Varumärkesbyggande är ett vida studerat ämne, i alla fall när det gäller stora och multinationella företag. När fokus istället flyttas till små och medelstora företag är litteraturen knapphändig. En bransch i Sverige som innefattar ett ständigt växande antal små och medelstora företag samt verkar på en mycket konkurrensutsatt marknad är hantverksbryggeri och destilleribranschen. Dessa allt mer krävande marknadsförhållanden fordrar att företagen förses med uppslag och riktlinjer på hur varumärken bygger sig starka i en branschspecifik kontext.För att försöka bidra med klarhet och uppslag angående detta, ämnar studien besvara följande frågeställning; “Hur arbetar små och medelstora företag inom destilleri och bryggeribranschen i Sverige med varumärkesbyggande?” Ett praktiskt syfte med studien är att ta fram rekommendationer för företag eller personer i liknande branscher i Sverige som kan förse uppslag och riktlinjer i deras utvecklande av varumärkesbyggande. Studiens vetenskapliga uppslag baseras i grunden på Centeno et al studie från 2013, ‘’The five phases of SME brand-building.’’ Detta med motivation av att de deltagande respondenterna agerar under olika ekonomiska och organisatoriska förhållanden och har existerat olika länge, vilket fordrar ett bredare perspektiv för att vinna förståelse för den verklighet dessa delgivit oss. Till detta är pris som varumärkesbyggande strategi adderat. I denna komparativa fallstudie har en kvalitativ insamlingsmetod använts för att förse ett företagsperspektiv på frågeställningen. Datainsamlingen har skett genom 8 semistrukturerade djupintervjuer av personer med relevanta befattningar på små företag inom bryggeri, destilleri samt i ett fall musteribranschen. Slutsatser som dragits av studien är att det finns många olika tillvägagångssätt och metoder att bygga varumärken på samt olika strategier som kan användas utan att behöva ha stora mängder kapital att tillgå. Tidigare yrkeserfarenheter, kompetenser och intressen är ofta både närvarande, färgande och användbara i varumärkesbyggandet. Starka associationer till varumärket kan byggas genom att relatera det till dess ursprungsplats och ofta återfinns en acceptans mot att lära genom misslyckanden och experimentera med produkter likväl kommunikativa strategier. Studien teoretiska bidrag är vidare uppslag på ramverk för varumärkesbyggande frågeställningar i framtida studier. I detta fall var pris en adderad variabel till varumärkesidentitet. Studiens empiriska bidrag är konkreta och praktiskt tillämpbara vägar för varumärkesbyggande baserat på samlad erfarenhet från respondenternas verkligheter och rådande marknadsmiljö.

För att nå det svenska integrationsmålet krävs att fler nyanlända kommer ut i arbete. Forskning på området visar att den svenska arbetsmarknaden blir alltmer segregerad och att privata arbetsgivares föreställningar och handlande i rekryteringsprocessen är av stor betydelse för de nyanländas situation på arbetsmarknaden. En anledning till varför nyanlända har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden handlar om en systematisk diskriminering i rekryteringsprocessen som bland annat kan förklaras av etnosocialitet bland arbetsgivare. Förutom dessa skäl har språket och problematiken att validera de nyanländas tidigare erfarenheter och kunskap betydelse. Forskningen visar även att mångfaldsarbete, CSR och socialt ansvar blivit vanligare förekommande de senaste åren hos privata arbetsgivare. Studiens syfte är att se vilka erfarenheter en arbetsgivare har av att anställa nyanlända. Frågeställningarna i studien har varit vilka föreställningar arbetsgivarna har men även vilka handlingar som styr deras val med hänsyn till den ekonomiska och sociala aspekten. Den teoretiska utgångspunkt som förklarar arbetsgivares handlingar i valet att anställa nyanlända är Webers teori om sociala handlingar. Studien är en fallstudie av fem företag och metoden som används är kvalitativa intervjuer som genomförts i Piteå Kommun och Stockholm stad. Intervjupersonerna är chefer inom olika branscher i den privata tjänstesektorn med erfarenhet av att anställa nyanlända i sina företag. I samband med anställningarna erbjuds företagen ett ekonomiskt stöd av Arbetsförmedlingen för de nyanländas introduktion i företaget. Resultatet i studien visar att kommunernas stöd till företagen är av stor betydelse och att bristen på arbetskraft har en stor påverkan på företagens val att anställa nyanlända. Cheferna i företagen pekar på exceptionellt många fördelar med de nyanlända medarbetarna som bland annat handlar om lojalitet och arbetsmoral de saknar hos de svenska medarbetarna. Strävan efter en arbetsplats med etnisk mångfald och viljan att göra en god gärning för företaget och Sverige i stort är ytterligare skäl företagen pekar på. Fokuset ligger på samspelet mellan den ekonomiska och sociala aspekten som visar att även om den ekonomiska vinningen är av hög betydelse för många av företagen är ändå det sociala ansvaret en förutsättning till att anställa nyanlända. På sikt är de etiskt värdegrundade besluten en arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn fattar avgörande för de nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

I denna uppsats undersöks hur fyra svenska företag, med hjälp av retoriska strategier, kommunicerar förtroendeingivande under sina “Om oss”- kategorier på respektive webbsida. Detta med hjälp av att studera och tolka vilka topiker som blir synliga samt vilken effekt dessa har för en förtroendeingivande process. Vidare undersöks förekomsten av retorikens pisteis (ethos, logos och pathos) samt dess funktion för att inge ett förtroende för det aktuella företaget. Analysen genomförs vidare med hjälp av en komparativ ansats där fokus ligger på jämförelsen av de studerade materialen samt de framkomna resultaten. Objekt för studien är följande företag: Com Hem, IKEA, Jula och Scandic Hotels Group.

I detta arbete uppmärksammas problematiken kring SME i relation till ITIL utifrån ett säkerhetsperspektiv. Arbetet baseras på två fallstudier där en av dessa två är mer djupgående och därmed behandlas som huvudsaklig. Dessa två fallstudier analyseras sedan utifrån en teoretisk grund baserad på litterära, vetenskapliga och muntliga källor som bearbetats utifrån studiens två övergripande frågeställningar: Vilka är de avgörande faktorer som påverkar organisationen under en ITIL implementation och vilka skillnader finns det mellan större och mindre organisationer i relation till säkerhet? Studiens huvudsakliga slutsatser är att det går att de övergripande faktorer som påverkar en implementation är relaterade till hur organisationen hanterar den organisatoriska förändring som sker i samband med implementationen samt hur de förhåller sig till ITIL innan implementationen. Vidare finner studien att det går att ifrågasätta om storleken på organisationen verkligen är en avgörande faktor i relation till arbetet med säkerhet och att det mer handlar om de kulturella skillnaderna mellan större organisationer och SME. / This work addressed the problem of SMEs in relation to ITIL from a safety perspective. The work is based on two case studies in which one of these two is more profound and thus treated as principal. These two case studies are analyzed from a theoretical foundation based on literary, scientific and oral sources that are processed on the basis of the study's two overarching questions: What are the crucial factors affecting the organization during an ITIL implementation and what are the differences between large and small organizations in relation to security? The study's main conclusions is that it is possible that the overall factors affecting the implementation are related to how the organization handles the organizational change that occurs in the context of implementation, and how they relate to ITIL before implementation. Further, the study finds that it is possible to question whether the size of the organization is really a critical factor in relation to the work on security and that it is more about the cultural differences between large organizations and SMEs.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala Universitet. Uppsatsen syftar till att undersöka de spänningar som kan uppstå inom ett företags hållbarhetsarbete där hållbarhet definieras utifrån tre aspekter; miljö, socialt och ekonomi. Vidare ämnar uppsatsen skapa en djupare förståelse för hur företag arbetar med dessa spänningar. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i paradoxteorin där fokus ligger på att kartlägga de spänningar som kan uppstå i anknytning till ett företags hållbarhetsarbete och strategier för att kunna bemöta dessa. Uppsatsen bygger på en fallstudie där Atea har valts som fallföretag. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget har genomförts vilket tillsammans med andra källor till empiriska data legat till grund för vidare kartläggning av fallföretaget. Studien har visat att samhälleliga förändringar kan ge upphov till spänningar inom företags hållbarhetsarbete och speciellt mellan de sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekterna i relation till den ekonomiska. Det har även framkommit hur det går att arbeta med de motsatta alternativen i spänningen genom att applicera ett paradoxperspektiv, vilket gör att ingen av aspekterna inom hållbarhet behöver prioriteras bort till förmån för en annan. Då företag tar hänsyn till båda sidor av spänningen kan konkurrensfördelar och ekonomisk lönsamhet uppnås vilket motiverar hållbarhetsarbete inom företag.

Denna tvärsnittsstudie undersöker huruvida svenska publika företags redovisade ekonomiska mått är värderelevanta, samt hur denna värderelevans påverkas av företagets val av redovisningsstandard. Resultaten visar på en statistiskt signifikant koppling mellan företagens marknadsvärde och våra undersökta redovisade balansmått: eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Denna koppling återfanns inte för det undersökta resultatmåttet vinst. Vidare finner vi att de undersökta balansmåttens värderelevans var signifikant högre hos de svenska företag som applicerade K3 jämfört med de som tillämpade IFRS. Vårt resultat indikerar att de siffror som redovisas i balansräkningen har en starkare koppling till värdet av företagets aktie än de mått som tas upp i resultaträkningen. Utöver detta finner vi att K3 verkar producera mer värderelevant redovisning än IFRS och därav en redovisning av bättre kvalitet.

Sammanfattning I dagens läge är det aktuellt med att företag outsourcar sina aktiviteter till ett TPL-företag istället för att sköta dem själva. En del företag gör det för att minska sina kostnader och få kostnadsfördelar, medans andra gör det för att uppnå värdefördelar som exempelvis den expertis ett TPL-företag besitter. Vilka konkurrensfördelar ett företag är ute efter varierar dock. Det som en del forskare menar på är att det finns ett separat fokus mot antingen kostnads eller värdefördelar, medan en annan förklarar att ett företag måste kunna erbjuda båda dessa samtidigt för att vara konkurrenskraftig på marknaden. Samtidigt behöver TPL-företagen som erbjuder dessa lösningar anpassa sig efter kundernas önskemål vilket kan bli problematiskt eftersom alla har olika krav och behov. Studieobjektet i undersökningen har varit ett TPL-företag vid namn DC-Syd. Insamlat material är hämtat från intervjuer och en observation. Syftet med studien var att undersöka hur DC-Syd arbetar för att erbjuda värde och kostnadsförderlar till sina kunder. Slutsatsen visar på att DC-Syd kan erbjuda både kostnads och värdefördelar samtidigt, men att de också kan anpassa sig efter sina kunders behov olika behov om det finns en tillräcklig omfattning. Dock så behöver DC-Syd ständigt uppdatera sina erbjudanden och tjänster för att själva vara konkurrenskraftiga och behålla sina kunder. För framtida forskning hade det varit intressant att jämföra olika TPL-företag som infinner sig under olika kategorier i Hertz och Alfredsson’s (2003) modell och analysera dessa. Detta för att få en mer generell bild och kanske se likheter och skillnader med företag beroende på vilken kategori de placeras inom. / Summary In today’s situation many companies are outsourcing their activities to a TPL-company instead of managing them themselves. Some companies do this in order to reduce their costs and get cost advantages while others do so in order to achieve value advantages, such as the expertise a TPL-company possess. However, which competitive advantages a company is looking for varies. What some researchers say is that there is a separate focus on either cost or value benefits, while another explains that a company must be able to offer both these at the same time in order to be competitive in the market. At the same time, the TPL-companies that offer these solutions need to adapt to the customers' wishes, which can be problematic because everyone has different requirements and needs. The study object in this paper has been a TPL-company named DC-Syd. The purpose of the study was to investigate how DC-Syd works to offer value and cost advantages to its customers. Collected material is taken from interviews and an observation. The conclusion shows that DC-Syd can offer both cost and value benefits at the same time, and also adapt to their customers' different needs if there is a sufficient scope. However, DC-Syd needs to constantly update their offers and services to be competitive and to keep their customers. For future research, it would have been interesting to compare different TPL-companies that come under different categories in Hertz and Alfredsson's (2003) model and analyze these. This is to get a more general picture and perhaps see similarities and differences with companies depending on which category they are placed in.

Denna uppsats kommer att handla om kändisars varumärke samt företagsvarumärke och hur detta används i reklam för att nå fram till publiken och skapa enmening med reklamfilmen. Syftet med uppsatsen är att förstå hur två varumärken kansamspela för att skapa en trovärdig reklam. Analysen är genomförd med hjälp avnärläsning och grundar sig på att förstå hur de olika varumärken kan stötta varandra föratt sälja en produkt. Resultatet som har kommit fram i denna uppsats är att bådeföretagets och kändisens varumärke representerar reklamfilmen och skapar en meninggenom att samspela med varandra.

I samband med att svenska företag internationaliserar sig på tillväxtmarknader ökar risken för att stöta på korruption. Ryssland är en tillväxtmarknad med utbredd korruption, som trots det är en attraktiv marknad för svenska företag att vara verksamma på. Tidigare studier har undersökt vilka utmaningar som finns för företag på en korrupt marknad, men mindre uppmärksamhet har riktats mot hur företag kan hantera korruptionen utan att involveras i den. Den här studien ämnar därför att undersöka hur svenska företag kan agera på den ryska marknaden, utan att engagera sig i korruption. Studiens datainsamling har skett genom tre intervjuer, där samtliga respondenter har erfarenhet av den ryska marknaden. Resultatet visar att svenska företag i Ryssland stöter på korruption i olika grad till följd av faktorer som bransch, språkkunskap och lokalkännedom, och har därmed agerat olika för att hantera korruptionen. Studien synliggör att företag kan avstå från korruption genom att undvika marknaden i olika utsträckning, etablera sig på egen hand och ha konkurrenskraftiga produkter. Införandet av hårdare ryska korruptionslagar visade sig även ha underlättat för samtliga företag att verka korruptionsfritt på marknaden.

Till följd av viss kunskapsbrist avseende organisationskultur som ämne i en alltmer global värld studerar uppsatsen ett svenskt multinationellt företags anpassning av organisationskultur i två länder. Studien undersöker frågeställningarna: ​Hur anpassas organisationskultur i förhållande till värdland för ett svenskt multinationellt företag? ​och ​Hur påverkar nationskultur anpassningen av organisationskultur? ​Hofstedes teori om organisationskulturella dimensioner samt nationskulturella skillnader används för att identifiera olika kulturer. En fallstudie på det svenska företaget SAAB ABs enheter i Sverige, Storbritannien och USA har utförts i syfte att förstå och jämföra organisationskulturerna på dessa. Resultatet tyder på att företaget agerat olika när det kommer till hur mycket de har anpassat organisationskulturen beroende på vilket värdland de etablerat sig i. Uppsatsen diskuterar även likheter såväl som skillnader mellan värdländernas nationskulturer jämfört med enheternas organisationskulturer samt möjliga samband mellan dessa.