<p>Bakgrund: Världen har genomgått ett paradigmskifte och lämnat den industriella norm som en gång rådde där ett stort värde sågs i maskiner och landarealer. Det paradigm som råder idag är mer fokuserat på kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer har en central roll i samhället och har stor betydelse för dess utveckling då dessa idéer, med hjälp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.Vår uppfattning är att en idé inte alltid omsätts till att bli ett framgångsrikt företag. Det kan därför diskuteras huruvida en ursprungsidé är tillräckligt bärkraftig för att nå marknaden. Vi ställer oss frågande till om det är meningsfullt att utvärdera en idé i ett tidigt skede. Ett praktiskt exempel på denna problematik är att det i dagsläget pågår en diskussion kring de kriterier som finns för antagning till Entreprenörskapsprogrammet vid Linköpings Universitet. Det har visat sig att det finns svårigheter i att på förhand avgöra om en idé är genomförbar. Diskussionen berör huruvida det i antagningssituationen enbart bör fokuseras på idén i sig, eller om andra faktorer bör tas i beaktning. Dessutom kan det för potentiella investerare finnas ett intresse i att kunna avgöra om idén kommer att förändras eller ej, vilket har betydelse för om investering ska ske. Det finns således ett behov av att utreda denna problematik.Det finns även en teoretisk relevans bakom denna studie då forskning i relativ liten utsträckning har fokuserats på den tidiga utvecklingen av en idé i nystartade företag. Det finns således en avsaknad av forskning på hur en idé är förändrad över tiden i nystartade företag. Idag, pågår dock ett forsknings projekt; ”Business ideas and their development over time” vid Linköpings Universitet, som berör detta problemområde, där tyngdpunkten dock ligger på forskning kring affärsidéer. Denna studie formar en del av detta forskningsprojekt då den kommer att beröra en ny dimension av denna forskning.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera en idés utveckling i nystartade företag samt hur externa faktorer, ur ett institutionaliseringsperspektiv, påverkar idéns eventuella förändring.</p><p>Metod: Denna studie är en kvalitativ fallstudie baserad på personliga intervjuer med grundarna av sex småföretag. Studien har även blivit kompletterad med sekundärdata.</p><p>Slutsatser: Vi menar avslutningsvis att vi utifrån denna studie kan dra slutsatsen att det är omöjligt att avgöra idéns bärkraftighet i ett ursprungsskede. De idéer som verkar vara väl genomtänkta i ett inledande skede, kan vara de som inte alls är hållbara i senare skeden och därför förkastas. Dessutom utgör omgivningen enligt vår uppfattning en stor påverkan på idén, speciellt under de faser som sker fram till lanseringen på marknaden, vilket skapar förändringar.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Bloggen som marknadskommunikationsverktyg har ökat de senaste åren. Företag har börjat kommunicerar budskap via bloggtexter med förhoppning om att öka dess trovärdighet och därmed effekt, vilket väckt en debatt angående produktplacering och smygreklam. Hur kan företag tillämpa bloggen som marknadskommunikationsverktyg utan att gå emot svensk lag och vad finns det egentligen för risker och möjligheter med detta?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att kartlägga företags tillvägagångssätt att avsiktligt använda privata bloggar i sin marknadskommunikation samt identifiera eventuella risker och möjligheter med detta.</p><p><strong>Metod: </strong>Vår studie bygger på en kvalitativ metod där vi genomfört blogganalys av Sveriges tio största privata bloggar. Vi har vidare intervjuat 15 företag som är verksamma med marknadskommunikation via dessa bloggar. Sekundärdata har samlats in genom litteratur, artiklar och elektroniska källor.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Företag använder bloggen som ett komplement till traditionell media. Marknadskommunikationen via dessa tillämpas i form av banners, tävlingar och sponsring av olika aktiviteter. Produktsponsring har på senare tid blivit populärt för att på så sätt hamna i bloggens text, vilket ses som det mest trovärdiga budskapet. De möjligheter som företag ser med detta kommunikationsverktyg är att budskapet blir trovärdigt och mer personligt då bloggaren ses som en inflytelserik person som många ser upp till. Det är även ett mätbart och relativt billigt verktyg att tillämpa för att nå en specifik målgrupp. Risker som företag reflekterat över är främst att bloggen är ett okontrollerat forum där företagen lämnar ut varumärket till konsument och därmed tappar kontrollen över vad som kommuniceras till marknaden. Bloggen som kommunikationsverktyg kommer fortsätta växa så länge bloggarna har många läsare och företag därmed kan nå ut till specifika målgrupper. Nya trender och förändringar på marknaden kommer medföra att bloggen utvecklas eller tar ny form för fortsatt interaktiv aktivitet på internet.</p><p><strong>Förslag till vidare forskning:</strong> Det som vi funderat över under studien gång är hur konsumenter ser på att företag samarbetar med bloggare. Att tillämpa en kvantitativ metod för att genomföra en sådan studie skulle vara intressant för kunna applicera resultatet på en större population och därmed utläsa mer djupgående effekt av kommunikationen.</p> / <p><strong>Background and problem: </strong>The blog as a marketing tool has increased in recent years. Companies have started to communicate messages through blog texts with the hope to increase their credibility and thus power, this has raised a debate on product placement and hidden advertising. How can companies apply blog communication as a marketing tool without violating the law and what are the risks and opportunities of this approach?</p><p><strong>Objective: </strong>The aim of this paper is to map and identify companies’ ways of deliberately using private blogs in their marketing strategy and how to deal with potential risks and opportunities sprung from this form of marketing.</p><p><strong>Method:</strong> Our study is based on a qualitative approach in which we implemented an analysis of the ten largest private blogs in Sweden. We also interviewed 15 companies who are active in communicating through these blogs. Secondary data were collected through literature, articles and electronic sources.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Companies are using blogs as a complement to traditional media. Commercial communications through these blogs are applied in the form of banners, contests and sponsorships of various activities. Product sponsorship has recently become a popular way for companies to end up in the blog text, which is seen as a more credible medium. The opportunities companies see with this communication tool is that the message is credible and more personal because bloggers are seen as influential people who many look up to. It is also a measurable and relatively inexpensive tool to use to reach a specific audience. Risks that companies are aware of are the fact that a blog is an uncontrolled forum where company brand care is outsourced to the blogger and then viewed by the end consumer. This creates a loss of control over what is communicated to the market. The blog as a communication tool will continue to grow as long as blogs have many readers and therefore can reach out to specific target groups. New trends and market changes provide incentive for continued evolution and development of the blog, or will make the blog shift shape into a new form for further interactive activity on the Internet.</p><p><strong>Proposal for further research:</strong> What we thought about during our research is how consumers look at the companies’ collaboration with bloggers. To implement a quantitative research study would be interesting. By doing so we would be able to better understand the profound effect blog marketing has on the population.</p>

<p>The use of temporary workers gives companies the opportunity to be flexible, by avoiding hiring and dismissing workers because of economic conditions and trends in demand. The management control in use at the company has the purpose of influencing employees’ behaviour to act in the company’s best interest and towards its goals. The management control should also influence the behaviour of the temporary worker. The companies have to create motivation and commitment among the temporary workers although they are employed by a staffing agency. We question whether companies that use temporary workers must control them in a different way than the way they control the employees.</p><p>The aim of this study was to analyse whether management control in companies is influenced by the fact that temporary workers are a part of the staff.</p><p>We chose to make an empirical study, based on eight qualitative interviews at three companies.</p><p>The result of the study shows that there are not many substantial differences in management control, even though one of the studied companies used a higher degree of action control toward the temporary workers. Temporary workers are generally controlled with the same types of control and controls as the employees. However, we have identified some differences in controlling temporary workers compared to controlling employees, but these differences have not influenced the outcome of the management control. On the other hand it seems that the control has partly become more difficult in a practical way for the managers. To manage these problems a high degree of social control has been necessary.</p> / <p>Att hyra in personal ger företag möjligheten att vara flexibla genom att slippa anställa och avskeda personal på grund av ekonomiska förutsättningar och efterfrågetrender. När en inhyrd kommer till ett företag ska den styrning som finns på företaget även påverka den inhyrda och dennes beteende så att han eller hon ska jobba mot företagets mål och för företagets bästa. För företaget som hyr in gäller det att skapa motivation och engagemang hos den inhyrda trots att denna person är anställd på ett bemanningsföretag. Vi frågar oss om ett företag som hyr in personal styr de inhyrda annorlunda än den fast anställda personalen?</p><p>Vårt syfte med denna studie var att analysera huruvida företags styrning påverkas då inhyrd personal ingår i personalstyrkan.</p><p>Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer på tre fallföretag.</p><p>Vi har kommit fram till att skillnaderna i styrningen inte är särskilt stora, även om ett fallföretag tillämpade en högre grad handlingsstyrning gentemot de inhyrda. Inhyrd personal styrs överlag med samma styrformer och styrmedel som de fast anställda. Vi har dock identifierat vissa skillnader vid styrningen av inhyrda jämfört med styrning av fast anställda, som inte påverkat styrningens effekt. Däremot har styrningen delvis försvårats rent praktiskt för cheferna och för att komma tillrätta med problemen har en hög grad av social styrning varit nödvändig.</p>

<p>Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.</p>

<p>Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.</p>

<p>Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet. Vi rekommenderar en del förändringar i prioriteringen av bedömningsfaktorer för att höja kvaliteten. Företagens nyckelresurs, intäktspersonerna, bör få mer fokus. Nyckeltalsanalysen bör inriktas på specifika nyckeltal för kunskapsföretag. Bedömningen av företagaren bör fokuseras på nätverk och ledaregenskaper, istället för den personliga ekonomin. Vi anser att företagens behov och önskemål kan uppfyllas. För att behoven av kvalificerad rådgivning och snabba beslut bättre ska kunna uppfyllas rekommenderar vi att kreditbedömarna branschindelas.</p>

<p>Under de senaste åren har elektronisk handel, eller e-handel som det ofta kallas, blivit en allt vanligare företeelse. Orsaken till detta står att finna i Internets snabba framväxt. Då den teknik som behövs för tillgång till Internet är billig, enkel och lättillgänglig har det skapats förutsättningar för en snabb och omfattande utveckling av den elektroniska handeln. Elektronisk handel kan rikta sig både till konsumenter och till företag. Det är dock den typ som riktar sig till företag som idag är den vanligaste formen av elektronisk handel och även den som förutspås öka mest. </p><p>Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har vi valt att studera elektronisk handel mellan företag. Vi har därför valt att undersöka ett system för elektronisk handel och ett antal av de kunder som använder sig av detta. Vi har funnit att de undersökta kundföretagen alla är mycket positivt inställda till elektronisk handel. Användandet av e-handelssystemet har inte inneburit några stora förändringar för kundföretagen, den allmänna uppfattningen är dock att e-handelssystemet lett till att deras arbete blivit något mer bekvämt. Vi menar att e-handelssystemet troligen skulle leda till fler fördelar för kundföretagen om det utökades vad gäller antalet funktioner samt funktionernas omfattning. För att en utbyggnad av e-handelssystemet ska komma kunderna till godo anser vi dock att det är viktigt att ta vissa aspekter i beaktande. Enligt vår mening är det viktigt att företaget arbetar för att skapa goda relationer till sina kunder samt att de utvecklar väl fungerande kanaler för återkoppling. Vi anser vidare att de funktioner e-handelssystemet utökas med bör vara valbara för att därigenom undvika att systemet blir alltför komplicerat. Slutligen anser vi det vara av stor vikt att företaget kontinuerligt informerar kunderna om e-handelssystemets funktion och utveckling.</p>

<p>I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.</p>

<p>Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. </p><p>Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. </p><p>Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.</p>

<p>Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. </p><p>Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt.</p><p>Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten:</p><p>– För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap</p><p>– För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.</p>