I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.

Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.

Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i små företag och småföretagare har många gånger svårt att förstå informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och använder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre på intuition och fingertoppskänsla. Vi menar att småföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet är att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvändning i små företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i små företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utsträckning ekonomiska månadsrapporter används som beslutsunderlag. Genomförande: Fem intervjuer med företagsledare i små företag i Linköping. Resultat: I de företag vi intervjuat visade det sig att ekonomiska månadsrapporter användes i mycket liten utsträckning som beslutsunderlag. Anledningen till att rapporterna inte användes var att företagarna redan känner till den information som finns i dem. Rapportanvändningen varierar även beroende på bransch och verksamhet. Det har visat sig att även företagets förändringstakt samt vilken risk företagaren tar inverkar på rapportanvändningen.

Bakgrund: Världen har genomgått ett paradigmskifte och lämnat den industriella norm som en gång rådde där ett stort värde sågs i maskiner och landarealer. Det paradigm som råder idag är mer fokuserat på kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer har en central roll i samhället och har stor betydelse för dess utveckling då dessa idéer, med hjälp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.Vår uppfattning är att en idé inte alltid omsätts till att bli ett framgångsrikt företag. Det kan därför diskuteras huruvida en ursprungsidé är tillräckligt bärkraftig för att nå marknaden. Vi ställer oss frågande till om det är meningsfullt att utvärdera en idé i ett tidigt skede. Ett praktiskt exempel på denna problematik är att det i dagsläget pågår en diskussion kring de kriterier som finns för antagning till Entreprenörskapsprogrammet vid Linköpings Universitet. Det har visat sig att det finns svårigheter i att på förhand avgöra om en idé är genomförbar. Diskussionen berör huruvida det i antagningssituationen enbart bör fokuseras på idén i sig, eller om andra faktorer bör tas i beaktning. Dessutom kan det för potentiella investerare finnas ett intresse i att kunna avgöra om idén kommer att förändras eller ej, vilket har betydelse för om investering ska ske. Det finns således ett behov av att utreda denna problematik.Det finns även en teoretisk relevans bakom denna studie då forskning i relativ liten utsträckning har fokuserats på den tidiga utvecklingen av en idé i nystartade företag. Det finns således en avsaknad av forskning på hur en idé är förändrad över tiden i nystartade företag. Idag, pågår dock ett forsknings projekt; ”Business ideas and their development over time” vid Linköpings Universitet, som berör detta problemområde, där tyngdpunkten dock ligger på forskning kring affärsidéer. Denna studie formar en del av detta forskningsprojekt då den kommer att beröra en ny dimension av denna forskning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera en idés utveckling i nystartade företag samt hur externa faktorer, ur ett institutionaliseringsperspektiv, påverkar idéns eventuella förändring. Metod: Denna studie är en kvalitativ fallstudie baserad på personliga intervjuer med grundarna av sex småföretag. Studien har även blivit kompletterad med sekundärdata. Slutsatser: Vi menar avslutningsvis att vi utifrån denna studie kan dra slutsatsen att det är omöjligt att avgöra idéns bärkraftighet i ett ursprungsskede. De idéer som verkar vara väl genomtänkta i ett inledande skede, kan vara de som inte alls är hållbara i senare skeden och därför förkastas. Dessutom utgör omgivningen enligt vår uppfattning en stor påverkan på idén, speciellt under de faser som sker fram till lanseringen på marknaden, vilket skapar förändringar.

Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet. I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden. Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur. En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll. / The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg. The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market. After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture. To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.

This paper is about the composition and function of boards of social enterprises. A social enterprise can be defined as a company, which is founded by users or external stakeholder in order to create jobs (or a work place), a meaning in live or to further integration. One tries to achieve this goal by a business activity and/or subsidies and/or neighbourhood projects. The amount of social enterprises grew steadily after the restructuring of social welfare in Sweden since the 1980. Alternative forms of welfare – such as a social enterprise – will probably grow further in importance. Thus, certain questions arise: Who controls such companies? How and by whom are these companies managed? How can social enterprises survive in an uncertain and fast changing environment? Most Swedish social enterprises take the incorporation form of a social co-operative (ekonomisk förening). They have as such a mandatory board, democratically elected by their members at the annual general meeting. I used two contrary scientific theories, which try to answer the question: “What is a board there for?” One answer was that a board is there for the company and acts as an important instrument for the acquisition of resources, for the strategic development of the company and for the company’s contacts and representation to the outside (resource-mobilization-theory). The second answer was that a board is the most important instrument for the owner or stakeholder to control the company and/or to participate in it (principal-agent-theory/multi-stakeholder-theory). Both theories suggest a board composed of different stakeholders and the enterprises own representatives (such as members and CEO). Those stakeholders want either to increase their insight and influence in the enterprise, or the enterprises’ management understood the possible value added, which could be achieved by including active external stakeholders into the work of the board. Using a European study (PERSE-project) as a base I interviewed all 15 Swedish social enterprises which participated in the study. The analysis led to the finding that 9 of 15 companies (60 %) do not have external stakeholders with voting power in their boards. Only members of the co-operative could become a board member with voting rights. Board meetings are seen as an unpleasant formality. I call such a board composition “classical co-operative”. External stakeholders do not participate in the company and the company does not actively use of the board as an instrument. Only 6 of the 15 social enterprises (40 %) have a board composition which I call “internal-external” and which is consistent with the above theories. Such a structure combines internal board members (members of the co-operation, management) with external stakeholders - either as board members with voting rights or as adjunct board members. I was unable to answer the starting question (”what is a board there for”) in those 6 cases. It remains unclear if the board is used as an active instrument in gaining resources (board is there for the company) or if it is there for to represent external stakeholders and to safeguard there interests. There might be a possible connection between the founders of a social enterprise and the board composition. A significant number of companies founded by users chose a classical co-operative board.

Problemformuleringar: Hur går det undersökta företaget tillväga för att värdera sitt varulager? Har det undersökta företaget svårigheter med att värdera varulagret, i så fall vilka? Kan det undersökta företagets värdering av varulagret förbättras? Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och analysera varulagervärdering i ett tillverkande företag. Uppsatsen syftar till att undersöka om det uppstår svårigheter vid värdering av varulagret i det undersökta företaget och vilka dessa är. Den syftar även till att undersöka om företagets varulagervärdering kan förbättras. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ metod valts. Referensramen är uppbyggd av vetenskaplig litteratur och artiklar. Empirin bygger på personliga intervjuer. Referensramen och empirin har ställts mot varandra i analysen för att slutsatser skulle kunna dras. Slutsats: Det undersökta företaget följer råden i BFNAR 2000:3 för värdering av varulagret även om inte huvudreglerna tillämpas. Företaget har vissa svårigheter med varulagervärderingen men dessa är inte betydande då värderingssystemet som helhet fungerar bra. De förbättringar företaget kan göra är att fastställa produkternas värde vid varje förädlingssteg, bli bättre på att följa upp förkalkyler med efterkalkyler, utbilda operatörerna för noggrannare rapportering samt förbättra värderingen vid månadsbokslut. / The main issue: How does the investigated company value it’s inventory? Do the investigated company have difficulties in valuing the inventory, if so, which? Can the investigated company’s inventory valuation be improved? Purpose: The purpose of the bachelor thesis is to describe and analyze inventory valuation in a manufacturing company. The thesis aims to investigate if difficulties arise in the inventory valuation in the investigated company and which they are. It also aims to investigate if the company’s inventory valuation can be improved. Method: In the thesis a qualitative method has been chosen. The frame of reference is composed of scientific literature and articles. The empirics are composed of personal interviews. The frame of reference and the empirics have been put against each other in the analysis for conclusions to be drawn. Conclusions: The investigated company conforms to the principles in BFNAR 2000:3 for the valuation of the inventory even if it doesn’t conform to the main principles. The company has some difficulties with the inventory valuation but these are not significant as the valuation system as a whole functions well. The improvements the company can make are to determine the value of the products at each processing step, become better at following up the pre calculations with after calculations, educate the operators for more accurate reporting and improve the valuation of monthly financial statements.

Uppsatsen avser att undersöka hur företag använder sig av sociala medier. Syftet är att undersöka dels hur användningen utav sociala medier går till rent organisatoriskt på de två valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida på Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frågeställningar gällande transparens, trovärdighet samt nya mediers påverkan att förändra existerande beteenden, ska uppsatsen även försöka klargöra vilka praktiker företagen använder sig av på plattformarna för att framstå som trovärdiga. Uppsatsens syfte utgår från följande frågeställningar: Vad kännetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna? Vilka arbetssätt utvecklar företagen i relation till användningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens närvaro på de sociala medierna? Metoden som valts för undersökningen är kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten på de sociala medierna (två från varje företag). Intervjuerna prövades senare mot teorier gällande avmystifierade ledarroller, auktoriteter, nya sätt att leda makt på samt kontrollera informationsflödet. Även resonemang om trovärdighet, medielandskapets förändring och den moderna konsumentens roll är väldigt centrala. Uppsatsens slutsats är att den öppna kommunikationsmodellen på de sociala medierna företrädesvis gynnar företagen. Trots risken att få en dålig image eller minska sin försäljning genom att synliggöra kritik, så har plattformarnas besökare främst hittat dit på grund av sitt intresse för företaget i fråga. De praktiker som företagen aktivt använder sig av för att framstå som mer trovärdiga är ett regelbundet användande utav personlig transparens, vilket innebär att man synliggör privata sidor av sitt liv (Meyrowitzs så kallade ”mellanregioner”). Det kan göras genom att signera inlägg med namn, offentligöra sig med bild, kommunicera med ett informellt språk eller presentera delar av sitt privatliv på nätet. Andra metoder är att försöka bygga relationer till sina kunder, uppmuntra deltagarkulturer samt använda kundernas expertis till den egna marknadsföringen. Då kontrollen över informationsflödet har lämnat företagens händer sedan länge så gynnas företagen av att ha plattformar där de kan följa och påverka den offentliga dialogen som kunderna för om dem. Trots att företagen inte vill att plattformarna skall upplevas som alltför kommersiella och marknadsföringsinriktade, så kan dessa anses vara ett nutida sätt att försöka kontrollera informationen som handlar om dem och därmed också vara ett sätt att fortsätta styra och förvalta makten? Genom användningen av sociala medier har det uppstått ett antal förändringar inom organiseringen. Främst har den enskilda individen som är aktiv på plattformen ett större ansvar. Genom brukandet av sociala medier så har nya arbetsuppgifter tilldelats de involverade och personerna bör ha mycket kunskap om bland annat mediepolicys och företagets utbud. Även ett internt förtroende från företaget är essentiellt för att användningen skall kunna fungera snabbt och självständigt.

Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt. Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten: – För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap – För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.

Avsikten med denna studie är att undersöka vilka motiv, påverkande faktorer och synsätt små IT-företag har när de väljer att ta in riskkapital som finansiering. Vi har utgått från tidigare forskning inom området för att identifiera vilka motiv och påverkande faktorer som kan förekomma och utifrån dessa byggt upp grunden för vår studie. Kapitaltillskott är det som naturligt känns som det mest primära motivet, vilket även vår studie har visat men det finns ändå en önskan om annan värdetillförsel i form av affärskompetens, nätverk och kontakter. Dessa önskemål har dock inte varit några huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundära motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affärskompetens samt nätverk och kontakter blir i sin tur påverkade av ett antal faktorer såsom företagets och produktens livscykelfas, ägande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens. Alla dessa både inre och yttre faktorer är mer eller mindre sammankopplade med varandra och påverkar beslutsfattarnas val om de ska ta in riskkapital eller välja någon annan form av externt kapital. Studien omfattar fyra små IT-företag och trots att företagen utifrån sett är lika genom att de alla har en eller flera unika IT-produkter, så har de ändå delvis olika synsätt på nyttan och effekten av finansiering med riskkapital. Två av företagen är totalt sett mer negativa medan två av dem är mer positiva. Av de två som är positiva är det bara det ena som idag har riskkapital och detta beror då på att alla ägarna inte har haft samma synsätt.