The purpose of this independent project is to give teachers of young ESL-students a collected knowledge of what kind of digital extramural activities the students often do on their spare time and what consequences this have for the formal primary classroom and students’ vocabulary skills. The studies used are found on EBSCO’s ERIC and SwePub, peer reviewed, published between 2010 and 2020, and all available in full text through Malmö university. Informal learning is shown to have a big impact on formal learning, especially for boys who learn mainly through gaming. Girls still score higher on English tests within formal learning, though boys who are frequent gamers score higher within the studies. Gaming seems to help boys keep up with girls in formal English as a second language. The main skill which gaming gives the students is to communicate, hold a conversation and increase their vocabulary. Since gaming is the extramural activity which seems to give the student the most, and at the same time there are students whose families could not afford to game due to costs of computer, tv, games and, in some cases, internet. This could become a socioeconomic factor which the school and the teacher need to consider, especially since results from some of the studies claim gaming to be how the boys keep up with the girls. Not to forget the students who, thanks to informal learning, speak English on a higher level and their right to be educated at their own level.

Den här studien handlar om att kvalitativt undersöka lärares uppfattningar om informell inlärning i ämnet engelska. Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadielärare uppfattar fenomenet informell inlärning i relation till sin undervisning i ämnet engelska, hur de tar vara på elevers informella inlärning samt hur informell inlärning av engelska kan implementeras i undervisningen. Sex undervisande lärare i årskurserna 4–6 deltog i undersökningen och intervjuades genom halvstrukturerade intervjuer med en fenomenografisk design och den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med sju steg. Resultatet visade att lärarnas kunskaper var spridda men en del likheter kunde urskiljas om vad fenomenet informell inlärning innebär. I redogörelser om deras uppfattningar om fenomenet kopplades deras erfarenheter till sin undervisning. Lärarna tar vara på elevers informella kunskaper i undervisningen genom att främst använda tre strategier: att bygga vidare på deras förkunskaper, att anpassa innehållet efter kunskapsnivåer samt att använda kooperativt lärande. Informella inslag i undervisningen implementeras på olika sätt, bland annat genom digitala resurser i form av webbsidor med olika funktioner och datorprogram samt att låta eleverna skriva och läsa om sina intressen. Eleverna ges även möjligheten att presentera sina intressen muntligt för klassen.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet. För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt. En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur forskare och andra experter uttalar sig kring matematikundervisningen i och utanför klassrummet. Vidare har vi genom enkätundersökningar försökt lista ut vad elevers åsikter är kring att om möjligt bedriva undervisning utanför klassrummet. Vi har även undersökt lärares inställning och åsikter till huruvida en undervisning utanför klassrummet är möjligt att bedriva. Slutligen har vi konstruerat matematikuppgifter som är avsedda att utföras i en utomhusmiljö. Dessa uppgifter har konstruerats utifrån vår egen fantasi och med kursplanerna i matematik som referensram för uppgifternas syften och mål. Lärarintervjuerna visar att lärare ofta undviker att bedriva extramural matematikundervisning, detta då de finner svårigheter att komma på uppgifter för utomhusbruk, samt den tidsbrist som råder då man ska bedriva undervisning utanför skolan. Från enkätundersökningen och fokusgrupperna konstaterar vi att eleverna önskar mer variation i undervisningen och är öppna för nya vägar till kunskap, exempelvis genom att lösa extramurala matematikproblem i grupp. Litteraturstudien visar vidare, att dagens dåliga matematikkunskaper som elever besitter, beror på exempelvis ointresse och dålig motivation hos eleverna. Lösningen på detta problem är ej självklar och entydig, men en varierad matematikundervisning där miljöombyte och uppgifter av utmanande karaktär kan främja elevens lust till lärande. 3 Vi finner att det finns möjligheter för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken. För att detta ska fungera krävs det att undervisningen fungerar ur såväl ett lärar- som elevperspektiv. Läraren behöver vara engagerad och påhittig, där planering av uppgifternas omfång och svårighet är viktiga komponenter. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas tankar och funderingar, och även ha ett stort tålamod. Om undervisningen utanför klassrummet stimulerar elevernas intresse och att de förmår att arbeta i grupp, ser vi att det finns det möjligheter för den extramurala matematiken att ta plats i den svenska gymnasieskolan. Vi finner att det inte finns någon universell undervisningsmall i ämnet matematik, men att en varierad undervisningsmiljö kan bidra positivt till matematikintresset.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet. För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt. En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur forskare och andra experter uttalar sig kring matematikundervisningen i och utanför klassrummet. Vidare har vi genom enkätundersökningar försökt lista ut vad elevers åsikter är kring att om möjligt bedriva undervisning utanför klassrummet. Vi har även undersökt lärares inställning och åsikter till huruvida en undervisning utanför klassrummet är möjligt att bedriva. Slutligen har vi konstruerat matematikuppgifter som är avsedda att utföras i en utomhusmiljö. Dessa uppgifter har konstruerats utifrån vår egen fantasi och med kursplanerna i matematik som referensram för uppgifternas syften och mål. Lärarintervjuerna visar att lärare ofta undviker att bedriva extramural matematikundervisning, detta då de finner svårigheter att komma på uppgifter för utomhusbruk, samt den tidsbrist som råder då man ska bedriva undervisning utanför skolan. Från enkätundersökningen och fokusgrupperna konstaterar vi att eleverna önskar mer variation i undervisningen och är öppna för nya vägar till kunskap, exempelvis genom att lösa extramurala matematikproblem i grupp. Litteraturstudien visar vidare, att dagens dåliga matematikkunskaper som elever besitter, beror på exempelvis ointresse och dålig motivation hos eleverna. Lösningen på detta problem är ej självklar och entydig, men en varierad matematikundervisning där miljöombyte och uppgifter av utmanande karaktär kan främja elevens lust till lärande. 3 Vi finner att det finns möjligheter för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken. För att detta ska fungera krävs det att undervisningen fungerar ur såväl ett lärar- som elevperspektiv. Läraren behöver vara engagerad och påhittig, där planering av uppgifternas omfång och svårighet är viktiga komponenter. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas tankar och funderingar, och även ha ett stort tålamod. Om undervisningen utanför klassrummet stimulerar elevernas intresse och att de förmår att arbeta i grupp, ser vi att det finns det möjligheter för den extramurala matematiken att ta plats i den svenska gymnasieskolan. Vi finner att det inte finns någon universell undervisningsmall i ämnet matematik, men att en varierad undervisningsmiljö kan bidra positivt till matematikintresset.

Studies relating to Electronic Games (EG) and the development of language acquisition for ESL learners have shown remarkable results. A Swedish study researching vocabulary proficiency reported that “frequent gamers had a higher total mean score than the moderate gamers, and in turn the moderate gamers had a higher score than the non-gamers” (Sundqvist & Sylvén, 2012, p. 313). Regarding oral proficiency, willingness to communicate and language strategies Horowitz (2019) illustrates that verbal linguistic competence increases concurrently with extended periods of exposure to EG. Games and grades in English similarly seem to have some overlap (Sundqvist & Sylvèn, 2012; Uuskoski, 2011). “Massively multiplayer online games, role-playing games, strategy games and shooter games also had noticeable statistically significant correlations with good grades” (Uuskoski, 2011, p. 43). The adage of the more you use it, the better you become seems to have further implications when the use of EG seems to not only increase the average grades, vocabulary, and oral skills in addition to possibly increasing the motivation of EFL students. However, a vital aspect that has often been overlooked in other studies is how students and users of EG perceive their own language learning and what implications this entails for learners of English. This study consists of the attitudinal values of 50 adolescent students in an International School in Stockholm towards L2 language skills and language motivation through EG. In order to measure the study a quantitative analysis was conducted based on answers from a questionnaire. The results showed that a majority of the students had positive attitudes towards the use of Electronic Games (EG) and increasing their English proficiency. It was additionally discovered that both receptive and productive skills when playing were considered useful with significant differences between girl and boy gamers. In regards to EG and student motivation to learn more in school by playing EG a majority however found EG to not give any major contributions. Furthermore, students believed they learned the most English at school although EG and other sources had some importance.

Sweden is seen as a successful adopter of English as an additional language (EAL) and the country is a frontrunner in the globalization of the English language. Much of the success could be attributed to the large presence of English in Swedish society. Additionally, EAL learners are acquiring the English language out-of-school to a larger extent, often referred to as Extramural English (EE). Therefore, it is important to investigate how EE affects learners, teachers and discuss how it can change education. This has been done by evaluating the current state of research through a systematic literature review. It was found that learners engage in a variety of EE activities, with playing online games and watching movies being the activities with the most English exposure. Learners engage in these activities mostly out of their own interests or because of other socially driven motives. EE affects their opinion of English and could have negative effects on their attitude towards school English. Teachers are aware of the gap between EE and school English and try to integrate activities similar to EE activities in class. However, it is a challenge to find authentic material that fits a large number of learners’ interests. In conclusion, there is a need for more research that could point to a clear cause-and-effect relationship between EE and high proficiency in English. This thesis also calls on teachers, principals, and school leaders to prepare to change education if EE becomes a more widespread phenomenon.

The present study aims to investigate the possible impact that extramural English (EE) has on students’ foreign language anxiety (FLA) in the Swedish EFL classroom. The focus lies specifically on speaking anxiety and its relation to EE, if certain EE activities have a greater importance than others, and if there are gender differences in EE activities and levels of speaking anxiety. The study was carried out in a secondary school in Stockholm, Sweden. The 142 participants attended the last term of ninth grade when the study was carried out. Quantitative data was collected through a questionnaire and results demonstrated that the more extramural English the participants engaged in, the lower their levels of speaking anxiety were. Results also showed that productive EE activities seemed to have a greater impact than receptive activities on FLA. Finally, the study also revealed gender differences in preferred EE activities as well as in levels of speaking anxiety. The participating girls, as a group, had higher levels of speaking anxiety than the boys and were more involved in receptive EE activities than the participating boys. Additionally, the boys spent more time on activities involving video games than girls.

The umbrella term used in research to imply exposure to the English language outside the classroom is “extramural English”. The impact of the engagement in activities by second language learners of English through extramural activities is generally perceived as positive for language development. The aim of this study is to investigate the perceptions of teachers in Swedish lower secondary school on the influence of online extramural English on the written and spoken English proficiency of students, enrolled in years six till nine, learning English as a foreign language.A qualitative study in the form of an online questionnaire, consisting of open- and closed-ended questions, is used to answer three research questions: 1. What is the overall perspective of English teachers on their students’ proficiency in English and the influence of extramural English? 2. What is the perspective of English teachers on their students’ proficiency in written English and the influence of extramural English? 3. What is the perspective of English teachers on their students’ proficiency in oral English and the influence of extramural English? Teachers clearly believe that oral communication and listening skills benefit more than reading and writing skills from online extramural activities in English.

English is a globally used language and with the emergence of the digital era, it surrounds usall over the world. This had led to pupils in Sweden meeting English even outside school,which is a concept called extramural English, EE in short (Sundqvist, 2009). This thesisexamines Swedish teachers, who teach years F-3, beliefs on the concept of extramuralEnglish, as well as how they incorporate extramural English via digital resources in theirteaching. To investigate this, both a survey and three interviews with teachers who teachstudents in year F-3 are analyzed.This study shows that most of the teachers who participated are not familiar with the conceptof extramural English, but they all work with similar materials and have similar attitudestowards the concept. This thesis highlights the importance of educated teachers oncontributing factors and pedagogical conditions that extramural English provide to languageteaching, in order to maintain pupils' motivation and create a meaningful English teaching. / <p>Engelska</p>

Swedish pupils are exposed to English outside school to a large extent today, which makes English Foreign Language (EFL) teaching challenging in several ways. The topic for this study arouse when some pupils expressed that working with text and workbooks or digital teaching materials tended to be boring or lacking challenges. Pupils meet English in various environments and in order to be able to communicate they need to have a language, not just knowing about a language. The Swedish curriculum emphasizes the importance of pupils being presented to teaching aids which can provide them with a rich and dynamic language, as well as authentic content in order to reflect on and enhance their own use of language. Previous research showed that working with authentic materials and authentic recipients may provide pupils with learning situations that promote communication and motivation to enhance pupil’s English knowledge. In order to explore Swedish EFL teachers’ perceptions on working with authentic recipients in grades 4-6, a questionnaire and semi-structured interviews were conducted. Results from the questionnaire and interviews show that Swedish EFL teachers include activities with authentic recipients to some extent, but there seem to be a discrepancy between how often they do it and to what extent they wish to do it. The results also show that there is a discrepancy between what kind of activities teachers perform and what kind of activities they would like to perform. The results of teachers’ beliefs in this study may contribute to further research on possibilities to facilitate the use of authentic recipients in EFLteaching, if preferred.