Bakgrund: År 2016 infördes lagen om tidsbestämd obligatorisk byrårotation för företag av allmänt intresse in i svensk lagstiftning. Definitionen "företag av allmänt intresse" innefattar börsnoterade företag och vissa finansiella företag. Regeln om obligatorisk byrårotation ingick i EU:s så kallade revisionspaket. Tanken med EU:s revisionspaket var att förbättra revisionskvaliteten och stärka reviorns oberoende för medlemsländerna. Det fanns även ett behov av att stärka förtroendet för revisionen efter alla revisionsskandaler som inträffat. Tidigare forskning anser att det finns både för- och nackdelar med obligatorisk byrårotation. Vissa forskare menar att revisionskvaliteten ökar av obligatorisk byrårotation medan andra menar att revisionskvaliteten minskar. Således är det intressant att studera vilken påverkan obligatorisk byrårotation har på revisionskvaliteten samt revisionens legitimitet. Problemformulering: Hur påverkas revisionskvaliteten och revisionens legitimitet av obligatorisk byrårotation? Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten samt allmänhetens förtroende för revisionen. Studien syftar således till att skapa en ökad förståelse kring hur revisionskvaliteten och revisionens legitimitet påverkas av obligatorisk byrårotation. Metod: Studiens tillvägagångssätt var kvalitativt och datainsamlingen bestod av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Alla informanter har revisorsbakgrund. Resultat och slutsats: Studien visar att obligatorisk byrårotation har en övervägande positiv påverkan på såväl revisionskvaliteten som revisionens legitimitet. Detta gäller för både börsnoterade företag och finansiella företag. Obligatorisk byrårotation motverkar långvariga relationer mellan revisor och klient. Samtidigt går kunskap om ett företag förlorad när det genomförs en byrårotation. / Backgrounds: In 2016, mandatory audit firm rotation was confirmed as a new law for public interest entities into Swedish legislation. The definition of "public interest entities" include listed companies and certain financial undertakings. The mandatory audit firm rotation rule was included in the EU audit package. The idea with the audit package was to improve the audit quality and increase the auditor independence for the member states of EU. There was also a need to improve the legitimacy confidence in the audit after all the scandals that occurred. Previous research finds that there are both advantages and disadvantages with mandatory audit firm rotation. Some research shows that the audit quality increase by mandatory audit firm rotation, while some shows that the audit quality decrease. Thus, it is interesting to study the impact of mandatory audit firm rotation on audit quality and audit legitimacy. Questions: How does the audit quality and the audit legitimacy affect by mandatory audit firm rotation? Purpose: The purpose of the study is to investigate, form an auditor's perspective, how mandatory audit firm rotation affects audit quality and public confidence in the audit. The study thus aims to create an increased understanding about how audit quality and audit legitimacy are affected by mandatory audit firm rotation. Method: The study's approach was qualitative and the data was collected by six semi-structured interviews. All informants have background in the audit profession. Result and conclusion: The study shows that mandatory auditor rotation has a predominantly positive impact at the quality of the audit and the audit legitimacy. This applies to both financial undertakings and listed companies. Mandatory auditor rotation decreases the risk of counteracts long-standing relationships between the auditor and tha client. At the same time, knowledge of a company is lost when an audit firm rotation is implemented.

The soft budget constraint - today a popular metaphor - is a paradox. In socialist economies, it implies that the state tends to bail out state-owned firms in financial trouble, in spite of the tremendous performance problems of the entire system that result. When the system broke down, the soft budget constraint was expected to disappear. However, it seems to persist, and its persistence appears to hamper the transition process itself. This study seeks an answer to this paradox. It aims at increasing our understanding of why the soft budget constraint exists. By investigating state-owned enterprises in Tanzania before, during and after socialism, the prevalence of the soft budget constraint is examined and an explanation of its existence is suggested. The approach is institutional. The soft budget constraint is defined as an informal institution and an invisible-hand explanation of its emergence, persistence and logic is applied. The study shows that the soft budget constraint emerged as an unintended consequence of the establishment of the Tanzanian socialist system in the 1970s. A behavioural solution to recurrent systemic problems was offered, and thus the soft budget constraint performed several functions. Once established, its very existence set off a cumulative process of self-generation. Four reinforcement mechanisms that accounted for its prevalence during Tanzanian socialism are identified. Its character as a behavioural rule helps to explain why it persisted during market-oriented reform, initiated in the mid-1980s. The soft budget constraint was part of the socialist heritage, was adapted to systemic change, and influenced the direction and character of this change. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Ämnet hållbarhet är idag mer aktuellt än någonsin. Många företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och detta ansvar har kommit att bli en del av den externa rapporteringen. Företags hållbarhetsrapportering har traditionellt varit frivillig och det har tillämpats självreglering. I kontrast till de noterade företagens avsaknad av regler har svenska staten, genom införandet av en ägarpolicy, ställt upp krav på de statliga företagen. Kraven innebär att de statliga företagen ska agera föredömligt inom hållbart företagande och hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Syftet med denna studie har varit att utifrån GRI:s kvalitativa egenskaper gällande hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet undersöka skillnader mellan noterade och statliga företags hållbarhetsupplysningar inom de områden som stadgas i ÅRL 6 kap 12 § 1 st. Vår studie är komparativ och vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Bedömningar har gjorts av 21 noterade och 21 statliga företags hållbarhetsrapportering. Med en egenutvecklad modell för bedömning av skillnader i informationskvalitet, har vi kunnat uppfylla studiens syfte och besvara vår forskningsfråga: Vilka skillnader i hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet kan identifieras mellan noterade och statliga företag? Studiens resultat visar att de statliga företagens hållbarhetsrapportering genomgående uppvisar en högre informationskvalitet än noterade företag. De största skillnaderna som identifierades var att de statliga företagen i en avsevärd större utsträckning efterföljde internationella ramverk och riktlinjer samt att de lät sin hållbarhetsrapport genomgå en oberoende extern granskning. Den reglering som statliga företag omfattas av verkar leda till en högre informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen än vad självreglering gör. Studiens teoretiska bidrag är en modell som möjliggör en bedömning av informationskvalitet i företags hållbarhetsrapportering och en kartläggning av skillnader mellan noterade och statliga företag. Även praktiker kan ha nytta av vår kartläggning som visar att noterade företag kan öka sin informationskvalitet genom att efterfölja internationella ramverk samt låta rapporteringen bli externt granskad. / The subject of sustainability is today more current than ever before. Many companies take responsibility for their impact on the environment and this responsibility has become part of the external reporting. Corporate sustainability reporting has traditionally been voluntary and subject to self-regulation. Contrary to the lack of rules for listed companies, the Swedish state has imposed demands on state-owned companies through the introduction of an ownership policy. The requirement means that state-owned companies should act exemplarily in sustainable business and report sustainability in accordance with GRI's guidelines. The purpose of this study has been to investigate differences between listed and state-owned companies' sustainability information quality in the areas defined in ÅRL 6 kap 12 § 1 st, based on GRI's qualitative characteristics regarding sustainability reporting. Our study is comparative and we have used a qualitative content analysis with quantitative elements. Assessments have been made of 21 listed and 21 state-owned companies' sustainability reporting. With a self-developed model for assessing differences in information quality, we have been able to fulfil the purpose of the study and answer our research question: What differences in sustainability reporting information quality can be identified between listed and state-owned companies? The results of the study show that the sustainability reporting of state-owned companies contains a higher information quality than listed companies. The major differences identified were that the state-owned companies complied with international framework and guidelines to a significantly greater extent and let their sustainability report be subject for independent external auditing. The government-controlled regulation seems to lead to a higher information quality in sustainability reporting than self-regulation. The theoretical contribution of the study is a model that enables an assessment of information quality in sustainability reporting and a mapping of differences between listed and state-owned companies. Practitioners may also benefit from our study, which shows that listed companies can increase their information quality by following international frameworks and allowing the reporting to be externally audited.  This thesis is written in Swedish.

Examensarbetet inom civilekonomiprogrammet syftar till att bidra med kunskap om främjandet av företagande och utifrån offentliga sektorns perspektiv identifiera faktorer som har mer eller mindre möjlighet att påverka företagandet i Sverige. Vidare har det lagts betoning på de olika faktorerna som är synliga i främjandet av företagande för att kunna analysera huruvida det på lokal nivå går att påverka näringslivet ur ett kommunalt perspektiv. Regeringens målsättning är att kommuner fungerar effektivt inom gränserna av valfrihet och medbestämmande. I Sveriges välfärdssystem finns det en hög ambitionsnivå, men det ger varierande resultat beroende på vilken kommun som diskuteras. När det gäller andra delar av förvaltning har kommunerna krav eller regler som påverkar hur organisationen utformas, men dessa finns i mindre omfattning när det kommer till näringslivet. Det finns en hel del studier i ämnet, men det har enligt vår uppfattning funnits en brist i informationen som finns synlig angående hur utvecklingen ser ut från företagande till att aktivt starta företag med hjälp och förutsättningar från kommunen. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där det insamlade materialet har utgått från grundad teori och konceptuell forskning. Metoden som använts var telefonintervjuer med olika kommuner. En sammanställning gjordes sedan till mindre beskrivningar av attribut som anses viktiga av respondenterna. Resultatet är en redogörelse av intervjuerna och en jämförelse mellan kommuner i relation till företagande. Utifrån uppsatsen och undersökningen har vi fått mer insikt i vad som kan påverka förutsättningar i näringslivet och att det ligger en del problematik i hur den institutionella strukturen allokerar uppgifter utan att ge organisationer befogenhet att påverka förutsättningarna för individen i samhället. Det bör vara mer tydligt huruvida främjandet av nyföretagande är en statlig eller kommunal prioritering. Arbetet med främjande åtgärder av företagande kan med fördel bli mer tydlig och ett hållbarhetstänk kan vara en bättre utgångspunkt snarare än antalet startade företag. / The thesis aims to contribute to knowledge in the promotion of nascent entrepreneurship and from the public sectors perspective identify factors that have more or less opportunity to influence how starting businesses is encouraged in Sweden. In addition to this it aims to discuss visible factors in an encouraging business region and how municipalities work within these limits. The Government's objective is for municipalities to function effectively within the limits of Swedish rules for municipalities. In the Swedish welfare system, there is a high level of ambition, with varying results depending on which municipality is being analysed. When it comes to how the business climate is structured, the municipalities lack rules or requirements. There are a lot of studies on the subject, but in our opinion, there is a lack of transparency in the development of creating an encouraging business environment in Sweden. The thesis is a qualitative case study, where the collected material has been based on theory and conceptual research. The method used was telephone interviews with various respondents from different municipalities. A summary is then presented with attributes that were considered important by the respondents. The result of the performed interviews shows the operational work within the municipality, correlating with the business world. From the study we have gained more insight into what can affect the process of encouraging businesses in municipalities. Furthermore, it became visible that there might be a shortage in institutional structure, because of deficient regional power when it comes to allocating conditions to an encouraging business climate. Perhaps it could benefit the matter of increasing businesses if the objective was more pronouncedly exalted, as to whether it is a governmental or municipality priority. The promotion of entrepreneurship could possibly be clearer and perhaps benefit from more of a sustainability perspective rather than the number of companies started.

År 2016 beslutades det om ett byrårotationskrav för företag av allmänt intresse i Sverige som en följd av det revisionspaket som antogs i EU år 2014. Det här kräver att företag av allmänt intresse byter revisionsbyrå minst vart tionde år. Företag av varierande storlek kan dock frivilligt välja att byta revisionsbyrå. Tidigare forskning har haft ett fokus på publika företag och med anledning av detta kan ett kunskapsgap identifieras gällande små företag av privat karaktär. En utveckling av tidigare forskning är att denna studie intar ett företagsperspektiv samt kompletterar detta med revisionsbyråers syn på fenomenet för att på så sätt få två olika synsätt. Studiens syfte är att skapa förståelse för varför små privata företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Enligt tidigare studier genomförda inom området frivilliga byrårotationer kan en sådan byrårotation ske av flera olika anledningar. Det framkommer av tidigare forskning att dessa influerande faktorer är; revisionsarvode, revisionskvalitet samt relationen mellan revisor och klient. Dessa faktorer har denna studie tagit utgångspunkt i vid insamling av studiens empiriska material. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där intervjuer av åtta företagsrepresentanter och två revisorer har genererat studiens empiriska resultat. Studien visar på att de små företagen undersökta i denna studie genomsyras av liten informationsasymmetri och att detta påverkar dem vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå. De undersökta små företagen prioriterar en nära och långvarig relation till sin revisor samt ett lågt revisionsarvode i första hand, trots att detta kan påverka revisorns oberoende och revisionskvaliteten negativt. Detta tyder på att de små företagen undersökta i denna studie tenderar att likna företag utan revisionsplikt i större utsträckning än publika företag. Studien utvecklar förståelsen kring varför företag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå genom att styrka den tidigare forskningens identifierade faktorer och visa på hur dessa prioriteras av studiens undersökta små företag. Studien visar på att dessa prioriteras enligt följande: (1) relationen mellan revisor och klient, (2) revisionsarvode, (3) revisionskvalitet. / In Sweden 2016 a requirement to rotate audit firm became mandatory for companies of public interest. This to meet the statutory audit regulation made by the EU in 2014. This regulation imposes companies of public interest to switch audit firm at least once every ten years. Non public companies will not be imposed by law to change audit firm, but these companies will be allowed to voluntarily make this decision. Previous research has focused only on public companies and this creates a gap in research concerning small privately ownedcompanies. There is potential development in thisfield ofresearch by approaching the phenomenon from a company perspective and complement this with the view of an audit firm, this in order to evaluate two approaches on this subject. The purpose of this study is to develop an understanding of why small privately owned companies choose to voluntarily switch audit firm. According to earlier research, made in the field of voluntary audit switch, a rotation of this sort can happen for different reasons. Previous research reveals that the influencing factors for companies to voluntarily change audit firm are; the audit fee, the audit quality and the auditor-client relationship. These factors have been the basis for the data collection of this study. This study has a qualitative research strategy were the empirical result was generated by interviewingrepresentatives from eight different companies and two auditors. The study shows that small companies that has been researched in this study have a low level of information asymmetry and that influences them concerning why they choose to voluntarilychangeaudit firm.The researched small private companies prioritize a close and long relationship with their auditor as well as a low audit fee in first hand, even though this could affect the auditor independence and the audit quality negatively. This indicates that the small private companies researched in this study tend to resemble companies without an audit obligation in a greater occurrence then public companies. The study develop the understanding of why companies choose to voluntarily switch audit firm by confirming identified factors in earlier research and present how these factors are being prioritized by the small private companies. The study shows that they are prioritized as follows: (1) the auditor-client relationship, (2) the audit fee, (3) the audit quality.

För organisationer som siktar på att bli hållbara är det hävdat att en organisatorisk övergång snarare än en optimering av den nuvarande organisationen är nödvändig (Loorbach & Wijsman, 2013). Detta leder till att när en Cirkulär Ekonomi (CE) modell appliceras och materialflöden sluts innebär det förändringar som påverkar affärsmodeller, logistik, tillhandahålla erbjudanden, service, tillverkning och processer. Företag idag brottas med att applicera CE eftersom det idag saknas en generell bild av hur firmor borde inkludera hållbarhet i sina affärsmodeller, på grund av en brist på kunskap inom fältet (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). För att kunna röra sig mot en hållbar cirkulär affärsmodell så behöver organisationer övervinna interna barriärer för att genomföra förändringen och hitta transformeringsstrategier för att övervinna dem. Baserat på omfattande litteratur genomfördes elva explorativa djupintervjuer inom ett stort, moget, tillverknings business-to-business företag i Sverige. Företaget har ett intresse av CE men är fortfarande nya på området och har deras affärer baserade på en linjär ekonomi. Den här studien bidrar till att förstå de barriärer som stora mogna organisationer står inför när dom applicerar CE. Studien presenterar en intervju utredning som utforskar ett företags styrkor och svagheter kopplade till deras kapacitet att applicera CE, genom att identifiera barriärer i syfte att kunna använda som en grund för företag att bemöta utmaningarna med en transformation, att ge dom riktningar av var och ge dom riktningar om var och hur dom kan påbörja en transformering. Genom att identifiera barriärer mot en förändring så blir det möjligt att identifiera möjligheter att överkomma dem (Grant, 2010). Studien presenterar sedan områden barriärer befinner sig inom, som författaren anser viktigast, samt förslag på hur man kan bemöta dem. Den här studiens främsta bidrag till forskningen är en detaljerad och övergripande inblick i ett inflytelserikt företags inställning till Cirkulär Ekonomi, samt de barriärer de kan stå inför vid en eventuell övergång. / For organizations that aim to become sustainable, it is argued that an organizational transition is required rather than an optimization of the existing firm (Loorbach & Wijsman, 2013). Hence, applying a Circular Economy (CE) model and closing material loops implies changes that affects business models, logistics, offerings provided, services and manufacturing processes. Companies are currently struggling with applying CE since there is no general view today of how firms should include sustainability into their business models due to a lack of knowledge within the field (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). In order to move into a sustainable circular business model, organizations needs to overcome internal barriers for performing the change and find transformation strategies for overcoming them. Based on extent literature eleven explorative in-depth interviews were conducted within one large, mature manufacturing business-to-business company in Sweden. The investigated company (hereinafter the Company) has an interest in CE but is still novel in the area and has its businesses based on a linear economy. This paper contributes to understanding the barriers that large mature organizations face when applying CE. The paper presents an interview investigation which explores a company’s strengths and weaknesses based on its capacity to apply CE. The aim is to provide a base for companies to tackle the challenges of transformation, to give them directions of where and how to start. By identifying the barriers of change it becomes possible to identify opportunities to overcome them (Grant, 2010). The study presents areas where barriers are located which the author considers most important, and provide suggestions for how to meet them. The foremost contribution of this study to science is a detailed and all-embracing insight into a powerful company’s attitude to CE, and barriers they might face in a potential transition.

Titel: Små lokala företag och sociala medier -En kvalitativ studie av små lokala företags användning av sociala medier för att gynna varumärkets brand equity Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Maja Helsing och Julia Strid Handledare: Peter Ek Datum: 2021 – juni  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskapen kring hur små lokala företag kan förbättra deras egen brand equity genom att använda sociala medier.  Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer har genomförts i datainsamlingen, tillsammans med en netnografisk undersökning. Respondenterna utgjorde anställda på mindre lokala företag i en svensk medelstor stad, vars arbetsuppgift innefattar att ansvara för företagets sociala medier.   Resultat & slutsats: Resultatet visar på att det för små lokala företag är fördelaktigt att använda sig av sociala medier. Till följd av att det bidrar till högre varumärkeskännedom samt skapar bättre kundrelationer, vilket påverkar CBBE positivt.   Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar med ny kunskap kring de positiva effekterna av små lokala företags användning av sociala medier. Studien ökar den kunskap som finns gällande de fördelar som finns samt största svårigheterna företagen möter.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har främst undersökt återförsäljare av produkter. Det vore därför intressant att genomföra en liknande studie på antingen försäljare av egen produkt eller tjänsteföretag.   Nyckelord: CBBE, Sociala medier marknadsföring, Små företag, Lokala företag, Kundrelation. / Title: Small local businesses and social media- A qualitative study of small local companies' use of social media to benefit the brand's brand equity Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Maja Helsing and Julia Strid Supervisor: Peter Ek Date: 2021 – June Aim: The aim of this study was to develop knowledge about how small local companies can improve their own brand equity by using social media.  Method: We have used a deductive approach. A qualitative research method in the form of ten semi-structured interviews was conducted in the data collection, together with a netnographic examination. The respondents were employees of small local companies in a Swedish medium-sized city, whose task includes being responsible for the company's social media. Result & conclusions: The result show that it is beneficial for small local businesses to use social media. As a result, it contributes to higher brand awareness and creates better customer relationships, which has a positive effect on CBBE. Contribution of the thesis: This study contributes new knowledge about the positive effects of small local companies' use of social media. The study increases the existing knowledge regarding the benefits that exist and the greatest difficulties companies face. Suggestions for future research: This study has mainly examined retailers of products. It would therefore be interesting to carry out a similar study on either seller of their own product or service companies. Key words: CBBE, Social media marketing, SME, Local business, Customer relationship.

Titel: Kvalité i hållbarhetsrapporter - En kvantitativ studie om kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Författare: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Handledare: Linus Axén Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Kvalité, Kvalitetsindex, Omfattning, Hybridorganisationer, Statligt ägda företag, Privatägda företag Bakgrund: Hållbarhetsrapportering är ett högst aktuellt och omtalat ämne i dagens samhälle, där förväntningar på företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter och klimatrelaterade risker ökar allt mer. Kvalitén på innehållet i hållbarhetsrapporter är av stor betydelse då företags intressenter riskerar att reagera negativt om hållbarhetsrapporten inte uppfyller deras förväntningar. Trots det visar undersökningar att svenska företag tenderar att enbart redovisa positiva miljöavtryck snarare än konkreta miljökonsekvenser, och brister därmed i sin hållbarhetsrapportering. Tidigare studier uppger en brist på forskning om hur olika ägarstrukturer kan påverka kvalitén på hållbarhetsrapporter. Statligt ägda företag och privatägda företag skiljer sig i ägarstruktur och har därmed olika syften med sina verksamheter, vilket driver studien att jämföra om det finns skillnader i kvalité mellan företagens hållbarhetsrapporter. Syfte: Syftet med studien är att förklara och jämföra kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Metod: Studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, då en hypotes genereras utifrån en litteraturgenomgång. En innehållsanalys genomförs för att koda kvalitativ information i hållbarhetsrapporter till kvantitativ information genom att samla in data från årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Insamlad data från 30 statligt ägda företag och 30 privatägda företag analyseras sedan i SPSS. Slutsats: Studiens resultat visar att olika ägarstrukturer påverkar hållbarhetsrapportering i form av att statligt ägda företags hållbarhetsrapporter har bättre kvalité jämfört med privatägda företag. Ett signifikant positivt samband föreligger mellan kvalité och statligt ägda företag där statligt ägda företag uppnår ett högre genomsnittligt kvalitetsindex och rapporterar fler antal ord i sina hållbarhetsrapporter. Av studiens kontrollvariabler visade storlek starkast signifikant positivt samband med kvalitén i hållbarhetsrapporter. / Title: Quality in sustainability reports - A quantitative study about quality in state-owned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports Authors: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Supervisor: Linus Axén Keywords: Sustainability reporting, Quality, Quality Index, Extent, Hybrid organizations, State-owned enterprises, Privately owned enterprises Introduction: Sustainability reporting is a current and discussed topic in today's society, where expectations on companies to report their sustainability activities and climate-related risks are increasing. The quality of the content in sustainability reports is of great importance as companies stakeholders can react negatively if the sustainability report does not meet their expectations. Nevertheless, studies show that Swedish companies tend to report positive environmental impacts rather than concrete environmental consequences which can lead to inadequate sustainability reports. Previous studies show a lack of knowledge on how different ownership structures can affect the quality in sustainability reports. State-owned and privately owned enterprises differ in ownership structure and thus have different purposes with their organizations, which leads the study to compare whether there are differences in quality between sustainability reports. Purpose: The purpose of the study is to explain and compare quality between stateowned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports. Method: The study has a quantitative method with a deductive approach, as a hypothesis is generated based on a literature review. A content analysis is performed to code qualitative information in sustainability reports to quantitative information by collecting data from annual reports and sustainability reports. The collected data from 30 state-owned and 30 privately owned enterprises are then being analyzed in SPSS. Conclusion: The results of the study show that different ownership structures affect sustainability reporting where state-owned enterprises´ sustainability reports have better quality compared to privately owned enterprises. There is a significant positive relationship between quality and state-owned enterprises. They achieve a higher average quality index and report more words in their sustainability reports. The control variable size showed the strongest significant positive relationship with quality in sustainability reports.

Globalisation has challenged small and medium enterprises (SMEs) to internationalise. Consequently, the academic world produced extensive publications on how SMEs approach the internationalisation process and what inhibits their export-based expansion. However, during the last decade, growing attention towards sustainability led to the creation of a new form of entrepreneurial organisation: social enterprises. Social enterprises combine an economic goal with the objective to generate a positive impact on society, focusing on social inclusion or environmental issues. The purpose of this study is to investigate if internationalisation theories on SMEs and on export inhibitors apply to social enterprises. The problem has been investigated by conducting a qualitative content analysis of interviews with C-level managers of social enterprises, with a social or environmental focus. The research contributed to validate the applicability of four internationalisation models to social enterprises. The results show a correlation between business and internationalisation maturity and the influence of the social purpose on social enterprises' internationalisation. Hence, theoretical shortcomings that need to be addressed have been identified. Lastly, the study found that social enterprises are subject to the same export barriers of SMEs. The research has been carried in collaboration with Oscar Ohlström, from Stockholm University (SU). Hence, two master thesis reports have been produced. The first is the following one and, the second has been published under the title of "Internationalizing ForProfit Social Enterprise”. Some sections of the documents have been co-written and, they are present in both reports. / Globaliseringen har utmanat små och medelstora företag (SME) att internationalisera. Följaktligen producerade den akademiska världen omfattande publikationer om hur små och medelstora företag närmar sig internationaliseringsprocessen och vad som hämmar sin exportbaserade expansion. Under det senaste årtiondet har dock ökad uppmärksamhet mot hållbarhet skapat en ny form av entreprenörsorganisation: sociala företag. Sociala företag kombinerar ett ekonomiskt mål med målet att skapa en positiv inverkan på samhället, med inriktning på social integration eller miljöfrågor. Syftet med denna studie är att undersöka om internationaliseringsteorier om små och medelstora företag och exporthämmare gäller sociala företag. Problemet har undersökts genom att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer med chefer på C-nivå för sociala företag med socialt eller miljömässigt fokus. Forskningen bidrog till att validera tillämpligheten av fyra internationaliseringsmodeller till sociala företag. Resultaten visar en korrelation mellan mognad för företag eller internationalisering och socialt inflytande på socialföretagenas internationalisering. Därför har teoretiska brister som behöver åtgärdas identifierats. Slutligen fann studien att sociala företag är föremål för samma exportbarriärer för små och medelstora företag. Forskningen har genomförts i samarbete med Oscar Ohlström, från Stockholms Universitet (SU). Därför har två masterprojekt rapporterats. Den första är den följande och den andra har publicerats under titeln "Internationalisering för socialt företagande". Vissa delar av dokumenten har skrivits samman och de är närvarande i båda rapporterna.

Sammanfattning Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Andreas Byström Wilhelm Stenlund                        97/09/12            02/04/09 Titel: Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade  företag. Handledare: Aija Voitkane  Nyckelord: Goodwill, Goodwillnedskrivning, IFRS, IAS36, Informationsasymmetri, Opportunism, Marknad, Noterade företag, Onoterade företag. Frågeställningar: Vilka variabler påverkar hanteringen av goodwillnedskrivning?  Finns det skillnader mellan noterade och onoterade företag vad gäller variablernas påverkan på goodwillnedskrivning?  Syfte: Studien syftar till att undersöka goodwillhanteringen i noterade och onoterade företag för att bidra med eventuell kunskap om diskrepans i redovisningspraktik som styrs av möjligheter till opportunism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts, sekundärdata i form av årsredovisningar 2019–2021 har samlats in via databasen Retriever Business. Därefter har korrelations- och regressionsanalyser genomförts.  Slutsats: Studien konstaterar att det finns en positiv korrelation mellan att vara noterad och procentuell goodwillnedskrivning, samt att noterade företag jämfört med onoterade skriver ned högre andel av goodwill. I övrigt har inga signifikanta samband mellan de undersökta variablerna och goodwillnedskrivning upptäckts, varpå inga övriga skillnader mellan noterade och onoterade företag har kunnat konstateras. / Abstract Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Andreas Byström, Wilhelm Stenlund                   97/09/12              02/04/09 Title: Goodwillimpairment, a comparison between listed and unlisted companies.  Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Goodwill, Goodwillimpairment, IFRS, IAS 36, Informationsasymmetri,  Opportunism, Market, Listed, Unlisted.  Research Questions: What variables are considered to affect the management of goodwill impairment? Are there differences between listed and unlisted companies in terms of the variable's impact on goodwill impairment?  Purpose: The study aims to investigate goodwillimpairment in listed and unlisted companies to contribute with possible knowledge about discrepancy in accounting practice that is governed by opportunities for opportunism.  Method: This study is based on a quantitative research method where secondary data has been collected through the database Retriever Business, the data has been collected via annual reports for year 2019–2021. Descriptive statistics has been analyzed in combination with correlation- and regression analysis through Rstudio.  Conclusion: The study states that there is a positive correlation between being listed and percentage write-down of goodwill, and that compared to unlisted companies, listed companies write down a higher percentage of goodwill. Otherwise, no significant relationships between the examined variables and goodwill write-downs have been discovered, whereupon no other differences between listed and unlisted companies have been ascertained.