Abstract This study aimed at investigating some of the possible effects of the computer on adolescents’ language development. As a base for the study Sundqvist’s (2009) study on extramural English (EE) was used. The work of David Crystal provided a substantial background on the English language, which was complemented by the work of Halliday among others.          In the study ten national writing tests were examined and analyzed, and a small survey of the ten students’ Internet habits was performed. The mistakes and errors made by the students in the tests were compared to their value of exposure to Internet English (EIE) in order to establish possible links between their Internet habits and their writing mistakes. The study found that the five boys that took part spent more time online and engaging in activities where English was used than the girls of the study. It was also found that the students who spend the most time online made substantially more errors and mistakes regarding the apostrophe, mainly in contractions. It was also found that the students who spent little time online and had a low value of EIE were more likely to make mistakes and errors regarding verbs and agreement.                       Although the study was too limited for any generalizations to be made, it hinted at some possible links between Internet habits of adolescents and their performance on the national test and their general language proficiency.

Technology advances at a fast rate and pupils encounter a larger amount of English outside school than they do in the EFL classroom. In addition, an update to the Swedish curriculum (LGR 11), that concerns digitalization takes effect in July this year (2018). That is why this thesis aims to explore Swedish EFL teachers’ use of pupils’ extramural (out-of-school) English experience of new media in the EFL classroom. New media is a means of mass communication, a product or service that provides entertainment or information through a computer or the Internet. New media is generally created by the users and for this thesis, relevant new media are social media, social networks sites, online streaming, fan sites and gaming. The results of this study show that about two-thirds of the 27 teachers surveyed in this study have used new media in their English teaching sometime in the last two years. Most of the teachers use it because they are interested in new media, to catch the attention of the pupils or because they find the content of new media useful for their teaching. One-third of the teachers did not use new media and reported that they did not have sufficient knowledge on how to use new media in their English teaching. The results also show that even though new media is used by many of these teachers, the use of it is basic and few reflections are made during the use of new media. Further research about why teachers lack knowledge and how the use of new media can be extended would arguably give a better understanding of teachers’ use of pupils’ extramural English experience of new media. / <p>Engelska</p>

Today the majority of children and teenagers in many countries spend a great deal of time doing extramural English activities, where playing games is included. It is therefore important to study how extramural English activities affect students’ proficiency. This thesis aims to investigate how games as an extramural activity, and extramural English activities in general could benefit upper secondary EFL and ESL students’ English language proficiency. The method used was that of a systematic literature review where six studies from varying places and with participants of varying ages and levels of education were analyzed and compared. The results show that five of the articles found a positive correlation between time spent on extramural English activities and English grades and/or vocabulary, while on study showed that there was no correlation between time spent on extramural English activities and development of academic vocabulary in students who had already reached a high level of proficiency. More research is needed in the field, particularly studies establishing causation rather than just correlation, longitudinal studies, as well as studies investigating whether gender is an important factor affecting the potential benefits of extramural English activities.

Swedish learners of English have problems in managing the subject-verb agreement rule (Källqvist and Petersson 2006, Estling Vannestål 2015). Studies show that extramural activities in English improve language acquisition and language production (Sundqvist 2009). The aim of the essay is to investigate whether extramural activities affect students’ ability to correctly apply the subject-verb agreement rule. A google questionnaire was handed out to 64 students in the course of English 5 in upper secondary school. The students were asked to answer questions about their extramural habits and to do a test on subject-verb agreement. The results indicate that students have knowledge of the subject-verb agreement rule to some extent and that extramural activities in English may possibly have some impact on the ability to correctly apply the subject-verb agreement rule. The results could also be due to the academic motivation. The results show that the difference across gender is negligible but that there is a slightly larger difference across preparatory programs and vocational programs.

The aim of this study was to show whether there was a correlation between teachers’ opinions on the use of English in the EFL classroom and the students’ grades. The participants were four classes consisting of 75 students and four teachers from two Swedish upper secondary schools. A mixed-method was used consisting of two questionnaires and the students’ final grades from their English 5 course. The questionnaires were self-administrated and distributed via Google drive. Findings from this study indicate that there was no relationship between the teachers’ opinions and the students’ grades, but that Extramural English seems to affect the students’ grades. The extent of this has, however, not been established in this study. Further research within this area is needed.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

This study explores the possible relationship between extramural English (EE) and students’ willingness to communicate (WTC) in the EFL classroom in the Swedish upper secondary school. The study employed a mixed-methods approach, and the data was collected through a questionnaire and interviews. The results of the study suggest that EE usage positively affects students’ language proficiency and their self-perceptions of their English ability, which in turn is beneficial for their WTC in all contexts inside the classroom. The results also show that the students who spend the most time in EE contexts reported higher levels of WTC than the non-frequent users of EE. Productive EE activities were also found to be more beneficial for raising students’ WTC than receptive activities. The connection between EE and WTC is, however, not absolute since a minority of the students reported a high frequency of EE but low WTC, which indicates that several other factors might also be influencing upper secondary school students' WTC.

The purpose of this independent project is to give teachers of young ESL-students a collected knowledge of what kind of digital extramural activities the students often do on their spare time and what consequences this have for the formal primary classroom and students’ vocabulary skills. The studies used are found on EBSCO’s ERIC and SwePub, peer reviewed, published between 2010 and 2020, and all available in full text through Malmö university. Informal learning is shown to have a big impact on formal learning, especially for boys who learn mainly through gaming. Girls still score higher on English tests within formal learning, though boys who are frequent gamers score higher within the studies. Gaming seems to help boys keep up with girls in formal English as a second language. The main skill which gaming gives the students is to communicate, hold a conversation and increase their vocabulary. Since gaming is the extramural activity which seems to give the student the most, and at the same time there are students whose families could not afford to game due to costs of computer, tv, games and, in some cases, internet. This could become a socioeconomic factor which the school and the teacher need to consider, especially since results from some of the studies claim gaming to be how the boys keep up with the girls. Not to forget the students who, thanks to informal learning, speak English on a higher level and their right to be educated at their own level.

Den här studien handlar om att kvalitativt undersöka lärares uppfattningar om informell inlärning i ämnet engelska. Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadielärare uppfattar fenomenet informell inlärning i relation till sin undervisning i ämnet engelska, hur de tar vara på elevers informella inlärning samt hur informell inlärning av engelska kan implementeras i undervisningen. Sex undervisande lärare i årskurserna 4–6 deltog i undersökningen och intervjuades genom halvstrukturerade intervjuer med en fenomenografisk design och den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med sju steg. Resultatet visade att lärarnas kunskaper var spridda men en del likheter kunde urskiljas om vad fenomenet informell inlärning innebär. I redogörelser om deras uppfattningar om fenomenet kopplades deras erfarenheter till sin undervisning. Lärarna tar vara på elevers informella kunskaper i undervisningen genom att främst använda tre strategier: att bygga vidare på deras förkunskaper, att anpassa innehållet efter kunskapsnivåer samt att använda kooperativt lärande. Informella inslag i undervisningen implementeras på olika sätt, bland annat genom digitala resurser i form av webbsidor med olika funktioner och datorprogram samt att låta eleverna skriva och läsa om sina intressen. Eleverna ges även möjligheten att presentera sina intressen muntligt för klassen.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet. För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt. En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur forskare och andra experter uttalar sig kring matematikundervisningen i och utanför klassrummet. Vidare har vi genom enkätundersökningar försökt lista ut vad elevers åsikter är kring att om möjligt bedriva undervisning utanför klassrummet. Vi har även undersökt lärares inställning och åsikter till huruvida en undervisning utanför klassrummet är möjligt att bedriva. Slutligen har vi konstruerat matematikuppgifter som är avsedda att utföras i en utomhusmiljö. Dessa uppgifter har konstruerats utifrån vår egen fantasi och med kursplanerna i matematik som referensram för uppgifternas syften och mål. Lärarintervjuerna visar att lärare ofta undviker att bedriva extramural matematikundervisning, detta då de finner svårigheter att komma på uppgifter för utomhusbruk, samt den tidsbrist som råder då man ska bedriva undervisning utanför skolan. Från enkätundersökningen och fokusgrupperna konstaterar vi att eleverna önskar mer variation i undervisningen och är öppna för nya vägar till kunskap, exempelvis genom att lösa extramurala matematikproblem i grupp. Litteraturstudien visar vidare, att dagens dåliga matematikkunskaper som elever besitter, beror på exempelvis ointresse och dålig motivation hos eleverna. Lösningen på detta problem är ej självklar och entydig, men en varierad matematikundervisning där miljöombyte och uppgifter av utmanande karaktär kan främja elevens lust till lärande. 3 Vi finner att det finns möjligheter för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken. För att detta ska fungera krävs det att undervisningen fungerar ur såväl ett lärar- som elevperspektiv. Läraren behöver vara engagerad och påhittig, där planering av uppgifternas omfång och svårighet är viktiga komponenter. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas tankar och funderingar, och även ha ett stort tålamod. Om undervisningen utanför klassrummet stimulerar elevernas intresse och att de förmår att arbeta i grupp, ser vi att det finns det möjligheter för den extramurala matematiken att ta plats i den svenska gymnasieskolan. Vi finner att det inte finns någon universell undervisningsmall i ämnet matematik, men att en varierad undervisningsmiljö kan bidra positivt till matematikintresset.