Redovisning av leasing har diskuterats under många år. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat på grund av att många företag har möjlighet att klassificera sina leasingavtal som operationella för att slippa redovisa leasingen som en tillgång eller skuld i balansräkningen. IASB och FASB jobbar gemensamt för att ändra standarden för leasingredovisning och de engagerar olika grupper av intressenter genom att de skickar in comment letters. Det första förslaget för ändringar av standarden var Exposure Draft 2010/9. Förslaget fick så många kommentarer att det resulterade i ett reviderat förslag som kom ut i maj 2013 och heter Exposure Draft 2013/6. Syftet med denna studie har varit att undersöka attityder från olika grupper (akademiker, upprättare, användare, redovisningsprofession, nationella reglerare och andra internationella intresseorganisationer) i Europa till det nya förslaget i Exposure Draft 2013/6 - Leasing, angående frågorna som handlar om leasingredovisning hos leasingtagare och klassifikation av leasing. Tycker de olika grupperna att det nya förslaget besvarar problemen, angående klassifikation och redovisning av leasing, som finns i den nuvarande internationella redovisningsstandarden (IAS 17) eller skapar det bara nya problem? Vi har också undersökt i vilken utsträckning dessa grupper deltar med kommentarer i comment letters. Studien är en kvalitativ undersökning där vi analyserade och tolkade kommentarer och attityder i comment letters till det nya förslaget. I den teoretiska referensramen tas upp hur forskningen bedrivs för att ta fram nya standarder, hur och i vilken grad de olika grupperna är involverade i detta genom deltagande i comment letters och den kritik som riktats mot det nya förslaget angående klassifikation och redovisning. Resultatet av studien baserades på 151 comment letters skickade till IASB/FASB. Analysen har gjorts genom att använda analysmodellen i avsnitt 3.9 och det empiriska resultatet har kopplats till den teoretiska referensramen. Resultatet visade att det inte finns några akademiker från Europa som deltagit i comment letters. Den grupp som har kommenterat comment letters i störst utsträckning har visat sig vara upprättare och detta går i linje med vad tidigare forskning visat. Majoriteten inom samtliga grupper håller inte med om det nya förslaget. Attityden mot förslaget är negativ både när det gäller redovisning hos leasingtagare och klassifikation. / Discussion on the accounting treatment of leases has been going on for many years. The current standard, IAS 17 has criticized because many companies are able to classify their leases as operational leasing agreements in order not to reflect assets and liabilities on the balance sheets. IASB and FASB working together to amend the standard for lease accounting and they involve various groups of stakeholders and individuals by submitting comment letters. The first proposal for the amendment of the standard was Exposure Draft 2010/9. The proposal received so many comments which resulted a revised proposal that came out in May 2013 and called Exposure Draft 2013/6. The aim of this study was to examine the attitudes of different groups (academics, preparers, users, the accounting profession, national regulators and other international organizations) in Europe to the new proposal of Exposure Draft 2013/6 -Leasing, regarding questions relating to lease accounting in lessee and classification. Do they think that the new proposal solve the problems concerning classification and financial statements of leasing, which is found in the current international accounting standard (IAS 17) or just create new problems. We have also investigated in which extend these groups participated with comments in the comment letters. The study is a qualitative survey where we analyzed and interpreted the comments and attitudes in the comment letters to the new proposal. In the theoretical frame addressed how research is conducted to develop new standards, how and to what extent the different groups involved in this by participating in the comment letters and the criticism leveled against the new proposal concerning classification and accounting. The results of the study are based on 151 comment letters sent to the IASB/FASB. The analysis has been made by using the analysis model in section 3.9 and the empirical results have been applied to the theoretical frame of reference. Analysis showed that there are no academics who participated in the comment letters. The group that has commented most on the comment letters have proved to be the pre-parers and this is in line with what previous research has shown. The majority of all groups do not agree with the new proposal. The attitude to the proposal is negative in terms of accounting in lessee and classification.

Leasing har länge varit en viktig finansieringskälla för företag och därför är det viktigt att redovisningen av leasingavtal ger användarna av de finansiella rapporterna en komplett och korrekt bild av företagets leasingverksamhet. Den nuvarande leasingstandarden IAS 17 har under en tid fått utstå kritik för dess komplexitet, bristen på jämförbarhet i informationen mellan företag som tillämpar samma standard, samt att den inte uppfyller användarnas informationsbehov. IASB och FASB ingick 2010 ett samarbete för att med ett gemensamt projekt ersätta den befintliga leasingstandarden. Första förslaget har blivit omarbetat och 2013 utgavs ett reviderat förslag till förändring av standarden (ED/2013/6).Syftet med vår uppsats var att ta fram de som vi ansåg var de mest uppmärksammade förslagen i ED/2013/6och med hjälp av typfall försöka att förutsäga vilka effekter dessa förslag skulle komma att få för företag om förslaget antas. Vi har med typfallen undersökt effekterna på ett exempelföretags räkenskaper och därefter även undersökt vilka effekter förändringarna fått på företagets nyckeltal.Med typfallen kommer vi fram till att förslaget får stora effekter på företagets räkenskaper och således även deras nyckeltal. Framförallt är det skuldsättningen som ökar när leasingåtagandet numera redovisas som en skuld i balansräkningen. Likaså ser vi att räntekostnaden ökar i resultaträkningen till följd av att leasingräntan nu redovisas som en räntekostnad. Avskrivningarna ökar också då rättigheten att använda leasingtillgången skrivs av på liknande sätt som om företaget hade ägt tillgången. Däremot minskar företagets kostnader när leasingavgiften inte längre redovisas som en kostnad, i enlighet med dagens operationella leasingavtal, vilket får positiva effekter på räntabiliteten på totalt kapital.Det framgår från de inkomna remissvaren att förslaget fortfarande inte uppfyller IASBs och FASBs mål med att öka användbarheten för intressenterna och jämförbarheten mellan företag samt minska komplexiteten. Företag måste fortfarande göra uppskattningar gällande fastställandet av leasingperioden, bedömningen av leasingavgifter samt omvärderingen av dessa. IASB och FASB har därför inte lyckats uppnå sitt syfte med det publicerade förslaget. En del arbete kvarstår för att erhålla en praktiskt fungerade standard.Vår studie har bidragit till forskningsområdet genom att belysa de effekter som ED/2013/6 kan komma att medföra för leasingtagare, om det antas i sin nuvarande form. Vi kom fram till att det nya förslaget inriktar sig på användarna av de finansiella rapporterna och att det på ett bättre sätt återspeglar de risker som företagen utsätts för i samband med leasingavtal. / Leasing has long been an important financing source for corporations and therefore it’s important that the disclosure of leasing arrangements provide users of financial reports a complete and accurate picture of the company’s leasing activities. The current leasing standard IAS 17 has been criticized for its complexity, lack of comparability between corporations that have adopted the same accounting standards, in addition to the fact that it doesn’t provide the users with the information they need. The IASB and FASB converged in a joint project 2010 to replace the existing leasing standard. The first proposal has been revised and 2013 they issued a revised exposure draft (ED/2013/6).The purpose of this essay is to analyze the ED/2013/6 and focus on the parts that we deemed to be extra interesting. With the help of typical cases we tried to foresee the impact these parts of the revised exposure draft would have on corporations and their financial reports and by extension their key figures if the proposal is accepted in its current state. In the typical cases we reach the conclusion that the proposal will have an impact on the lessees financial statements and by extension its key figures. Especially the debt to equity ratio increases when the lease liability is reported on the balance sheet. We also noticed that the rent expense increased as a consequence of the rent arising from the lease contract. The depreciation also increases since the right of use asset is being amortized in the same way as if the company owned the lease asset. In contrary the rest, the corporations reported expenses decrease since the lease expense is no longer reported as an expense in the financial reports, in contrast to the current standards operational lease contracts. This is something that has a positive impact on the return on capital key figure.From the comment letters it can be understood that the proposal still doesn’t achieve IASB’s and FASB’s objective to improve the usefulness for the companies’ stakeholders and the comparability between corporations as well as reducing the complexity. Corporations still have to make estimates regarding the duration of the lease period, assessing the lease expense and reevaluating the both of them if necessary. Some work still remains before IASB and FASB can accomplish the purpose to attain a practically working standard.Our study’s contribution to the field has been to illustrate the impact that ED/2103/6 will have on lessees. We conclude that the proposal aim to provide accurate information for the users of the financial reports and as such better reflects the risks associated with the lease arrangements for lessees.The essay is hereafter written in Swedish.

Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal – En studie om hur leasegivande företag kommer att påverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införs Författare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel Håkansson Handledare Rolf Rundfelt Introduktion IASB har under lång tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, då många anser att de inte förbättrar redovisningen. Trots den stora kritiken på förslagen till leasegivares redovisning, har väldigt få studier genomförts på leasegivare. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur leasegivande företag kommer att påverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs. Metod Studiens induktiva ansats innebär att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en Små-N-studie, vilket innebär att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts. Intervjuerna har genomförts med redovisningsexperter,leasegivarrepresentanter och en analytiker. Slutsats Studien visar att en ny redovisningsstandard för leasingkommer att påverka leasegivare på flera olika sätt. Till följd av ökade krav på upplysningar, samt en mer komplexredovisning, kommer leasegivare påverkas negativt kostnadsmässigt. Främst sker detta via högre administrativa kostnader och betydande implementeringskostnader.Leasegivarna riskerar även att påverkas negativt av en minskad efterfrågan av leasing som finansieringslösning, tillföljd av en mer komplex redovisning för leasetagarna. / Title The unexplored part of a lease – A study on how lessors will be affected if a new accounting standard for leases is adopted Authors Fredrik Hellblom-Björn och Daniel Håkansson Supervisor Rolf Rundfelt Introduction The IASB has for a long time discussed the need for a new accounting standard for leases. The proposed standards havemet a lot of criticism, since many find they don’t enhance the accounting. In spite of the criticism of lessor accounting,very few studies have been conducted on lessors. Aim The purpose of this study is to explore how lessors will beaffected if a new accounting standard for leases is adopted. Method The inductive approach of the study means that the gathered empirical material forms the basis for the made conclusions.The design of the study is a small-N study, which means that a small number of interviews have been conducted. The interviews were held with accounting experts, lessors and afinancial analyst. Conclusion The study shows that a new accounting standard for leases will affect lessors in several ways. A consequence of increased mandatory disclosure and a more complex accounting will affect the lessors costs negatively. The costs will primarily increase through higher administrative burden and implementation costs. The lessors also risk being affected negatively by a decreased demand for leasing as financing solution as a consequence of more complex lessee accounting.

<p>The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent’s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data. When we draw our conclusions we’re using both empirics and logics, this method characterises the hypothetic-deductive method.</p><p>The theory we studied to reach our hypothesis mainly consisted of positive accounting theory, the agency theory and utility maximising theory. But we also studied existing laws, accounting standards and the special nature of goodwill as an asset to create a better understanding of how the different respondent groups would answer the question.</p><p>The result of our research showed us that more non-preparers than preparers supported IASBs proposition, but the difference between the groups was not large enough to generalize our result and we could not statistically establish any relation with help from our Chi2 test. The result that preparers to a large extent agreed with IASB is interesting because it doesn’t correspond with the theories about positive accounting theory, agency theory and the theory about utilising individuals that we have studied. From the result a few questions arise. Could it be that preparers aren’t as utilising as the theory says? Another theory that could answer this question is the stewardship theory.</p><p>Our conclusion after studying and analysing our theory and research results is that there in fact is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers attitude towards IASBs proposal, even if the difference is smaller than we first thought.</p>

The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent’s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data. When we draw our conclusions we’re using both empirics and logics, this method characterises the hypothetic-deductive method. The theory we studied to reach our hypothesis mainly consisted of positive accounting theory, the agency theory and utility maximising theory. But we also studied existing laws, accounting standards and the special nature of goodwill as an asset to create a better understanding of how the different respondent groups would answer the question. The result of our research showed us that more non-preparers than preparers supported IASBs proposition, but the difference between the groups was not large enough to generalize our result and we could not statistically establish any relation with help from our Chi2 test. The result that preparers to a large extent agreed with IASB is interesting because it doesn’t correspond with the theories about positive accounting theory, agency theory and the theory about utilising individuals that we have studied. From the result a few questions arise. Could it be that preparers aren’t as utilising as the theory says? Another theory that could answer this question is the stewardship theory. Our conclusion after studying and analysing our theory and research results is that there in fact is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers attitude towards IASBs proposal, even if the difference is smaller than we first thought.

The release of the Exposure Draft Leases by the Financial Accounting Standards Board in August 2010 has brought about much discussion regarding the proposed treatment for lease accounting. The changes proposed include the capitalization of operating leases by lessees, which are currently regarded as off-balance sheet financing. When the proposed changes take place, industries that have substantial off-balance sheet leases currently, such as the retail industry, will face significant adjustments for assets and liabilities, as well as changes in their income statement. This paper quantifies these changes in the retail industry and examines the effect of these changes on each firm’s current debt covenant agreements.

Forskning kring tillväxten av leasing har idag resulterat i att leasing omfattas av en femtedel av den totala externa finansieringen företag väljer att anskaffa tillgångar på. Ett företags finansieringsmöjligheter sätter prägel på huruvida företag överlever på marknaden idag. Då leasing är ett av de mest attraktiva finansieringsalternativen var det högaktuellt att undersöka vad leasing var samt hur redovisningen skiljer sig åt av leasing mellan företag och länder. Den stora frågan som företag måste ta hänsyn till är om de ska lånefinansiera eller leasa sina tillgångar. Rent teoretiskt är dessa förfaringssätt likartade vad gäller kostnader och betalningsansvar. I praktiken återfinns dock vissa skillnader, vilka användare av redovisningen påverkas av. Skillnaderna består i att redovisningskraven ser annorlunda ut när det handlar om leasing. I IAS 17 baseras främsta kritiken på att leasing kan hanteras och avtalas genom två olika former, som operationella- och finansiella. Eftersom operationella inte tas upp i balansräkningen till skillnad från de finansiella avtalen, valde vi att forska vidare kring vilka effekter detta medför samtidigt hur ett nytt förslag till ny leasingstandard kommer att påverka leasingen redovisningsmässigt.Syftet med uppsatsen var att försöka få oss en djupare förståelse kring hur redovisningen av leasing går till i praktiken samtidigt se vilka konsekvenser det nya förslaget får på redovisningen. Kommer problematiken med sättet att redovisa leasing på att lösas eller kommer det uppstå nya problem? För att inte få en alltför generell bild på vad leasing är valde vi att undersöka problemet utifrån ett redovisningsmässigt perspektiv.Tillvägagångssättet i arbetet har varit en kvalitativ forskningsansats där intervjuer genomfördes med revisorer och redovisningsspecialister samtidigt som elektroniska artiklar användes för att skapa den teoretiska referensramen för att sedan använda tidskrifter, intervjuer och elektroniska dokument för den empiriska delen av studien.Ändringarna i IAS 17s regelverk kommer att kommer att leda till att komplexiteten inom redovisningen ökar. Samtidigt kommer efterlevnadskostnaderna att nå nya höjder då en ny standard innebär ny kunskap därmed enbart insatta personer kommer att ha den kunskapen till en början. Allteftersom kommer nya rutiner att uppstå och därmed en anpassning till en ny standard.Resultatet som erhölls i detta arbete är av värde för externa intressenter då de får ett mer begripligt material som underlättar beslutsfattande med hjälp av finansiella rapporter. Det har framgått att en ny standard kommer att öka komplexiteten inom redovisning av leasing men samtidigt som missbruket av leasingavtalen kommer till en viss del att upphöras. Dock är det viktigt att ha i åtanke att en ny standard inte enbart innebär positiva effekter utan även negativa effekter och dessa i form av att nya problem kommer att uppstå.

Pašáková, N. Convergence of US GAAP and IFRS in the reporting of operating lease on the side of lessor. Diploma thesis. Brno: Mendel university in Brno, 2014. The diploma thesis is focused on the evaluation of potential impacts of the proposed change in the operating lease in accordance with international ac-counting standards compared with the currently applicable standard from the point of view of the lessor. The thesis is divided into two sections: theoretical and practical. The theoretical section deals with the analysis of the current ap-plicable standard IAS 17 and proposed procedures exposure draft ED/2010/9 and re-exposure draft ED/2013/6. The practical section shows the impact on the statements of the lessor and the indicators of financial analysis.

Ett av världens huvudsakliga normgivningsorgan inom redovisningsstandarder är International Accounting Standards Board. Just nu pågår projektet att revidera föreställningsramen där grundtankarna för den finansiella rapporteringen redogörs. Studien kommer beröra förslag beträffande definition, recognition och derecognition av skuld. Olika intressenter har fått möjligheten att kommentera dessa förslag genom Comment Letters (CL) på ett tidigare utgett Exposure Draft (ED) 2015. Studiens syfte är att redogöra för olika intressentgruppers inställning till förslaget på definition, recognition och derecognition av skulder i IABS:s föreställningsram. Vidare är syftet att undersöka den bakomliggande anledningen till varför de ställer sig positiva eller negativa till förslaget. Slutligen är syftet att undersöka om informationsbehovet skiljer sig mellan intressentgrupperna beträffande definition, recognition och derecognition i IASB:s föreställningsram. Studiens bidrag är att bidra med en större förståelse inom ämnet samt att vara till nytta för normgivare och den framtida normgivningsprocessen. Detta görs genom att identifiera hur olika intressenter ställer sig till förslagen samt varför. Då det är viktigt att intressenters intressen tas hänsyn till för att föreställningsramen ska bli allmänt accepterad, kommer studiens resultat vara ett bidrag till den fortsatta utvecklingen av föreställningsramen. Studien baseras på de CL som inkommit till International Accounting Standards Board innan den 26 oktober 2015, vilket var sista datumet att lämna CL på ED 2015. Studien har avgränsats till att endast inkludera CL från normgivare, redovisningsprofessionen, banker, företag och akademiker. I studien behandlas 125 stycken CL. Därefter har en dokumentundersökning med en induktiv ansats gjorts. Resultatet av studien visar att en majoritet av intressenterna ställer sig positiva till förslagen beträffande definition, recognition och derecognition av skuld. Banker är den enda intressentgrupp som ställer sig negativa till förslaget vilket kan grunda sig i att de är oroliga att förslaget öppnar upp en möjlighet för företag att själva göra en bedömning om vilken redovisningsmetod de ska välja. Emellertid önskar alla intressenter att mer vägledning ges i föreställningsramen. Vidare går det att dra en slutsats att intressenterna önskar en mer regelbaserad föreställningsram. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att projektet att revidera föreställningsramen bör fortgå då det finns oklara principer som behöver tydliggöras. / One of the world's main standard-setters in accounting standards is the International Accounting Standards Board. The project to revise the Conceptual Framework is ongoing. The Conceptual Framework sets out the basic concepts for financial reporting. This study will concern proposals regarding the definition, recognition and derecognition of liabilities. Various stakeholders have been given the opportunity to comment on these proposals through Comment Letters (CL) on a previously released Exposure Draft (ED) 2015. The purpose of this study is to account for the different interest groups' attitude towards the proposal for the definition, recognition and derecognition of liabilities in the IASBs’ Conceptual Framework. Furthermore, the purpose is to examine the underlying reasons why they have positive or negative attitude to the proposal. Finally, the purpose is to examine whether the need for information differs between the interest groups in terms of definition, recognition and derecognition in the IASBs’ Conceptual Framework. The contribution of the study is to contribute to a greater understanding of the subject, as well as to benefit the standard-setters and the future process for standard-setting. This is done by identifying the different stakeholders attitude towards the proposals and why. Since it is important that the interests of stakeholders will be taken into account in order for the Conceptual Framework to be widely accepted, the study's results will be a contribution to the continued development of the Conceptual Framework. The study is based on the CL submitted to the International Accounting Standards Board before October 26, 2015, which was the last date to leave a CL on ED 2015. The study has been limited to, include only CL from standard-setters, accounting professionals, banks, companies and academics. The study consists 125 CL. Then a document examination with an inductive approach has been made. The result of the study shows that a majority of stakeholders are in favor of the proposals regarding the definition, recognition and derecognition of liabilities. Banks are the only interest group who disagrees with the proposal, which may be because they are worried that the proposal opens up for the opportunity for companies to make an assessment of the accounting method they themselves should choose. However, all stakeholders want more guidance in the Conceptual Framework. Furthermore, it can be concluded that stakeholders wish for a more rule-based Conceptual Framework. Based on the results of the study, it can be noted that the project to revise the Conceptual Framework should continue as there are unclear principles that need clarification. This essay is written in Swedish.

The main theme of thesis is comparison of accounting of leasing according to czech legislative and IFRS. The thesis is divided into six parts. The first section is devoted to history of leasing and its developement. Second part deals with definition of leasing and its types and characteristics. The third part contains the definition of leasing according to czech law. Fourth part is devoted to reporting of leasing according to czech accounting principles. The fifth part deals with issue of leasing from point of view of IAS 17. The sixth part deals with practical application of the rules contained in czech legislative and in IAS 17 at real lease contract.