. Organisatorisk makt kan slå ut både etnicitet och genuspåverkan men beroende på situationen kan den ibland inte göra skillnad alls.

<p>År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.</p><p>Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande. Adoptivföräldrar kom först på tredje plats. De flesta ansåg att barnen hade goda möjligheter till anpassning i Sverige, det största hindret skulle vara om de var alltför märkta av sin tidigare miljö och att de riskerade att känna sig utanför på grund av sin avvikande hudfärg. De flesta debattörerna ville minska klyftan mellan "svarta" och "vita" men många fördomar fanns kvar främst genom att Sverige sedan 1920-talet varit världsledande inom rasbiologi. Arvet från den "vita" kolonialtiden samt den svenska afrikamissionen bidrog till den nedlåtande synen på främmlingar. Trots fördomar verkar de flesta debattörer positiva till internationell adoption, mycket pågrund av 1960-talets solidariska tänkande gentemot omvärlden.</p>

<p>Uppsatsen handlar om kärleksrelationer mellan människor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar när någon i deras närhet väljer att ingå en kärleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda på kärlekens betydelse för paret i deras förhållande och hur kärlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhållande. Vi har även undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingå ett förhållande över etniska gränser kan innebära många kompromisser av sina egna levnadsmönster och värderingar. Paret väljer att skapa nya levnadsmönster tillsammans och på så sätt skapas det nya sociala koder samt traditioner som passar deras förhållande. Vilket bidrar till att de övervinner kulturella skillnader. Vidare har vi undersökt hur media väljer att representera människor med annan bakgrund och att det ger upphov till stereotyper.</p>

I denna undersökning har jag studerat skrivna framställningar av idrottare till tre olympiska sommarspel. Mitt intresse var att se skillnader och mönster i hur idrottare med olika kön och/eller etnisk bakgrund framställs. Jag har utgått från tre olika olympiska spel. De olympiska spel som undersökts var London 1948, Mexico City 1968 och London 2012. I undersökningen har jag studerat olympiaböckerna för dessa tre spel. En olympiabok presenterar och sammanfattar hela olympiska spel. Den kommer ut tätt efter spelen och innehåller artiklar, sammanfattningar och statistik skrivna av flera olika författare.   En mängd tidigare forskning har gjorts både i internationella och svenska undersökningar med studier om hur kvinnliga idrottare framställs, men också en del undersökningar som berör hur idrottarens etnicitet lett till framställningar med stereotyper och fördomar. Dessa tidigare undersökningar har främst använt sig av tidningar som källmaterial, men också av annan media som TV och internet. Ingen tidigare forskning om framställningar har gjorts på just olympiaböcker. Till undersökningen användes de tre teoretiska begreppen sexualisering, infantilisering och etnicitet. Kommentarer av en idrottares utseende (sexualisering) var vanligare att läsa 1948 i jämförelse med 1968 och 2012. Gemensamt för de tre undersökta åren var att beskrivningarna till de manliga idrottarna var inriktade på storlek på axlar, längd och typiska manliga kännetecken. Ett annat mönster som kunde ses var att när kvinnliga idrottares utseende kommenterades 1968 och 2012 var i stort sett alla kommentarer riktade till idrottare inom gymnastiken. I undersökningen går det att utläsa att stereotyper och fördomar i referat för idrottare från andra delar av världen (etnicitet) förekommer 1948 och 1968, men är så gott som helt borta 2012. Av dessa referat och kommentarer var en majoritet riktade mot manliga idrottare och inte kvinnliga. I undersökningen kunde jag också utläsa ett mönster när det gäller nedsättande ord om idrottare i form av beteckningar som används för barn (infantilisering). Dessa ord är i stort sett bara riktade mot de kvinnliga idrottarna i alla de tre undersökta åren, och av dessa är större delen i samband med idrottare inom kategorin simning.

Introduktion: Den fria flyktingpolitiken har bidragit till ett samhälle där människor med olika kulturella bakgrunder och etniciteter lever tillsammans. När behov av vård uppstår för dessa personer utgör det en utmaning i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om etnicitet och kultur hade någon betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit &amp; Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Efter granskningen återstod 10 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens analysmaterial delades in i tre huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna var: Kommunikationsbarriärer, Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur samt Sjuksköterskans professionalitet i patientmötet. Slutsats: Omvårdnad till patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund påverkades främst genom bristande kommunikation, okunskap samt osäkerhet hos sjuksköterskan. För att uppnå kulturell kompetens där sjuksköterskan kan ge adekvat etnisk och kulturell omvårdnad så krävs det utbildning både under och efter grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet.

Denna studie undersökte om ålder, kön och etnicitet påverkar ett fiktivt rekryteringsurval. Studien hade en kvantitativ ansats och genomfördes som en fallstudie. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med 42 yrkesverksamma rekryterare, samtliga anställda på ett privat svenskt bemannings-och rekryteringsföretag. Urvalsgruppen bestod av både kvinnor och män i varierande ålder. Av de sju diskrimineringsgrunder definierade i svensk diskrimineringslagstiftning fokuserade studien på tre: Ålder, kön och etnicitet. Studien genomfördes genom att tio stycken fiktiva CV baserade på autentiska förlagor distribuerades till två slumpmässigt sammansatta grupper i två olika versioner, en konventionell och en anonym. Den ena gruppen tilldelades konventionella men fiktiva CV medan den andra gruppen erhöll anonyma ansökningshandlingar. Ansökningshandlingarna rangordnades därefter av respondenterna efter bedömd lämplighet mot en för studien upprättad platsannons. Jämförelsen visade ingen signifikant skillnad mellan de oberoende faktorerna ålder, kön och etnicitet och dess påverkan beroende på om kandidaternas CV presenterades i konventionell eller anonym form. Med hänvisning till att studiens resultat inte går i linje med tidigare forskning som visat att ålder, kön och etnicitet har påverkat ett rekryteringsurval, är författarnas förslag till vidare forskning att genomföra mer omfattande studier. Exempelvis för att undersöka vilka konsekvenser olika former av diskriminering på arbetsmarknaden ger upphov till, för att bidra med en större förståelse för ämnet.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt.</p><p> </p><p>Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen. Däremot såg informanterna flera fördelar med undervisningen, bland annat visar det att den stärker eleverna språkligt. Resultaten visar att i skolorna där undersökningen gjordes fungerade modersmålsundervisningen bättre än förväntat efter att ha läst olika litteratur. Slutsatsen är att modersmålslärarna, eleverna och deras föräldrar är till största delen nöjda med modersmålsundervisningen.</p>

<p>Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.</p><p>Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör <em>relationer </em>av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var <em>performativitet</em>, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas <em>’att festa’</em>, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad.</p><p><p><p>De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör <em>frihet, skam</em>, <em>respekt </em>och <em>heder</em>. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur <em>rykten </em>sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar.</p></p></p><p>Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.</p><p> </p>

<p> </p><p>Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i.</p><p> </p>