Studien syftar till att upptäcka svårigheter vid implementering av kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2015 på små företag. För att uppnå studiens syfte samlades teorier om kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och dess implementerings- och certifieringsprocess in. En fallstudie genomfördes på två analysenheter för att sedan jämföras mot det teoretiska ramverket och erhålla ett resultat. De mest bidragande faktorerna till icke-certifiering av ISO 9001 hos små företag visade sig vara tidsbrist, resursbrist samt kompetensbrist.

The majority of the companies are working with CSR. Only  50% of the companies are marketing their CSR-activities. They rarely plan it strategically. Still the majority of the companies find CSR profitable. / Majoriteten av de små företagen arbetar med CSR. Bara hälften av företagen marknadsför arbetet. Att planera CSR-arbetet strategiskt är ovanligt men majoriteten av småföretagen anser CSR-arbetet som ekonomiskt lönsamt.

Influencer marketing har blivit en frekvent förekommande form av marknadsföring de senaste åren. Parallellt med detta har även branschen functional foods vuxit fram och fått fäste på den svenska marknaden, varav många företag inom denna bransch därför har haft möjlighet att använda influencer marketing som främsta marknadsföringsstrategi. Vissa av dessa företag sticker ut med högre tillväxt än branschen och det är intressant att undersöka hur dessa framgångsrika företag har gått tillväga vid valet av influencers. Uppsatsen ämnar att bidra med en ökad förståelse för vad som kan påverka valet av influencers för framgångsrika företag verksamma inom functional foods. För att besvara studiens syfte har fyra intervjuer genomförts uppdelat på två framgångsrika företag verksamma inom functional foods. Studien visar att valet av influencers för framgångsrika företag inom functional foods främst påverkas av räckvidd, engagemang inom följarbas, relevans och intresse för varumärket. Varav intresse för varumärket fungerar som en indikator för högre trovärdighet och högre kvalité på innehållet som publiceras.

Bakgrund: Arbetsintegrerande sociala företag integrerar människor som varit utanför arbetsmarknaden under en längre period genom arbetsträning och sysselsättning. Kravet innebär att medarbetarna ska vara delaktiga i arbetet, företagets drift samt beslutfattandet vilket bidrar till personlig utveckling och empowerment. Beslutsfattande i sociala företag är komplext i och med att de ska balansera ekonomiska och sociala mål. Delaktighetskravet går att tolka och hur delaktighet skapas skiljer sig mellan organisationer. Vidare skiljer sig graden av delaktighet bland medarbetarna i en organisation. Genom att undersöka de komplexa beslutsprocesserna i arbetsintegrerande sociala företag ämnar vi få en förståelse för vad medarbetarnas delaktighet innebär för organisationsstrukturen och beslutsprocesserna utifrån ett organisationsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för vad kriteriet om delaktighet i definitionen av arbetsintegrerande sociala företag kan innebära i praktiken. Metod: Denna studie har en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats där syftet och frågeställningarna besvaras genom att studera ett fallföretag utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Undersökningsmetoderna som har använts är en deltagande observation och intervjuer med representanter från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget skapar delaktighet genom att de följer de kooperativa principerna och har en demokratisk struktur. Delaktigheten grundar sig i att deltagarna och de anställda själva har valt att delta i verksamheten. Vidare har studien kommit fram till att möten och kommunikation är viktiga verktyg för att skapa delaktighet och empowerment. Studien har även belyst begränsningar i graden av delaktighet vilket kan kopplas till den valda organisationsstrukturen, den ekonomiska situationen, medarbetarnas arbetsförmåga samt kommunikationsbrist. Delaktighetskravet innebär att arbetsintegrerande sociala företag måste ha en decentraliserad struktur där medarbetarna är delaktiga i beslutsfattandet. Valet av organisationsstruktur och beslutsprocesser kan i sin tur både möjliggöra eller begränsa graden av medarbetarnas delaktighet i arbetsintegrerande sociala företag. / Background: Work integrating social enterprises integrate people that have been excluded from the labor market during a long period of time by offering training or employment. The definition of work integrating social enterprises includes a criteria of workers participation. The requirement of participation means that the workers must be involved in the company’s operations and decision making, which contributes to personal development and empowerment. The decision-making process is complex since it has to balance economic and social goals. The requirement of participation in the definition of work integrating social enterprises can be interpreted in various ways and the way participation is created in organizations also varies. Furthermore, the degree of participation among the workers differs in the organization. By studying the complex decision-making processes in work integrating social enterprises, we intend to create an understanding of what the workers participation entails for the organizational structure and decision-making processes from an organizational perspective. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of what the criteria of participation in the definition of work integrating social enterprises can mean in practice. Methodology: This study has a qualitative character with an abductive approach. The study has a constructionist perspective and a case study design has been chosen. A participatory observation and interviews with representatives from the chosen organization has been used as methods to reach the purpose. Conclusion: The organization creates participation by following the cooperative principles and by having a democratic structure. The participation is based on the participants and the employees choosing to participate in the activities themselves. Furthermore, the study has concluded that meetings and communication are important tools for creating participation and empowerment. The study has also highlighted limitations in the level of participation in the company which can be linked to the chosen organizational structure, the economic situation, the workers’ capacity of working and the lack of communication. The requirement of participation means that work integrating social enterprises must have a decentralized structure in which workers are involved in the decision making. The choice of organizational structure and decision-making processes can in turn, enable or limit the degree of participation in work integrating social enterprises.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur onoterade ägarledda företag väljer revisor och vad som påverkar valet av revisor i dessa företag. Tidigare forskning har visat att det finns ett forskningsgap inom små bolag och deras val av revisor. Vi har intervjuat sex företag i flera olika branscher. Företagen hade en omsättning på mellan fem och femtio miljoner. I de flesta fall initieras revisorn för företaget med en rekommendation. I nästa steg bokas oftast ett möte med revisorn där främst personkemin mellan företagaren och revisorn bedöms. De studerade företagarna är i majoriteten av fallen nyblivna företagare och vet då inte vad som kan förväntas av revisorn. Valet grundas ofta på rekommendationen tillsammans med utvärderingen av personkemin. Egenskaper som tillgänglighet, proaktivitet och generell kunskap är egenskaper som utvärderas med tiden av företagen. Besitter inte revisorn de efterfrågade egenskaperna finns risken att företagarna väljer att söka efter en ny revisor. Företagarna letar då mer aktivt efter en revisor som besitter egenskaperna. Beroende på interna och externa faktorer kan företagarna även efterfråga oberoende och specifika rådgivningstjänster. Det har identifierats som faktorer som är behovsanpassade till företagen.

This master thesis was composed by the initiative of the authors following the discovery of a knowledge gap regarding the impact which supply chain power and supplier integration might have on focal companies’ efforts for sustainable supplier development of strategic critical suppliers. In a multiple case study with semi-structured interviews the authors gathered comparable empirical data from three large Swedish companies which were analysed through recognized theoretical frameworks. Findings indicated that supply chain power has an impact on focal companies’ ability to implement sustainable supplier development of strategic critical suppliers, while there were no clear signs of any impact which supplier integration might have on sustainable supplier development of strategic critical suppliers.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} Inom redovisning är det viktigt att alla företag, stora som små, använder sig av de normer som bildats på internationell nivå. När investerare och andra externa intressenter går igenom de finansiella rapporterna som företagen producerar bör det vara så enkelt som möjligt att granska dem. Att använda sig av en internationell redovisningsstandard som IFRS/IFRSSE bidrar till en ökad jämförbarhet samt en större förståelse för finansiella rapporter. Det blir enklare för exempelvis externa intressenter att jämföra rapporterna mellan företag i olika länder. Det finns ett fåtal studier på implementering av internationella redovisningsstandarder för små företag. Vi valde därför att undersöka hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard och hur en eventuell implementering hanteras. Vi valde även att ta reda på hur de kan få stöd av revisionsbyråer gällande planering av en implementeringsstrategi. Vi har gjort en litteraturstudie som främst är grundad på vetenskapliga artiklar som diskuterar valet av redovisningsstandard, implementering av internationella standarder och hur små företag kan få stöd av revisionsbyråer. Vi har också gjort en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer. Genom dessa studier har vi kommit fram till slutsatser som kan besvara uppsatsens forskningsfrågor och syfte. I en jämförelse av det empiriska och teoretiska underlaget kom vi fram till slutsatser om hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard. Vi kom även fram till slutsatser om vad för typ av stöd revisionsbyråer kan erbjuda småföretagare. Valet av nationella GAAPs görs främst på grund av att små företag ofta inte har några internationella relationer. Det blir därmed inte kostnadseffektivt att välja en internationell standard. Om små företag vill expandera kan det vara klokt att introducera en internationell standard i företaget för att få en ökad jämförbarhet och harmonisering i de finansiella rapporterna. De kan då få stöd av revisionsbyråer som kan hjälpa till med att ta fram en implementeringsstrategi och genomföra denna tillsammans med företag. Revisionsbyråerna finns där för att både granska räkenskaperna så att det blir rätt för dem, men också för att ge stöd i form av rådgivning eller för att informera om nya regler och standarder.

År 2010 infördes en lagändring som innebar att små aktiebolag i Sverige inte längre omfattas av revisionsplikt. Detta innebär att revisionen är frivillig för de aktiebolag som under två räkenskapsår inte överstiger två av gränsvärdena för revisionsplikt, 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och medelantal tre anställda. Trots detta väljer ändå små företag att bli reviderade av revisorer. Detta antyder på att små företag upplever fördelar med revisionstjänsten. Syften med studien var därmed att skapa förståelse till varför ägare i små företag väljer revision. Genom en analysmodell med de teoretiska begreppen trygghet, säkerhet, kvalitet, rådgivning och förtroende har studiens frågeställning och syfte kunnat besvaras. Resultatet bygger på en kvalitativ metod som utgår från ett ägarperspektiv där fyra stycken enmansföretag som bedriver olika konsultverksamheter har intervjuats för att identifiera och jämföra deras upplevda fördelar med revision. Resultatet visar att det finns ett antal drivkrafter som driver ägare i små företag till att använda sig av revision. Det har visat sig att det främst är ägarnas egna känsla av trygghet som motiverat deras val. Tryggheten som ägarna erhåller från revisorns rådgivning har även varit i fokus då ägarna, enligt dem själva, besitter en begränsad kunskap inom ekonomi och redovisning. Studien har även kunnat visa att endast Skatteverket är en intressent som påverkat ägarnas val. Resultatet visar att små företag vill visa trygghet och tillförlitlighet gentemot Skatteverket främst för att hålla dem på avstånd. Studiens slutsats är att det framförallt är en inneboende känsla av trygghet hos ägaren själv som driver små företag till att använda sig av revision, trots den avskaffade revisionsplikten.

IFRS 3 – Rörelseförvärv antogs 2005 i syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten för börsnoterade företag. Utfallet blev däremot att andelen goodwill ökade i stora svenska börsnoterade företag, vilket anses medföra en försämrad transparens i de finansiella rapporterna. Företag med ett lägre börsvärde tenderar att ha färre externa intressenter som ställer krav på genomlysningen av de finansiella rapporterna. Syftet med denna studie är därför att jämföra hur redovisningen skiljer sig åt avseende immateriella tillgångar vid rörelseförvärv mellan små och stora företag noterade i Sverige. 73 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq First North Premier har bearbetats och sammanställts. Resultatet har sedan jämförts mot tidigare studier genomförda på stora börsnoterade företag. Studiens resultat visar på att små noterade företag i jämförelse mot stora noterade företag: redovisar en större andel goodwill av köpeskillingen, specificerar i mindre utsträckning vad de förvärvade immateriella tillgångarna består av och har en större andel goodwill i relation till totala tillgångar. Däremot visar resultatet att det inte råder någon större skillnad mellan små och stora noterade företag när det gäller nedskrivning av goodwill. Ett förslag på framtida forskning som uppsatsförfattarna bedömer relevant är en kvalitativ forskningsansats som undersöker hur externa intressenter ställer sig till en hög andel goodwill respektive identifierbara immateriella tillgångar i företags balansräkningar.

No description available.